Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Forskning & utbildning Forskning Stötar skyddar elnätet

Stötar skyddar elnätet

Roya Nikjoo
Roya Nikjoo i fysiklabbet. Foto Marie Androv

Roya Nikjoo använder en annorlunda metod för att skydda elnätet. Hon är doktorand på Skolan för elektro- och systemteknik på KTH och har hittat en metod att använda urladdningar i elnätet för att ställa diagnos på viktiga komponenter.

Vad är det ni kollar med den här tekniken?
– Vi har tagit fram datorprogram och verktyg för att ställa diagnoser på olika komponenter i elnätet. Främst transformatorer. Programmet analyserar de elektriska kurvorna från komponenterna. Det har en inbyggd funktion för att göra de här analyserna. Vi kan se om de har problem med isoleringen eller om de har blivit förslitna.

Hur gör ni era undersökningar?
– En tanke är att man ska kunna använda naturliga blixtnedslag, men man kan använda vilken sorts elektrisk stöt som helst som går genom elnätet. I elnät förekommer det alltid en hel del svängningar med mönster som påminner om dem från blixtnedslag. De uppträder flera gånger per år.

Hur ofta kan ni göra era undersökningar?
– Normalt passar man på att genomföra diagnostiska tester, kanske vart tionde år när en del av elnätet ändå måste stängas ner. Men våra tester kan genomföras utan att man stänger ner nätet. De kan genomföras flera gånger per år.

Vilka komponenter kan man diagnosticera med systemet?
– Transformatorer, kablar och generatorer är viktiga. Man har till exempel i regel dubbla transformatorer, så om en går sönder har man en extra. Men det tar ett år att konstruera en ny och installera den. Och under det året kan det bli allvarligt om det blir fel på den som är kvar.

På vilket sätt använder man blixtnedslagen för att kolla elnätet?
– Det är inte så vanligt med blixtar, kanske. Men i de fall de slår mot elledningarna, skapar de en våg som löper längs hela ledningen, ända till transformatorn i änden. När en sådan våg går igenom en transformator kan vi mäta strömmen som kommer ut ur den. Den strömmen bär med sig information. Det är lite som när doktorn tar ett EKG för att mäta hur hjärtat mår. Våra kurvor visar hur transformatorerna i ett elnät mår. En hel transformator och en trasig ger ifrån sig olika sorters kurvor.

Vad kan ni göra nu som man inte har kunnat förut, egentligen?
– Vi kan diagnosticera problem och därmed agera i tid och kanske byta ut komponenter i elnätet innan de går sönder.

Vad händer härnäst?
– Än så länge har vi jobbat i labbet, men nästa steg, efter licentiatavhandlingen i april, blir att gå ut och jobba i fält.

Sture Henckel

1 KOMMENTAR

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

hand som skriver på kontrakt

Åtta tips – tänk på det här innan du skriver på

0
Skriver du på anställningsavtalet och tänker att villkoren enkelt går att omförhandla? Eller att villkor ”egentligen inte gäller”? Tänk då om.

Sveriges Ingenjörer på Ericsson: ”Inte nu igen”

8
Efter invasionen av Ukraina har Ericsson sökt och beviljats tillstånd för export till Ryssland. Men bolaget har hävdat att exporten upphört.  Det har fått Sveriges Ingenjörer på Ericsson att reagera med besvikelse.
Ingenjörer i riksdagen 2022

Fler ingenjörer i riksdagen efter valet

0
De senaste två mandatperioderna har 12–13 av riksdagens 349 ledamöter varit ingenjörer. Nu har antalet ökat till minst 18 – och alla partier har minst en ledamot som är ingenjör.

Här är de 21 vanligaste frågorna om omställningsstudiestödet

0
Från den 1 oktober kan du söka stöd för att börja plugga nästa år med upp till 80 procent av lönen. Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius svara på 21 frågor om hur stödet fungerar.

Så söker du omställningsstudiestödet – en guide i sex steg

0
Den 1 oktober öppnar ansökan för att söka omställningsstudiestödet. Ingenjören  guidar dig i sex steg genom ansökningsprocessen. 

När Volvo Cars ställer om måste ingenjörerna ställa om

0
Om åtta år ska Volvo Cars inte längre göra bilar med förbränningsmotorer. För många ingenjörer på Volvo krävs att de kompetensutvecklar sig för att klara framtidens produktion och utvecklingsarbete.

8 av 10 unga ingenjörer vill bli chef

2
Bland ingenjörer under 40 år kan 80 procent tänka sig att bli chef. Det finns tecken på att den administrativa belastningen på chefer har minskat men fler pressas av oklara förväntningar och orealistiska mål.
V-huset LTH

Så skiljer andelen kvinnliga professorer mellan högskolorna – och inriktningarna

0
19,4 procent av professorerna inom teknik i Sverige är kvinnor. Här är statistiken och kommentarer från Lund, Jönköping och Högskolan Väst.  

Se upp så att flextiden inte blir en arbetsmiljöfälla

1
Flextid är en uppskattad förmån, men det finns också risker. Läs på hur avtalet är tänkt att tillämpas på din arbetsplats och var vaksam på hur mycket du egentligen jobbar.

Myndigheter med växtvärk – så här gör de för att hantera den 

0
Flera statliga myndigheter ligger i startgroparna för en kraftig tillväxt. Tusentals nya medarbetare ska anställas – och en stor del är ingenjörer.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Borde man prata mer om lön på arbetsplatsen?

3
Kan öppna löner vara ett sätt att öka pressen på arbetsgivaren att höja lönerna? Sveriges Ingenjörers förhandlingsexpert ger sin syn på saken.

TOPPLISTA