Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Forskare vill ha samma rättigheter

Forskare vill ha samma rättigheter

Doktorander demonstrerar 2
Doktorander från länder utanför EU har sämre rättigheter. Eftersom de räknas som studenter riskerar de att kastas ur landet när de är klara med sina avhandlingar. Foto Redaktionen

Doktorander från utanför EU protesterar mot sina dåliga villkor. Migrationsverket räknar dem inte som anställda, trots att de har anställnings-kontrakt. Deras makar får inte arbeta och när deras doktorsexamen är klar riskerar de att kastas ur landet om de inte omedelbart hittar ett arbete.

Ett drygt femtiotal unga män och kvinnor samlas på onsdagsmorgonen i kylan vid Mynttorget, strax söder om Riksdagshuset i Stockholm. De är doktorander från olika högskolor runtom i Sverige. De demonstrerar mot att de behandlas orättvist av Migrationsverket jämfört med andra doktorander.

De som har mött upp till demonstrationen är doktorander som kommit till Sverige från länder utanför EU. Eftersom de har sitt ursprung från utanför EU räknas de inte som anställda av migrationsverket, trots att de uppenbarligen är anställda av sina universitet och jobbar som lärare och handledare vid sidan av sina egna forskarstudier.

En av deltagarna, Rajet Krishnan från Indien som doktorerar på kommunikationssystem på Chalmers, håller ett kort tal där han påpekar att den här demonstrationen är den första i en serie aktioner. Han uppmanar alla att mejla till tidningarna för att få uppmärksamhet för den här frågan vars behandling i riksdagen har skjutits upp flera gånger.

– Vi är ju egentligen anställda av universitetet på femårskontrakt, med normalt förhandlade löner, som vilket jobb som helst. Vi undervisar och handleder studenter vid sidan om vår egen forskning. Ändå behandlas vi som studenter av migrationsverket, säger Rajet Krishnan till Ingenjören.

Doktorander från andra EU-länder som gör exakt samma jobb har inte de här problemen. De behandlas som anställda. Doktorander från länder utanför EU får bara ett särskilt arbetsvisum med restriktioner. Det måste förnyas varje år, men behandlingen av visumet kan ta upp till ett halvår, och under den tiden svävar doktoranden i total ovisshet, och hindras dessutom från att delta i internationella forskningskonferenser. Rajet Krishnan har sin fru med sig till Sverige. Hon är högutbildad inom IT, men får ingen möjlighet att jobba i Sverige på grund av hon är här som medföljande på Rajets visum. Hon har vissa möjligheter, men de svenska företagen som skulle kunna anställa drar sig för att ge sig in i krånglet med tillståndsgivningen, enligt Rajet. Om Rajet hade haft ett vanligt arbetsvisum hade också hans fru sluppit de här problemen.

– Vi doktorander betalar skatt under de här åren, men om vi inte får ett jobb inom en månad från det att våra doktorandstudier är klara, måste vi packa våra saker och sticka direkt, säger Rajet Krishnan.

Monika Topel är en av demonstranterna som håller upp papperslappar som fungerar som små plakat. Hon doktorerar på solenergi på KTH.

– Det är frågan om en orättvisa mellan de studenter som kommer från EU och oss som kommer från länder utanför. Jag vill nog gärna stanna i Sverige om jag hittar ett jobb, säger hon.

Rajet Krishnan tror egentligen att det är frågan om en oavsiktlig felaktighet i lagen. Men han påpekar att det kan visa sig vara en katastrof att välja att studera i Sverige om man inte får stanna. För att få permanent uppehållstillstånd krävs först fem års studier och därefter fyra års anställning. Det gör det svårt att planera ett liv.

– Vi har fått stöd från några politiker, men vi har ännu inte blivit hörda på riktigt, säger han.

Det finns ett lagförslag, Cirkulär migration och utveckling, som föreslår att alla doktorander ska få permanent uppehållstillstånd när de är färdiga med sin avhandling. Förslaget ska debatteras den 16 april i vår, men doktoranderna på Mynttorget är oroliga för att frågan ska skjutas upp på samma sätt som hänt förut.

– Det här är bara vår första aktion. Vi ska genomföra fler demonstrationer, men vi ska också skriva debattartiklar och göra videor att skicka till youtube och till radio och teve, säger Rajet Krishnan.

Sture Henckel

Se även de utländska doktorandernas facebooksida.

 

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ingenjörshuset

Avgiftshöjningen: Så ska överskottet användas

0
Den tillfälliga höjningen av medlemsavgiften till Sveriges Ingenjörer avslutas i förtid. Men vad händer med pengarna som är kvar?

”Hur gör jag om jag blir sjuk på semestern?”

0
Varför ska du sjukanmäla dig om du blir sjuk på semestern? Och kan din chef kräva att du har koll på jobbmejlen när du är ledig? Så här säger förbundsjuristen.
Studenter på KTH

Färre nyexade ingenjörer hade jobb i oktober

0
Hur har det gått för nyexaminerade ingenjörer att få jobb under pandemin? Klart sämre än året innan, visar statistik från UKÄ. Samtidigt kan det finnas fler förklaringar bakom.

Jag är omplacerad – kan jag tacka nej?

0
Kan min arbetsgivare omplacera mig till en mindre kvalificerad tjänst? Får jag då behålla min lön? Vad händer om jag tackar nej? Ullika Dalén, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, reder ut vad som gäller.

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

1
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

2
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

0
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

Över 20 000 i studiebidrag – för alla som jobbat

16
20 458 kronor i studiebidrag per månad under ett år. Det ska alla som jobbat i åtta år kunna få från vårterminen 2023 - även de som inte har kollektivavtal.

VI REKOMMENDERAR

Kvinna tar det lugnt på balkong

Så får du en bra semester – trots krisen

0
Går det att få semesterkänsla i en tid av distansarbete och restriktioner? Ja, säger psykologen Kerstin Jeding. Här är hennes tips. 

TOPPLISTA