Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Forskning & utbildning Nytt råd ska lyfta högskolefrågorna

Nytt råd ska lyfta högskolefrågorna

Många ingenjörer jobbar inom högskolan och Sveriges Ingenjörer driver på både för bättre arbetsvillkor och för hög kvalitet i utbildningen. Nu har förbundet tillsatt ett högskoleråd för att få stöd i arbetet.

Efter högskolerådets första möte i februari är Josefin Utas, utredare för högskolefrågor på Sveriges Ingenjörer, nöjd.

Josefin Utas
Josefin Utas

– Det här är ett stort stöd både för mig och för mina kolleger som arbetar med högskolefrågor här på förbundet, säger hon.

Högskolerådet består i nuläget av 11 medlemmar och ambitionen har varit en spridning mellan stora och små högskolor och ingenjörer på olika befattningar inom högskolan. I rådet finns lektorer, adjunkter, en associate professor, en forskningsingenjör, en doktorand och dessutom en representant från förbundets teknologgrupp.

Tanken med högskolerådet är att vara ett forum för att diskutera regeringsförslag och remisser men också ta upp frågor som är aktuella på högskolorna.

Rådet fattar inga beslut men är både en värdefull referensgrupp för förbundet och en viktig informationsspridare mellan högskolorna.

– När förbundet får en bättre förståelse för de problem som medlemmarna på högskolorna har kan vi bli bättre på att stötta dem på bästa sätt. Framgångsrika satsningar på till exempel arbetsmiljö och bra löneprocesser kan förhoppningsvis också spridas mellan högskolorna, säger Josefin Utas.

Mötena kommer att rotera mellan högskolorna och där det finns då möjlighet att visa och berätta lite om verksamheten och kanske något särskilt projekt för övriga rådsmedlemmar.

En av de 11 medlemmarna i årdet är Jan Lindér, universitetslektor och ordförande i Sacorådet på Chalmers. Han var med i den mer informella högskolegrupp Sveriges Ingenjörer tidigare hade.

– För oss på högskolorna är det väldigt värdefullt att få ett nätverk med ingenjörer på landets tekniska högskolor och universitet. Vi får en insyn i vad som händer, till exempel med de lokala löneförhandlingarna. Arbetsgivarna är extremt koordinerade och därför är det viktigt att vi också blir bättre på det, säger Jan Lindér.

Han tycker också att det är värdefullt att få möjlighet att ta del av utredningar och regeringsförslag i ett tidigt skede.

– Mötena kommer också ge möjligheter till att väcka specifika frågor. På nästa möte som är i Linköping har vi planerat att ha en diskussion om lönesättande samtal, något som vi på Chalmers engagerat oss mycket i.

Monica Normark_litenMonica Normark är doktorand i kemiteknik vid Umeå universitet, ordförande för Sveriges Ingenjörers distrikt Västerbotten och en högskolerådets medlemmar i norra Sverige.

Hon tror att högskolerådet kan bidra med konkreta förslag på hur universitet/högskolor och näringsliv kan samverka bättre för att stärka regionerna runt om i landet.

– Alla regioner i Sverige säger att de vill utveckla samarbetet mellan akademi och näringsliv. Många företag vill verkligen ha samarbeten med högskolorna, de behöver kompetensen, men det är lättare att säga att det bör ske än hur man ska göra. Här kanske högskolerådet kan föreslå konkreta lösningar, säger Monica Normark.

Hon har själv funderat på hur näringsliv och doktorander skulle kunna knytas närmare varandra även utan att doktoranderna forskar på företagens uppdrag.

– När jag anställdes som doktorand skulle ja gärna ha tackat ja till möjligheten att knyta kontakt med ett företag här i regionen. Det skulle kunna handla om att sitta där några dagar i månaden, fika tillsammans och kanske träna på att presentera forskningsresultat. Det skulle kanna vara ett bra sätt att knyta tidiga kontakter mellan forskare och företag, säger Monica Normark.

Högskolerådet kommer att träffas fyra gånger om året.

Karin Virgin

 

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

”Kommunen behöver en part att bolla med”

0
Ökad delaktighet och möjlighet att påverka är två viktiga anledningar till att ingenjörerna i Gnesta ville dra igång ett facklig arbete.
Erika Svanström, ingenjör på Folkhälsomyndigheten

Ingenjör på Folkhälsomyndigheten: ”Intensivt men konstruktiv stämning”

0
Att jobba på Folkhälsomyndigheten har varit extra intensivt det gångna året – också för ingenjörerna.

Kreativa ingenjörer löser kriser i covidvården

0
För medicintekniska ingenjörer har det senaste året varit allt annat än normalt. Brist på utrustning och förbrukningsmaterial har krävt snabba beslut, hårt arbete och problemlösning.

Neddragningarna på Chalmers – så många fick gå

0
juni varslade Chalmers 180 anställda om uppsägning. Nu är de fackliga förhandlingarna avslutade och uppsägningarna blev färre än befarat.
Karta över relativa löneläget per län

Så skiljer sig ingenjörernas löner mellan länen

6
Lönerna för ingenjörer skiljer sig ganska mycket över landet. Utifrån ett medelvärde på 100 ligger Stockholms län på 106,9 medan Västernorrland bara har 91,4.

Hemarbetet sätter arbetsmiljöarbetet på nya prov

1
Förutsättningarna för en god arbetsmiljö i hemmet varierar från person till person. Det behövs därför mer kunskap om hur man hanterar det på ett systematiskt sätt, konstaterar Myndigheten för arbetsmiljökunskap.

Bisarra krav på utländska forskare

23
Går Migrationskommitténs förslag igenom kommer tusentals utländska forskare och ingenjörer att tvingas lämna landet. Det skriver Ulrika Lindstrand och Mats Ericson i en debattartikel.
Stefan Westergård med Freedesk

Ingenjören med 12 språk skapade ett mobilt ståbord

1
Under pandemin har många staplat skokartonger eller haft datorn på strykbrädan för att kunna stå och jobba. Men civilingenjören Stefan Westergård hade redan en egen lösning.   

Därför behövs ingenjörer i det fackliga arbetet

0
Att engagera sig fackligt är både roligt och utvecklande. "Det är en häftig resa att göra" säger Jörgen Lundqvist, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.

Nytt jobb vid 60 – Lourdes tog stöd av facket och lyckades

1
Byggnadsingenjören Lourdes Valencia var lite orolig inför chansen att få nytt jobb som 60-åring. Envishet och goda råd från Sveriges Ingenjörer var betydde mycket för att hon lyckades.

VI REKOMMENDERAR

Man som ligger i gräs

Så här fungerar förskottssemester

0
Enligt semesterlagens regler har alla rätt till 25 dagars semester per år. Men man har inte rätt till betald semester direkt när man börjar...

TOPPLISTA