Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Student får hjälp att få pengar tillbaka

Student får hjälp att få pengar tillbaka

Den högskolestudent som har krävt pengarna tillbaka för en undermålig utbildning får nu hjälp från en organisation att få igenom sitt krav.

– Det är lite löjligt att det har gått så här långt. Jag tycker att det är ganska enkelt. Jag är högskolans kund, även om jag förstår att det här handlar om offentliga medel, men för mig är det inte offentliga på det sättet eftersom jag har betalat en stor summa pengar för en produkt som inte har hållit måttet. Jag har inte fått det jag har betalat för och i andra fall hade jag fått pengarna tillbaka, säger Connie Dickinson till Ingenjören.

Ingenjören har tidigare berättat om den amerikanska studenten Connie Dickinson och om hur ärendet blir principiellt intressant eftersom den belyser frågan: om studenter ska ses som kunder på en marknad, ska de då också kunna få tillbaka pengar om de är missnöjda med sin utbildning, det vill säga ”varan”? Connie Dickinson betalade 183 000 kronor för en matematikutbildning vid Mälardalens högskola, en utbildning som hon utifrån beskrivningen bedömde verkade hålla en hög kvalitet. Men det visade sig i praktiken att utbildningen var undermålig. Lärarens språkkunskaper ska ha varit bristfälliga, vid en kurs i dataprogrammering saknades datorer och det fanns inte tillräckligt många sittplatser, vilket gjorde att studenter fick sitta på golvet. Enligt Universitetskanslersämbetet, UKÄ, levde utbildningen inte heller upp till fyra av fem examensmål.

– Vi var 25 studenter i början av utbildningen, men de flesta har hoppat av nu. Det stod ganska klart från början att det inte var någon bra utbildning. Jag tänkte att ”så här dålig kunde den inte vara”, men vi fick till och med veta att det inte ens var säkert att vi skulle kunna ta en examen, på grund av bristerna, berättar Connie Dickinson.

Connie Dickinson krävde att få pengarna tillbaka, men fick inte gehör från högskolan, som meddelade att det saknades lagstöd för en sådan återbetalning. Men juristerna på organisationen Centrum för rättvisa, som hjälper individer att driva processer mot myndigheter, arbetsgivare och fack, håller inte med. I veckan lämnade de därför in en formell ansökan till högskolan om återbetalning för Connie Dickinsons studieavgift.

– Precis som alla andra i samhället måste staten ta sitt ansvar när man gör fel mot en person och en person drabbas. Här har vi en person som har samlat ihop 183 000 kronor för att kunna gå en utbildning som inte håller måttet, säger Centrum för rättvisas vd Clarence Crafoord till Ingenjören, om bakgrunden till att organisationen har valt att hjälpa Connie Dickinson.

– Hela utbildningen har havererat. När man har betalat en massa pengar för en utbildning man inte har fått, då är det en grundläggande princip att man ska ersättas, fortsätter han.

Bland de reaktioner som har kommit om det här fallet är bland annat frågan om svenska studenter i så fall också ska ersättas för en bristfällig utbildning, eftersom de också betalar för sin utbildning, om än mer indirekt, genom skatt. Vad är skillnaden?
– Skillnaden är den som du nämner. Connie har fått spara ihop och betala 183 000 kronor för utbildningen och de är de pengar hon vill ha tillbaka. Ur ett mer allmänt perspektiv kan man konstatera att alla de som har gått den här utbildningen har lagt ned tid och kraft på något som inte har fungerat. Men ett kvitto kommer först när man får betala på det sätt som hon har gjort.

Vad händer nu?

– Med tanke på att det är så uppenbart att utbildningen inte har hållit måttet utgår jag från att högskolan kommer att kompensera Connie. Skulle det mot förmodan inte bli så får vi se vad vi gör. Vi brukar inte lägga oss i första taget.

Connie Dickinson berättar att det är många som har reagerat över pengarna det handlar om i det här fallet, och hon tänker också på den aspekten i viss mån. Hon har dock inte kommit till Sverige för att få något gratis och förstår att det inte går att låta utländska studenter gå avgiftsfritt på svenska universitet, säger hon.

– Men i år är det valår och folk ska rösta. Det är inte bara jag som är påverkad av det här. Studenter tar lån och investerar tid i sin utbildning. De betalar skatt och hjälper till att betala för utbildning, men vad går pengarna till? Det är en intressant fråga. Det är intressant att jag har betalat så mycket pengar för något som inte fungerar, säger hon.

Karin Röding, rektor på Mälardalens högskola, berättar att frågan om återbetalning av studieavgifter inte är ny och att det är en fråga som högskolan har tagit upp redan för flera år sedan. Den bedömning som högskolan har gjort, utifrån sin tolkning av gällande regelverk, är att högskolan inte har rätt att betala tillbaka studieavgifter.

– När frågan dök upp i höstas tog jag upp den inom Sveriges universitets- och högskoleförbund, vilket resulterade i en skrivelse till regeringen om klarläggande i frågan. Något svar har vi ännu inte fått, säger Karin Röding.

Ett beslut i det här specifika ärendet har Mälardalens högskola inte fattat ännu. Högskolan håller på att bereda det formella ärendet som gäller Connie Dickinsons återbetalningskrav internt just nu och det kan ta någon vecka till innan det kommer ett beslut, eftersom det handlar om en formell förfrågan, säger Karin Röding.

Läs tidigare artikel om Connie Dickinsons återbetalningskrav, där flera högskolor, Studenternas förenade studentkårer och utbildningsdepartementet kommenterar fallet: Inga pengar tillbaka för utbildning.

Ania Obminska

1 KOMMENTAR

  1. Det är nog illa att ett antal unga människor slösat bort sin tid på att påbörja en utbildning som de inte avslutar. Att vissa dessutom ska behöva lida en ekonomisk skada är för mig helt oacceptabelt, oavsett vad de statliga reglerna säger. Vanlig hyfs och hederlighet säger något helt annat än reglerna här, och då är det fel på reglerna.

    Att i det här läget *inte* betala tillbaka pengarna vore direkt skadligt för Mälardalens högskola. Det är viktigt att välja sina strider, och det här tycker jag definitivt inte är en strid de bör ta. Paragrafrytteri och fyrkantighet kommer bara att ge ytterligare negativ publicitet — publicitet som dessutom slår negativt mot hela det svenska utbildningssystemet när utländska medier rapporterar om det.

    Fallet med den här totalkraschade utbildningen är extremt och ovanligt (hoppas jag), och det är inte värt att solka ner en hel högskolas rykte, och skada en hel nations högskoleväsende, för att hålla ett uppenbart misslyckat utbildningsprogram om ryggen.

    Gör en pudel, ta den ekonomiska smällen för att kompensera studenterna, lär av erfarenheterna och gå vidare!

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Frustration bland studenter när kursvärderingar inte gör skillnad

0
Det finns problem som studenter tar upp i kursvärderingar år efter år. Men går det att byta ut en kursansvarig som inte tar till sig kritik? Ingenjören har undersökt hur det funkar på Linköpings tekniska högskola.

Manifestation mot villkoren för utländska forskare

1
Den nya utlänningslagen slår på ett orimligt sätt mot utländska forskare. Det hävdar ett hundratal doktorander och forskare som nyligen samlades vid en manifestation på Sergels torg i Stockholm.
Volvo Cars

Chefstjänster på Volvo Cars vikta för vissa personer – ”Ingen idé att söka”

5
Vid många av chefstillsättningarna på Volvo Cars är det bestämt på förhand vem som ska få jobbet. För ingenjörerna som vill bli chefer har det här betytt att de inte fått chansen.

Vad är min övertid värd?

0
Vad bör jag ha koll på när jag avtalar bort bort min övertid? Och hur mycket är den övertiden värd? Christoffer Sörman, ombudsman på Sveriges Ingenjörer delar med sig av sina bästa råd.

Det här är frågorna om semester som många ställer nu

0
Fick du inte semesterveckorna du hade hoppats på? Vill du hellre vara långledig på vintern men chefen säger nej? Viktor Rosencrantz, ombudsman på Sveriges Ingenjörer, svarar på de hetaste semesterfrågorna.
Patricia Quaglia och Sofia Johannesson

Hållbarhet och chefsfrågor vinnare i Ingenjörsvalet

0
Årets Ingenjörsval är avgjort. Ericssonlistan blev störst, men störst ökning fick Ingenjörer för ett hållbart samhälle och Chefer och ledarskap. Dessutom ökade valdeltagandet.

Här är årets 70 hetaste forskningsprojekt

0
Teknik i mänsklighetens tjänst var temat för årets IVA-lista över forskning med potential att förändra världen. Här är hela listan.

Tre metoder som tar udden av stressen

0
Oro kan komma plötsligt, lägga sig som ett lock över tankarna och ge ont i magen – även när den är helt obefogat. Här är tre konkreta tips på hur du kan hantera oro och stress i vardagen.
Arbetslöshet april 2020-april 2022

Arbetslösheten sjunker igen – men skillnad mellan inriktningarna

0
Arbetslösheten för ingenjörer fortsätter att sjunka och tangerar nu den lägsta nivån sedan 2012. Men nivåerna skiljer sig mellan inriktningarna – särskilt för civilingenjörer.

Kreativa ingenjörer gör vetenskap spännande för alla

0
Att göra vetenskap begriplig är utmaningen som inspirerar forskningsingenjörerna Magnus Lindgren och Gabrielle Beans Picón på Curiosum i Umeå. Läs vad de gör på jobbet.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Nytt jobb? Därför ska du alltid kolla löneläget med facket

0
Att nya medarbetare kommer in på för låga löner drabbar inte bara den enskilda personen, det drabbar hela kollektivet. "Prata med facket lokalt innan du sätter dig i en löneförhandling" är rådet från en lokal fackordförande.

TOPPLISTA