Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Vi måste anpassa oss till klimatet

Vi måste anpassa oss till klimatet

Bild från IPCC:s öppningssession den 25 mars 2014. Foto: IPCC
Bild från IPCC:s öppningssession den 25 mars 2014. Foto: IPCC

Klimatförändringen är redan här. Minskade utsläpp är fortfarande nödvändiga, men nu måste politikerna också börja fundera på hur samhället ska anpassa sig till en ny realitet. Det var budskapet när tankesmedjan Fores presenterade sina slutsatser av andra delrapporten från FN:s klimatpanel.

I september förra året rapporterade den första arbetsgruppen inom FN:s klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) att man fastställt att klimathöjningen säkert berodde på människan. I går, den 31 mars, när klimatpanelens andra arbetsgrupp presenterade sin delrapport, handlade det om att förändringarna redan är ett faktum.

Man har länge talat att om vi minskar utsläppen så kanske vi kan undvika katastrofen. Men vi kan inte undvika katastrofen. Delar av den är redan här, andra delar är på väg utan att vi kan undvika dem. Vi är med stor sannolikhet på väg mot fyra graders uppvärmning av den genomsnittliga temperaturen på jorden. Det kommer att få svåra konsekvenser för många människor och på många sätt. Men vi kan anpassa oss för att mildra skadeverkningarna.

Fores, en liberal-grön tankesmedja, bjöd in till en presentation av den 2 500 sidor långa delrapporten från IPCC. Bland talarna fanns Åsa Romson som är språkrör för miljöpartiet, Per Anckersjö som är miljöborgarråd i Stockholm och Svante Axelsson som är generalsekreterare för Svenska Naturskyddsföreningen.

Joacim Rocklöv, docent vid enheten för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet, själv en av författarna till rapporten, var också med vid Fores presentation. Han berättade att klimatförändringarna kommer att ställa till det för människors hälsa på två sätt. Dels direkt genom värmeböljor, översvämningar, stormar, torka och bränder. Dels indirekt genom att det ekologiska systemet förändras. Resultatet kan bli missväxt, parasitsjukdomar som sprids med myggor och fästingar kan spridas till nya områden.

För första gången skriver IPCC denna gång om ett annat fenomen. De skriver att det försämrade klimatet riskerar att öka trycket på människor i form av fattigdom eller ekonomisk chock. Det i sin tur gör att risken för inbördeskrig och andra konflikter ökar.

Joacim Rocklöv påpekade också att det finns enstaka positiva konsekvenser av klimatförändringarna men att de negativa är mycket större. Han konstaterade att klimatförändringarna helt enkelt motverkar effekten av den socioekonomiska utvecklingen i världen.

– Det finns områden där man kanske inte kommer att kunna leva ett normalt liv egentligen. Man kan kanske inte odla och umgås utomhus på ett normalt sätt, utan om man ska leva där så blir det ett väldigt artificiellt liv.

För att i någon mån mildra problemen krävs generella förbättringar i sjukvården, att ha bra vaccinationer och över huvud taget bra hälsosystem.

Värst kommer förstås de fattiga länderna att drabbas. Men Sverige kommer inte på något sätt att vara skyddat från klimatets skadeverkningar.

Miljöpartiets språkrör Åsa Romson talade om det svenska perspektivet. Hon började med att påpeka att en minskning av utsläppen är det viktigaste för att visa omvärlden att det går att leva i ett hållbart samhälle.

Hon sade att man måste tänka på hur man bygger städer i framtiden, att det krävs konkreta strategier. För att klimatsäkra känsliga punkter som Vänerns och Mälarens avrinning efterlyste hon en penningpåse för klimatanpassning till Sveriges kommuner. Något som hon sade sig länge ha efterfrågat, men som regeringen har hållit inne.

– Kanske kan den här rapporten få finansdepartementet att hicka lite, sade hon.

Stockholms miljöborgarråd Per Anckersjö tog upp ämnet ur en ännu mer lokal vinkel. Han räknade upp några av utmaningarna för sin stad Stockholm under de kommande hundra åren: en ökning av medeltemperaturen på 4 till 6 grader, antalet varma dagar ökar från fem till trettio, fyrtio och en ökad årsnederbörd. Och så en vattenhöjning på 30-50 centimeter.

– Det är något att bita i och något att ta itu med över blockgränserna, sade han.

Han fortsatte med att Stockholms stad nu har börjat titta på riskerna och resonera kring hur staden ska få vattenförsörjning och hur man kan bygga om vattennivåerna i havet stiger. Man har också börjat diskutera det ökade behovet av grönytor för att klara vattenavrinningen bättre.

– De som kommer att behöva stå för kulorna, det är kommunerna och fastighetsägarna, sade han.

Försäkringsbolaget If, som han pratat med nyligen, hade sagt att ökade försäkringsutbetalningar i samband med översvämningar och andra klimatrelaterade problem också kommer att leda till ökade premier. På sätt och vis tyckte han att det är bra om klimatet blir en plånboksfråga.

– Det gör att man måste börja jobba med det här konkret, nu, sade han.

Här någonstans fick Naturskyddsföreningens generaldirektör Svante Axelsson mikrofonen. Han började med att säga lite skämtsamt att IPCC visar sig trovärdiga som säger samma sak i varje rapport. Men nu har de har höjt volymknappen. I stället för att säga att 2 graders höjning av temperaturen är farlig, säger de nu att redan 1,5 graders höjning är farlig.

Han utropade:

– Man kan ju inte få bättre beslutsunderlag! Varför händer ingenting?

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ingenjörshuset

Avgiftshöjningen: Så ska överskottet användas

0
Den tillfälliga höjningen av medlemsavgiften till Sveriges Ingenjörer avslutas i förtid. Men vad händer med pengarna som är kvar?

”Hur gör jag om jag blir sjuk på semestern?”

0
Varför ska du sjukanmäla dig om du blir sjuk på semestern? Och kan din chef kräva att du har koll på jobbmejlen när du är ledig? Så här säger förbundsjuristen.
Studenter på KTH

Färre nyexade ingenjörer hade jobb i oktober

0
Hur har det gått för nyexaminerade ingenjörer att få jobb under pandemin? Klart sämre än året innan, visar statistik från UKÄ. Samtidigt kan det finnas fler förklaringar bakom.

Jag är omplacerad – kan jag tacka nej?

0
Kan min arbetsgivare omplacera mig till en mindre kvalificerad tjänst? Får jag då behålla min lön? Vad händer om jag tackar nej? Ullika Dalén, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, reder ut vad som gäller.

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

1
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

2
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

0
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

Över 20 000 i studiebidrag – för alla som jobbat

16
20 458 kronor i studiebidrag per månad under ett år. Det ska alla som jobbat i åtta år kunna få från vårterminen 2023 - även de som inte har kollektivavtal.

VI REKOMMENDERAR

IT, finans, bygg och kemi

Så skiljer sig ingenjörers löner mellan branscherna

4
I vilka branscher tjänar ingenjörer mest? Inom IT, bygg, telekom – eller bank? Här är statistik över det relativa löneläget för ingenjörer inom 16 branschavtal.

TOPPLISTA