Lägger vi för stor vikt vid tanken att högre utbildning är nyckeln till våra länders tillväxt? Ja, menar den brittiska professorn Alison Wolf.
Alison Wolf på Akademikernas Högskolepolitiska Forum. Foto: Stina Svanberg.
Lägger vi för stor vikt vid tanken att högre utbildning är nyckeln till våra länders tillväxt? Ja, menar den brittiska professorn Alison Wolf.
”Does higher education matter?”. Spelar högre utbildning någon roll? Professor Alison Wolf, brittisk ekonom och författare som arbetar på King´s College London, inledde med att själv ge ett rakt svar på det som var huvudfrågan för hennes tal på det Saco-arragerade Akademikernas högskolepolitiska forum som hölls i Stockholm på onsdagen.
– Ja, det gör den. Jag tillhör också dem som älskar högre utbildning. Jag har tillbringat större delen av mitt liv på universitet, jag anser att universitet är fantastiska och ibland magiska platser.
Men. Och det finns ett stort men. Många överskattar den högre utbildningens betydelse i en modern värld, enligt Alison Wolf, som snart började komplicera bilden.
Redan 2002, när Alison Wolfs bok ”Does Education Matter? Myths about Education and Economic Growth” publicerades, försökte hon slå hål på den vitt spridda idén om att högre utbildning skulle vara motorn för tillväxt, att fler utbildningsplatser och fler studenter skulle vara den ultimata lösningen på en förändrad världsekonomi, en minskad tillväxt och trycket på välfärdsstaten.
Ett av de exempel som hon lyfte fram då var Egypten, ett land där man investerade stora pengar i högre utbildning. Eftersom utbildningen inte motsvarade den kompetens och kunskap som landet behövde, skapades en högutbildad grupp människor som förväntade sig att få högavlönade jobb, trots att den typen av jobb varken fanns eller kunde finnas. I Schweiz, å andra sidan, är andelen högutbildade jämförelsevis låg och ändå har landet haft en god ekonomi.
På duken i hörsalen visar Alison Wolf en bild med rubriken The European dilemma. Tillväxttakten minskar, de ökade kostnaderna för väldfärdsstaten verkar allt mer ohållbara och arbetslösheten är ett strukturellt problem. Det är problem som man sade att högre utbildning och fler högutbildade skulle lösa, men det är utmaningar som samhället tampas med än, trots att andelen högutbildade har blivit fler.
– Utbildning ses som mirakelkuren, det nödvändiga förhandsvillkoret för tillväxt. Det är klart att vi inte kan ha samhällen som våra utan högre utbildning. Men det finns en farlig tendens, och jag menar verkligen att den är farlig, där vi överskattar utbildningens möjligheter att lösa problem, sade Alison Wolf.
Högre utbildning kostar och ska den vara av högsta kvalitet kan den inte vara tillgänglig för alla, enligt Alison Wolf. Frågan är vilka prioriteringar som våra länder ska göra.
– Det är klart att utbildningsnivå spelar roll för ett land, om man har högutbildade och innovativ befolkning. Det påverkar alla aspekter av våra liv. Men jag tror att vi borde fundera mer över tillväxt. Länder växer på grund av kapaciteten hos befolkningen att få något gjort.
Universitetens nyckelroll är, enligt Alison Wolf, att utbilda och utveckla innovatörer samt att skapa en miljö där duktiga akademiker kan anställas.
Men individernas resa då? Det var ett av de perspektiv som efterfrågades på twitter (#kunskapslandet) bland deltagare som var med på föreläsningen. Där var man inne på att Alison Wolf inte tog upp vilken betydelse högre utbildning har för både individer och för samhällets utveckling, bortom det ekonomiska. Poängen i Alisons Wolfs studier är tillväxt, medan det finns andra aspekter som är viktiga, så som bildning och demokrati, skrev deltagare bland annat.
Alison Wolfs keynote och ett efterföljande samtal med Agneta Stark, företagsekonom, forskare, samhällsdebattör och tidigare rektor för Högskolan Dalarna, som kommenterar och samtalar med Alison Wolf utifrån ett kritiskt perspektiv kan du se på Sacos hemsida under Nyheter/Debatt.
Ania Obminska
