Tekniken gör att vi jobbar mer

8
1760

Datorer och smarta mobiltelefoner gör det möjligt för allt fler att jobba hemifrån, men starka sociala normer tvingar oss ändå till kontoret varje morgon. Tekniken har istället bidragit till att vi jobbar hemifrån på kvällar och helger.

Trots möjligheten att arbeta på distans är det många som väljer att inte göra det. Det beror dels på att man känner ett behov av att vara på jobbet, dels på en förväntan från kolleger och chefer att man ska finnas på plats.

Kristina Trygg
Kristina Trygg

– Många känner att de missar viktig information om de inte är på kontoret. Det är nödvändigt att vara med på planerade möten men ad hoc-möten är nästan ännu viktigare. Det är i korridorer, kafferum och vid kopieringsmaskiner som mycket viktig information sprids och som många snabba beslut fattas, säger kulturgeografen Kristina Trygg. Hon har nyligen lagt fram en doktorsavhandling vid Stockholms universitet som handlar om flexibelt arbete.

Studien bygger på intervjuer och webbenkäter med anställda på nio arbetsplatser, alla kunskapsföretag inom management-, pr- och kommunikation, forskning- och utveckling. Några anställda fick också skriva tidsdagböcker över en längre tid. Samtliga anställda arbetade mot kunder som debiterades tid. De anställda i studien hade olika utbildningar, bland annat som ingenjörer, jurister eller journalister. I studien ingår också intervjuer med vd, ägare och partner.

– Jag blev själv överraskad över att det finns ett så starkt behov av att vara på jobbet under kontorstid. Tekniken gör det möjligt att jobba hemifrån men det finns starka sociala skäl till att vara på jobbet för att bolla idéer och inte missa viktig information, säger Kristina Trygg.

Hennes studie visar att mycket arbete görs hemifrån, men inte på kontorstid. Många arbetar hemifrån på kvällar och helger. Det handlar ofta om att läsa och besvara mejl men också om att förbereda möten med kunder och göra arbetsuppgifter som kräver koncentration.

– Kontorslandskapen som de flesta jobbar i är stimmiga och vissa arbetsuppgifter går helt enkelt inte att göra på jobbet. Under kontorstid ägnas en stor del av arbetstiden på jobbet åt möten. Man måste träffas för att undvika missförstånd.

Det arbete som de anställda utförde hemifrån betraktades inte heller alltid som arbete.

– På min fråga om de jobbade hemifrån svarade många först ”nej eller bara i liten omfattning”, men när jag ställde följfrågor framkom det ofta att de ägnade ganska många timmar utanför arbetstid åt jobbet. Många tänker inte på att de jobbar när de läser och svarar på mejl i mobilen.

Kristinas studie visar också att det finns en kultur i de branscher hon studerade som innebär att arbetet betraktas som gränslöst. Bland de anställda som ingick i studien fanns inga kvinnor med småbarn, helt enkelt därför att de inte fanns på de tjänster som omfattades av Kristinas undersökning. Flera kvinnor i studien var i trettioårsåldern men inga hade barn.

Eftersom alla i studien var anonyma fick Kristina ärliga och uppriktiga svar, även från företagsledningarna. En personalchef sa tydligt att det var ett problem att småbarnföräldrar var borta så mycket med både fem veckors sommarsemester och föräldraledighet på skolloven. ”det hör inte riktigt hemma i en sådan här arbetskultur”. På det företaget betraktas det som ett problem när anställda inte prioriterar sitt arbete. Även andra personalchefer ansåg att ”situationen med småbarn och konsultlivet inte passade ihop”.

Några yngre män som hade småbarn löste situationen på olika sätt. En hade en fru hemma på heltid, vilket innebar att han aldrig hämtade eller lämnade barn. Andra som hämtade och lämnade barn på dagis jobbade på kvällarna när barnen hade somnat.

– Det var helt uppenbart att en del anställda inte mådde bra. De var sönderstressade av sitt arbete och kravet att ständigt vara anträffbar. Företagsledningarna förväntade sig att de anställda var anträffbara även på kvällar och helger, säger Kristina Trygg.

På en arbetsplats förväntades man meddela om man inte kunde vara tillgänglig i telefon under kvällen för att man till exempel skulle gå på teater eller på en middag.

– De allra flesta som ingick i min studie fick också använda sin företagstelefon för privat bruk vilket också gör det svårare att stänga av jobbet på fritiden, säger Kristina Trygg.

Läs Kristina Tryggs avhandling här: Arbetets geografi: Kunskapsarbetets organisation och utförande i tidrummet.

Karin Virgin

 

 

.

 

8 KOMMENTARER

  1. Vad är det för slags företag studien avser? De mest prestigefyllda management konsultföretagen eller andra streberdominerade företag? Jag känner inte igen mig efter att ha arbetat som civ.ing / IT-arkitekt inom IT-branschen i 17 år. Om karriärsmöjligheter och lön står i paritet med uppoffringen så kanske man kan acceptera dessa slavförhållanden under några år. Då ska det vara rejält kompenserat, ex lön > 100.000 kr per månad. Om det däremot bara erbjuds normala vilkor så skulle jag vilka klassificera dessa som skitföretag där jag aldrig skulle vilja sätta min fot.

  2. Våga vara tydlig! Varför ska man stå på fjället med familjen runt om och prata affärer? Så länge du sköter ditt jobb (och kanske mer därtill…) så har du rätt att vara ledig utan bli störd. Jag är tydlig, säger kort o gott vid semestrar och ledigheter: Kontakta mig inte utom i nödfall. Det gäller både externa och interna kontakter.

    Ange alltid någon person som man kan vända sig till när du är borta, det underlättar. Ringer det från jobbet svarar jag inte, de får tala in ett meddelande. Är det väldigt viktigt ringer jag upp,annars inte. E-posten kollar jag inte på semestern, det få vänta. Ledigt är ledigt!

  3. Själv undrar jag när jag läser den här artikeln, vilka företag som har stått till grund för studien? Att det inte fanns en ända kvinna med småbarn känns ju inte representativt trots att det handlar om en mansdominerad bransch?

    Själv jobbar jag som ingenjör på ett konsultföretag och arbetar mot kunder som debiteras tid, precis som företagen i studien, jag är även uppdragsansvarig i projekten vi jobbar med. Dessutom är jag småbarnsförälder, jobbar 80% (en laglig rättighet som småbarnsförälder) och det är inga problem att kombinera föräldralivet med yrkeslivet och jag är ganska övertygad om att min arbetsgivare inte tycker det heller. Av 100 medarbetare skulle jag uppskatta att 20 har småbarn och jag har inte hört att det skulle vara något större problem för någon. Medans på de undersökta företagen låter som att småbarn och yrkesliv som konsult är omöjligt att kombinera?

  4. Jag har arbetat i drygt tio år som konsult och känner att det gradvis har blivit svårare att få acceptans för att arbeta hemifrån. Detta trots att tekniken erbjuder bättre och bättre möjlighet. Kanske Patrik Rydberg (se kommentar) har rätt, det är chefernas kontrollbehov som styr. Marissa Mayer, chefen på Yahoo, krävde slut på allt hemarbete häromåret. Tur dock att en del företag går åt andra hållet. Den utropade ”Jobba-hemma-dagen” firades 26/3 i år och Microsoft var ett av de deltagande företagen.

  5. Hej,
    Det finns väldigt mycket att säga om normen om oändlig arbetstid som etablerats i arbetslivet ”bara för att det är möjligt”.
    Jag har jobbat sedan 1989, i 25 år, med mobiltelefonen ständigt påslagen. Nu har jag slutat…
    I efterhand tycker jag:
    – Det är ett ovärdigt liv där livet alltid kommer i andra hand. I första hand är man slav.
    – Det saboterar familjelivet (Om man har nån familj kvar) och det saboterar socialt och kulturellt liv.
    Själv försummade jag både familj och mitt musikintresse.

    Om att tekniken ger möjlighet att jobba hemma tycker jag både i egenskap av f.d. chef och som anställd:
    – Att jobba hemma är sällan effektivt. Kan inte alls hålla med Karin K. Utom möjligen när man offrar familjen på kvällen för att läsa och förbereda nästa dag.
    – Det är inte ett socialt tryck att vara på jobbet. Det är enda sättet att få jobbet gjort. De flesta av oss ingenjörer jobbar i team som kräver mycket intern kommunikation.
    Men på obetalda kvällar säljer oss billigt när vi jobbar 150% utan påslag.

  6. På min arbetsplats är det inte tillåtet med hemarbete, annat än i undantagsfall. I praktiken sker det regelbundet, men det bryter eg mot policy.

  7. Ur ett effektivitetsperspektiv – varför väljer vi inte att jobba hemma oftare? Behöver vi verkligen ”vara på kontoret” så mycket som vi tror? Handlar det inte om att börja våga ifrågasätta och värdera vår tid? Vad ska jag göra för att uppnå mina mål? (har jag tydliga mål?) Gör en plan för dessa aktiviteter och prioritera stenhårt – och följ planen…Glöm inte att ta höjd för ”oförutsett”…
    Vore det inte en ”rädding” för många att välja att jobba hemma för uppgifter som kräver koncentration? Våga välja (och välja bort!) säger jag! :-)
    Måste också säga att det var några otroliga uttalanden från HR-chefer i artikeln. På ett bolag med sådana HR-chefer skulle jag inte vilja jobba…
    Hoppas att du som läst artikeln ”kopplar ner” i eftermiddag eller efter lunch imorgon och sedan har en skön och avkopplande påskhelg – utan mailläsning i mobilen… :-) Go´och gla´ påsk!

  8. ”Trots möjligheten att arbeta på distans är det många som väljer att inte göra det.”

    Väljer? Intressant formulering. Jag skulle snarare säga att de flesta arbetsplatser inte tillåter arbete på distans, i alla fall inte till större delen. Chefers kontrollbehov känns som främsta orsaken (för anställda är det nedlagd tid, inte främst prestation, som ligger till grund för lönen, så man behöver ju ha koll på sina anställda…)

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Karriären inte slut efter utbrändheten

Sofia Wahling drabbades av utmattning på sitt första jobb. Det fick henne att tänka om. Idag är hon på ett jobb där hon trivs och mår bra. Här delar hon med sig av sina bästa råd.
Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.