Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Forskning & utbildning Forskning Fler banbrytande innovationer förr

Fler banbrytande innovationer förr

De svenska innovationerna var i högre utsträckning världsnyheter för drygt 30 år sedan jämfört med på 00-talet. De var också fler, visar en ny avhandling.

Karolin Sjöö, doktor i ekonomisk historia vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, disputerade nyligen med sin avhandling om innovationsförmågan i Sverige 1970–2007. Avhandlingen är baserad på en databas som hon har skapat tillsammans med en kollega. Databasen består av nästan 4 000 registrerade innovationer, baserat på 38 volymer av 15 olika branschtidskrifter.

webb Karolin Sjoo
Karolin Sjöö. Lunds Universitet/Apelöga

– Utgångspunkten var att beskriva och bättre förstå den svenska ekonomiska och industriella utvecklingen ur ett innovationsperspektiv. Vi har tidigare inte haft någon helhetsbild av den svenska innovationsverksamheten, även om vi har känt till aktiviteten i våra storföretag ganska väl, säger berättar Karolin Sjöö.

Resultaten pekar på att innovationerna var både fler och mer nydanande i slutet av 1970-talet och i början av 1980-talet än de som kommersialiserades senare decennier. Man fick också ut fyra gånger mer per investerad krona i forskning och utveckling i början av 1980-talet jämfört med tillväxtåren som följde därpå.

Var vi verkligen mer innovativa och nyskapande förr?
– Jag tror egentligen inte att svenska företag är mindre innovativa i dag. Nyligen kom till exempel en rapport från EU som visar att Sverige ligger i topp vad gäller innovation. Det kan däremot hända att innovationernas karaktär har förändrats över tid. På 1970- och 80-talen kunde man implementera och applicera mikroelektroniken i stor skala, då var det ganska lätt och tacksamt att skriva och rapportera om nya innovationer. Men i takt med att mikroelektroniken fått allt större spridning har det mer kommit att handla förbättringar och prestandahöjningar istället för banbrytande applikationer, en utveckling som kanske inte är lika tacksam att rapportera om.

– En gissning är att dagens svenska innovationer är mer komplexa, många gånger av systemkaraktär, och därmed svårare att rapportera om för branschtidskrifterna. Konkurrens från länder som Kina och Taiwan har tvingat svenska företag in i nischer för att förbli konkurrenskraftiga. Kanske är det också så att innovationer överlag kostar mer att ta fram, men det är bara spekulationer. I så fall kanske ökade kostnader kan vägas upp av att innovationerna i dag är mer värdefulla?

Så det är inte så att det var bättre förr?
– Det var fler innovationer som var lättare att förstå och rapportera om. Metodvalet för studien ger också resultaten. Jag tror att vi måste bli bättre på att förstå och förklara vad en innovation i dag kan vara för något.

Var det något i ditt arbete som överraskade dig?
– Det finns en liknande databas i Finland och den visar att antalet finska innovationer ökar. Det var förvånande att vår data inte visade samma sak. Skillnaden mellan Finland och Sverige är jätteintressant att undersöka. Då gäller det också att titta på vad det är för typ av innovationer det handlar om i de båda länderna.

– En sak till förvånade mig. Sverige är så extremt beroende av sina storföretag, men redan på 80-talet utklassar antalet småföretagsinnovationer de som kommer från svenska storföretag. En intressant sak att undersöka är vad som händer med de innovativa småföretagen, om de växer sig större eller om de kanske köps upp av större företag.

Tanken är att den databas som ligger till grund för Karolin Sjöös avhandling ska växa så att även de senaste åren ingår i den. Hon vill också titta vidare på jämförelsen mellan den svenska och finska innovationsverksamheten.

Läs hela avhandlingen: ”Innovation and transformation in the Swedish manufacturing sector, 1970–2007”

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Johan Kreicbergs i Almedalen

Almedalen: ”Ingenjörerna är verkligen i centrum för diskussionerna”

0
Kompetensutveckling och livslångt lärande. Det är den viktigaste frågan för Sveriges Ingenjörer på Almedalsveckan. "Vi är lite oroliga för att det går för långsamt" säger Johan Kreicbergs.

Bara fyra svenska energibolag (av 284) är helt jämställda

0
Nätverket Kraftkvinnorna har undersökt hur jämställda svenska energibolag är. Fyra bolag finns på topplistan. 57 procent av bolagen fick noll poäng i undersökningens jämställdhetsindex.

Skatteavdrag gör a-kassan billigare

0
Den 1 juli infördes ett skatteavdrag för a-kassan och från och med årsskiftet höjs den övre åldersgränsen för att vara medlem och få ersättning från a-kassan.

Kan du komma med shorts till jobbet?

0
Varma sommardagar kan det vara skönt med shorts, linne och sandaler. Men vilka kläder är okej på jobbet? Ingenjören frågade sju ingenjörer i olika sektorer och branscher.
Camilla Frankelius

Inbetalningar till tjänstepension förlängs till 66 år – ”Hade velat få mer”

0
Ett års extra inbetalningar till tjänstepensionen blir det för alla som har ITP1. Dessutom förlängs sjukpensionen till att gälla till 66 år. Men Sveriges Ingenjörer hade velat se större förbättringar.

”Nu måste vi prata mer om den digitala arbetsmiljön”

0
– Vi måste ställa krav på vår digitala arbetsmiljö och inte acceptera krångliga system, säger Jan Gulliksen, professor och vicerektor på KTH. Han är årets mottagare av Levipriset från Sveriges Ingenjörer.

GUIDE: Intresserad av att bli trainee – det här ska du tänka på

0
Att bli trainee är ett bra sätt att börja karriären. Men kontrollera vilka anställningsvillkor som gäller och att det finns en tydlig plan för hela traineeperioden.
Gunnar Zackrisson, Eva Snis, Karl Stavaeus, Hanna Hartikainen, Pia Krantz, Jenny Strand och Sofia Johannesson

Ingenjörer som är chefer: ”Här är 42 råd om du vill bli chef”

0
En överväldigande majoritet av Sveriges ingenjörers medlemmar under 40 år kan tänka sig att bli chefer. Men hur gör man? Sju ingenjörer som är eller har varit chefer tipsar.

Ska jag tacka ja till ett jobb fast jag hoppas på ett annat?

0
Vad gör jag om jag får ett jobberbjudande men hoppas på ett annat där beskedet dröjer? Ingenjören bad May Molin, rekryteringskonsult på Qrios Engineering, om råd.

Karriärplanen ger dig fördelar – genom hela arbetslivet

0
En karriärplan hjälper dig oavsett om du är i början, mitten eller i slutet av din karriär, om du söker ett nytt jobb, vill byta bransch eller helt enkelt vill fortsätta att utvecklas där du är. Så här gör du.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

”Hur gör jag om jag blir sjuk på semestern?”

2
Varför ska du sjukanmäla dig om du blir sjuk på semestern? Och kan din chef kräva att du har koll på jobbmejlen när du är ledig? Så här säger förbundsjuristen.

TOPPLISTA