Fler banbrytande innovationer förr

0
1230

De svenska innovationerna var i högre utsträckning världsnyheter för drygt 30 år sedan jämfört med på 00-talet. De var också fler, visar en ny avhandling.

Karolin Sjöö, doktor i ekonomisk historia vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, disputerade nyligen med sin avhandling om innovationsförmågan i Sverige 1970–2007. Avhandlingen är baserad på en databas som hon har skapat tillsammans med en kollega. Databasen består av nästan 4 000 registrerade innovationer, baserat på 38 volymer av 15 olika branschtidskrifter.

webb Karolin Sjoo
Karolin Sjöö. Lunds Universitet/Apelöga

– Utgångspunkten var att beskriva och bättre förstå den svenska ekonomiska och industriella utvecklingen ur ett innovationsperspektiv. Vi har tidigare inte haft någon helhetsbild av den svenska innovationsverksamheten, även om vi har känt till aktiviteten i våra storföretag ganska väl, säger berättar Karolin Sjöö.

Resultaten pekar på att innovationerna var både fler och mer nydanande i slutet av 1970-talet och i början av 1980-talet än de som kommersialiserades senare decennier. Man fick också ut fyra gånger mer per investerad krona i forskning och utveckling i början av 1980-talet jämfört med tillväxtåren som följde därpå.

Var vi verkligen mer innovativa och nyskapande förr?
– Jag tror egentligen inte att svenska företag är mindre innovativa i dag. Nyligen kom till exempel en rapport från EU som visar att Sverige ligger i topp vad gäller innovation. Det kan däremot hända att innovationernas karaktär har förändrats över tid. På 1970- och 80-talen kunde man implementera och applicera mikroelektroniken i stor skala, då var det ganska lätt och tacksamt att skriva och rapportera om nya innovationer. Men i takt med att mikroelektroniken fått allt större spridning har det mer kommit att handla förbättringar och prestandahöjningar istället för banbrytande applikationer, en utveckling som kanske inte är lika tacksam att rapportera om.

– En gissning är att dagens svenska innovationer är mer komplexa, många gånger av systemkaraktär, och därmed svårare att rapportera om för branschtidskrifterna. Konkurrens från länder som Kina och Taiwan har tvingat svenska företag in i nischer för att förbli konkurrenskraftiga. Kanske är det också så att innovationer överlag kostar mer att ta fram, men det är bara spekulationer. I så fall kanske ökade kostnader kan vägas upp av att innovationerna i dag är mer värdefulla?

Så det är inte så att det var bättre förr?
– Det var fler innovationer som var lättare att förstå och rapportera om. Metodvalet för studien ger också resultaten. Jag tror att vi måste bli bättre på att förstå och förklara vad en innovation i dag kan vara för något.

Var det något i ditt arbete som överraskade dig?
– Det finns en liknande databas i Finland och den visar att antalet finska innovationer ökar. Det var förvånande att vår data inte visade samma sak. Skillnaden mellan Finland och Sverige är jätteintressant att undersöka. Då gäller det också att titta på vad det är för typ av innovationer det handlar om i de båda länderna.

– En sak till förvånade mig. Sverige är så extremt beroende av sina storföretag, men redan på 80-talet utklassar antalet småföretagsinnovationer de som kommer från svenska storföretag. En intressant sak att undersöka är vad som händer med de innovativa småföretagen, om de växer sig större eller om de kanske köps upp av större företag.

Tanken är att den databas som ligger till grund för Karolin Sjöös avhandling ska växa så att även de senaste åren ingår i den. Hon vill också titta vidare på jämförelsen mellan den svenska och finska innovationsverksamheten.

Läs hela avhandlingen: ”Innovation and transformation in the Swedish manufacturing sector, 1970–2007”

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Karriären inte slut efter utbrändheten

Sofia Wahling drabbades av utmattning på sitt första jobb. Det fick henne att tänka om. Idag är hon på ett jobb där hon trivs och mår bra. Här delar hon med sig av sina bästa råd.
Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.