Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Forskning & utbildning Forskning Fler banbrytande innovationer förr

Fler banbrytande innovationer förr

De svenska innovationerna var i högre utsträckning världsnyheter för drygt 30 år sedan jämfört med på 00-talet. De var också fler, visar en ny avhandling.

Karolin Sjöö, doktor i ekonomisk historia vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, disputerade nyligen med sin avhandling om innovationsförmågan i Sverige 1970–2007. Avhandlingen är baserad på en databas som hon har skapat tillsammans med en kollega. Databasen består av nästan 4 000 registrerade innovationer, baserat på 38 volymer av 15 olika branschtidskrifter.

webb Karolin Sjoo
Karolin Sjöö. Lunds Universitet/Apelöga

– Utgångspunkten var att beskriva och bättre förstå den svenska ekonomiska och industriella utvecklingen ur ett innovationsperspektiv. Vi har tidigare inte haft någon helhetsbild av den svenska innovationsverksamheten, även om vi har känt till aktiviteten i våra storföretag ganska väl, säger berättar Karolin Sjöö.

Resultaten pekar på att innovationerna var både fler och mer nydanande i slutet av 1970-talet och i början av 1980-talet än de som kommersialiserades senare decennier. Man fick också ut fyra gånger mer per investerad krona i forskning och utveckling i början av 1980-talet jämfört med tillväxtåren som följde därpå.

Var vi verkligen mer innovativa och nyskapande förr?
– Jag tror egentligen inte att svenska företag är mindre innovativa i dag. Nyligen kom till exempel en rapport från EU som visar att Sverige ligger i topp vad gäller innovation. Det kan däremot hända att innovationernas karaktär har förändrats över tid. På 1970- och 80-talen kunde man implementera och applicera mikroelektroniken i stor skala, då var det ganska lätt och tacksamt att skriva och rapportera om nya innovationer. Men i takt med att mikroelektroniken fått allt större spridning har det mer kommit att handla förbättringar och prestandahöjningar istället för banbrytande applikationer, en utveckling som kanske inte är lika tacksam att rapportera om.

– En gissning är att dagens svenska innovationer är mer komplexa, många gånger av systemkaraktär, och därmed svårare att rapportera om för branschtidskrifterna. Konkurrens från länder som Kina och Taiwan har tvingat svenska företag in i nischer för att förbli konkurrenskraftiga. Kanske är det också så att innovationer överlag kostar mer att ta fram, men det är bara spekulationer. I så fall kanske ökade kostnader kan vägas upp av att innovationerna i dag är mer värdefulla?

Så det är inte så att det var bättre förr?
– Det var fler innovationer som var lättare att förstå och rapportera om. Metodvalet för studien ger också resultaten. Jag tror att vi måste bli bättre på att förstå och förklara vad en innovation i dag kan vara för något.

Var det något i ditt arbete som överraskade dig?
– Det finns en liknande databas i Finland och den visar att antalet finska innovationer ökar. Det var förvånande att vår data inte visade samma sak. Skillnaden mellan Finland och Sverige är jätteintressant att undersöka. Då gäller det också att titta på vad det är för typ av innovationer det handlar om i de båda länderna.

– En sak till förvånade mig. Sverige är så extremt beroende av sina storföretag, men redan på 80-talet utklassar antalet småföretagsinnovationer de som kommer från svenska storföretag. En intressant sak att undersöka är vad som händer med de innovativa småföretagen, om de växer sig större eller om de kanske köps upp av större företag.

Tanken är att den databas som ligger till grund för Karolin Sjöös avhandling ska växa så att även de senaste åren ingår i den. Hon vill också titta vidare på jämförelsen mellan den svenska och finska innovationsverksamheten.

Läs hela avhandlingen: ”Innovation and transformation in the Swedish manufacturing sector, 1970–2007”

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Stefan Westergård med Freedesk

Ingenjören som skapade mellanting mellan ståbord och ölbackar

1
Under pandemin har många staplat skokartonger eller haft datorn på strykbrädan för att kunna stå och jobba. Men civilingenjören Stefan Westergård hade redan en egen lösning.   

Därför behövs ingenjörer i det fackliga arbetet

0
Att engagera sig fackligt är både roligt och utvecklande. "Det är en häftig resa att göra" säger Jörgen Lundqvist, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.

Nytt jobb vid 60 – Lourdes tog stöd av facket och lyckades

0
Byggnadsingenjören Lourdes Valencia var lite orolig inför chansen att få nytt jobb som 60-åring. Envishet och goda råd från Sveriges Ingenjörer var betydde mycket för att hon lyckades.
Sveriges Ingenjörers styrelse 2020-2021

Fem platser i styrelsen uppe för omval – nu vill valberedningen få förslag

0
Vid Ingenjörsfullmäktige i höst är fem av platserna i Sveriges Ingenjörers förbundsstyrelse uppe för omval. Nu vill valberedningen få förslag på personer som vill vara med och ser till att förbundet är relevant.

Därför blir vi utmattade av digitala möten

0
Forskare vid Stanford University har identifierat fyra orsaker till zoom-trötthet, och vad du själv kan göra för att undvika att drabbas av det.

Högskolans otrygga anställningar ses över

0
Regeringen har gett Universitetskanslersämbetet i uppdrag att se över lärosätenas anställningsformer och karriärvägar.

”Många i parlamentet lyssnar för att jag är ingenjör”

0
I början av februari klev den svenska miljöingenjören Emma Wiesner in på sin nya arbetsplats, Europaparlamentet i Bryssel.. Om några månader börjar arbetet som hon verkligen ser fram emot.

Lönen ska höjas när ansvaret förändras

2
Har du fått nya arbetsuppgifter eller kanske till och med en ny roll? Säger chefen att din lön ska justeras vid nästa lönerevision? Läs varför det är ett dåligt förslag.  

Arbetsgivarna där ingenjörsstudenterna helst vill ha jobb

0
Google toppar för fjärde året i rad listan över de mest attraktiva arbetsgivarna för civilingenjörsstudenter. Kan du gissa vilka andra arbetsgivare som är mest eftertraktade bland ingenjörsstudenter?
Lönestatistik, webbinarium och rådgivning.

Här är förmånerna som används mest

0
Vad använder medlemmar i Sveriges Ingenjörer mest av de förmåner man kan få av facket? Svaret finns här.

VI REKOMMENDERAR

Hitta världens bästa onlinekurser för ingenjörer

2
Massive Open Online Course – MOOC – är kurser på nätet, gratis och öppna för vem som helst. Läs hur MOOC fungerar och vilka kurser för ingenjörer som rankas högst.

TOPPLISTA