Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Teknik & Miljö Entreprenörskap Bäst får mest av Horisont 2020

Bäst får mest av Horisont 2020

De som har bästa forskningen får också mest pengar. Sverige ligger sedan tidigare bra till för att få pengar från EU:s forsknings- och innovationsprogram Horisont 2020. Men pengarna som går till Sverige är väldigt koncentrerade till några få stora mottagare.

Sverige hör till de länder som är duktiga på att ta hem konkurrensutsatta forskningspengar från från EU. Under 2013 fick Sverige 153 euro per invånare i forskningsmedel från program för forskning och innovation, det som har hetat EU:s sjunde ramprogram.

– Ju mer ett land satsar på forskning, desto mer kan det få ut av EU:s forskningspengar, säger Linda Bell som är enhetschef för EU-relationer på Vinnova.

Räknat per invånare tog Sverige under 2013 en femteplats bland EU:s 28 länder vad det gällde förmågan att skaffa EU-pengar till forskning. Etta till fyra var Schweiz, (som inte är EU-medlem men som till och med 2013 har deltagit i EU:s forskningssamarbeten) Island, Nederländerna och Danmark. De senaste åren har svenska aktörer beviljats cirka 2,5 miljarder kronor årligen från sjunde ramprogrammet.

Nu har EU:s program för forskning och innovation bytt namn. I stället för att byta från tråkiga Sjunde till Åttonde ramprogrammet ville man i EU ha ett mer inspirerande namn. Så från och med 2014 heter EU:s program för forskning och innovation Horisont 2020 (Horizon 2020). EU jobbar regelmässigt med sjuårsbudgetar.

Horisont 2020 delar ut pengar inom tre huvudområden, så kallade prioriteringar.
1. Spetskompetens
2. Industriellt ledarskap
3. Samhälleliga utmaningar.

Under den första prioriteringen, spetskompetens, ska pengarna gå till framstående och innovativ forskning. De här pengarna delas ut genom öppna utlysningar, det vill säga att vem som helst får söka. Även enskilda forskare kan söka pengar.

Den andra prioriteringen, industriellt ledarskap, handlar ibland annat om informations- och produktionsteknik men också om nya material, bio- och nanoteknik. Tanken är att pengarna ska skapa jobb och bidra till Europas konkurrenskraft. Här kan enstaka småföretag söka pengar. Man tänker sig ett litet företag som jobbar på ett teknologiskt genombrott. Den maximala summan är 2,5 miljoner kronor euro per projekt.

– Här väntar vi oss ett stort söktryck, säger Linda Bell.

Till den tredje prioriteringen, samhälleliga utmaningar, räknas bland annat att hitta nya mediciner och att hitta lösningar på problem som klimat- och energifrågor samt terrorism.

För första gången minskar EU:s samlade budget något. Den enda delen som inte kapats är just pengarna till forskning och innovation. Hela Horisont 2020 omfattar 80 miljarder euro som ska delas ut under sju års tid. Det kan tyckas vara en liten summa i jämförelse med de 390 miljarderna till jordbruket och de 376 miljarderna till EU:s strukturfonder. Strukturfonderna går i stor utsträckning till södra Europa och länderna från före detta östblocket. Det är pengar som ska hjälpa till att bygga deras infrastruktur: vägar, bredband och laboratorier.

Till skillnad från strukturfonderna är det inte bestämt hur mycket olika länder ska få av forskningspengarna. Pengarna från Horisont 2020 går till dem som har de bästa projekten.

Hur ska man tänka då, om man är företagare eller forskare och vill söka pengar inom Horisont 2020? Linda Bell på Vinnova radar upp några viktiga faktorer:

1. Var ute i god tid för att sätta samman ett konsortium.
2. Skaffa tvärvetenskaplig kompetens.
3. Lägg ner mycket tid på ansökningarna – försök förstå vad man är ute efter.
4. Fråga Vinnova eller Vetenskapsrådet om råd.

Generellt säger reglerna att minst 3 organisationer från minst 3 länder ska söka tillsammans. Man måste alltså skapa konsortier över nationsgränserna bestående av till exempel företag, universitet, institut och kommuner. Men under spetskompetens och industriellt ledarskap finns det som sagt också en hel del pengar som man kan ansöka om som enstaka forskare eller enskilt företag.

– Vi hjälper till med rådgivning, säger Linda Bell. Varje universitet har också supportkontor. Ansökningsprocessen är ganska komplex, men projekt med svenska deltagare har generellt haft cirka 22 procents success rate. Det kan jämföras med genomsnittet av alla ansökningar som är lite lägre, 19 procent.

En skillnad från och med i år är att EU nu satsar på mer marknadsnära innovationer. Den som söker pengar kan få pengar ända fram till att ta fram en produkt. Dessutom har man försökt att minska pappersarbetet och göra processerna kortare. Åtta månader blir maximal tid från ansökan till dess att man får pengarna – om man får dem.

En kritik som har framförts mot det nya systemet är att man numera kan få hundra procents stöd för lönekostnader men bara 25 procents stöd för indirekta kostnader som anläggningar och utrustning. Detta missgynnar dem som har stora omkostnader i lokaler eller dyr forskningsutrustning.

– Det är en framförhandlad siffra, säger Linda Bell. Det man kan göra är att samtidigt söka pengar från någon nationell finansiär för ett intilliggande projekt. Men man kan inte söka pengar för samma projekt.

Tidigare har Sverige varit bra på att skaffa EU-forskningspengar inom områdena hälsa (Karolinska institutet), transport (KTH, Chalmers och Volvo) och säkerhet (FOI och Saab). Men även om Sverige i stort är duktiga på att dra in pengar från EU:s forskningsprogram, så är det svenska deltagandet sårbart. Av alla medel som gick från sjunde ramprogrammet till Sverige i fjol, stod Karolinska universitetet, Lunds universitet och KTH sammanlagt för hela 30 procent.

– På Vinnova ser vi det som vår uppgift att stötta alla potentiella deltagare som inte vet om att det finns forskningspengar att söka, säger Linda Bell.

Vinnovas senaste informationsresa gick till Borås, Västerås och Luleå. Intresset är stort. I Göteborg kom 400 besökare. Det har ofta hänt att den bokade aulan inte räcker till.

– I våra anställningsintervjuer brukar vi fråga dem som söker jobb om de kan tala inför folk, säger Linda Bell.

 

Sture Henckel

Läs mer

» Mer om Horizon 2020

» Deltagarportalen – Participant Portal

» Hjälpdesken – Enquirie Service

» Nationella kontaktpunkter – National Contact Points

» Enterprise Europe Network

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Så svarar du chefen som nobbar ditt lönekrav

0
För att lyckas med lönesamtalet är det viktigt att fundera på vad chefen kommer att svara på ditt lönekrav. Läs om ombudsmannens tips för hur du bemöter chefens argument.

“Varför existerar dåligt ledarskap fortfarande?”

0
Varför finns det så många dåliga chefer, trots all kunskap vi har om ledarskap? Det är en fråga som vi borde diskutera mer, menar professor Anders Örtenblad.
Pengar, KTH, Ericsson

Lön, antagningspoäng och att jobbet inte känns kul – det här läste flest 2021

0
Vad säger jag när chefen nobbar mitt lönekrav? Är det ett problem att Ericsson vill överge fasta arbetsplatser? Varför krävdes det en ingenjör för att avslöja bluffen i Allra?

Nu ska arbetsgivarna avgöra vad som är friskvård

0
Nu ska arbetsgivarna själva bestämma hur friskvårdsbidraget ska användas. Men det blir inte fritt fram för vad som helst. Reglerna har inte förändrats. 

Cykelförmån och avdrag för jobb på annan ort – här är nya lagarna 2022

0
Den 1 januari 2022 trädde en rad lagändringar i kraft. Här är åtta som påverkar arbetslivet.
Frost

Goda helger önskar Ingenjören! Vi är tillbaka 10 januari

0
Nu gör vi uppehåll, men är tillbaka igen den 10 januari.

Min kollega är lat – vad ska jag göra?

1
Vad gör man med kollegor som inte engagerar sig, som levererar i sista minuten och gör bara exakt det som förväntas? Så här svarar psykologen.
Unga ingenjörer

Nästan fem gånger fler ingenjörer examineras i dag än i slutet av 70-talet

11
För 40 år sedan examinerades 1 500 ingenjörer per år. Nu är antalet 7 300.   

Fler utländska doktorander stannar i Sverige

0
Mer än varannan utländsk doktorand stannar i Sverige efter examen. Linköpings universitet, Chalmers och KTH är lärosätena som har flest utländska doktorander som stannar.

Karolina Unger: Civilingenjören som blev klimatinfluencer

4
För två år sedan lämnade Karolina Unger ett välbetalt jobb för att på heltid kunna ägna sig åt det hon brinner för. Hon startade KLIMPO – ett forum för att Sverige ska klara målet att bli klimatneutralt 2045.  

VI REKOMMENDERAR

Man som slappnar av framför julgran

Så gör du för att stressa ner i jul

1
Låt inte julen bli ytterligare en stressfaktor. Här ger experterna sina bästa tips för att stressa ner i jul - och för att slippa stressa när du börjar jobba igen.

TOPPLISTA