Ny EU-lag ska hindra social dumpning

0
1179

Nu ska det bli bättre kontroller av arbetsvillkor inom EU för alla som arbetar utomlands. Saco är nöjd med det så kallade genomförandedirektivet som EU-parlamentet enades om i mitten av april. Svenskt Näringsliv ger direktivet både ris och ros.

EU:s utstationeringsdirektiv infördes 1996 och reglerar villkoren för de arbetare som är tillfälligt utstationerade i ett annat EU-land. Direktivet har kritiserats av flera EU-länder bland annat därför att det har varit svårt att kontrollera att reglerna följs. Ett sätt att kringgå direktivet har bland annat varit att upprätta så kallade brevlådeföretag. Det har inneburit att i det land där företaget är registrerat och arbetarna anställda, ofta länder i Östeuropa, finns ingen verksamhet.

Efter år av diskussioner och förhandlingar inom EU lämnade kommissionen för ett år sedan ett förslag till det så kallade genomförandedirektivet som ska se till att utstationeringsdirektivet fungerar bättre, täpper till kryphål och tvingar länderna att kontrollera villkoren för utstationerad arbetskraft i landet.

I januari i år startade så kallade trialogmöten, trepartssamtal mellan kommissionen, parlamentet och medlemsländernas politiker. Normalt tar en sådan process minst ett halvår men arbetet forcerades för att kunna få direktivet klart före valet till EU-parlamentet den 25 maj.

Den 16 april röstade EU-parlamentet fram genomförandedirektivet som för Sveriges del inte innebär några dramatiska förändringar av de kontroller som redan finns.

Saco tycker att direktivet i stora drag är bra och att det tar hänsyn till den svenska modellen med kollektivavtal. En av de frågor som det var svårt att enas om var kontrollåtgärderna för att förhindra social dumpning av löner och andra villkor. Där är Både Saco, Svenskt Näringsliv och Europafacket kritiska till den modell som antogs.

Lena Maier Söderberg
Lena Maier Söderberg

– Vi hade velat se en öppen lista med kontrollåtgärder så längde dessa är proportionerliga, säger Lena Maier Söderberg, chefsjurist på Saco.

Parlamentet har istället enats om en lista med kontrollåtgärder som länderna kan använda. Om ett land vill använda andra åtgärder än de som listas i direktivet måste det anmälas till EU-kommissionen.

– För oss har det varit viktigt att det ändå finns en öppning och ytterst är det EU-domstolen som kommer att avgöra. Om kommissionen ifrågasätter en kontrollåtgärd kommer ärendet att drivas till EU-domstolen, säger Lena Maier Söderberg.

Svenskt Näringsliv är också kritisk till den här modellen men hade önskat sig stramare tyglar.

– Vi hade velat ha en sluten lista, med andra ord ett antal angivna kontrollåtgärder, och inte möjligheten till andra åtgärder. Vi är rädda för att det kan ta åratal att få EU-domstolens bedömning och det kan begränsa den fria rörligheten, säger Lars Gellner på Svenskt Näringsliv.

På Europafacket i Bryssel är man orolig för att direktivet bromsar ländernas eget arbete mot social dumpning.

– Vi är bekymrade att det här i värsta fall får motsatt effekt. Det kan göra regeringarna tveksamma till att försöka införa andra åtgärder och i värsta fall kan direktivet leda till att arbetet går bakåt på det här området. säger Veronica Nilsson, förbundssekreterare på Europafacket i Bryssel.

Hon hade också velat ha ett obligatoriskt huvudentreprenörsansvar eller andra åtgärder på alla områden och inte bara inom byggbranschen. Direktivet innebär att om ett arbete läggs ut på entreprenad är både huvudentreprenören och underleverantören solidariskt ansvariga om den utstationerade arbetstagaren inte får betalt.

– Medlemsländerna kan om de vill välja att införa ett sådant ansvar även i andra branscher och de kan också införa strängare regler säger Lena Maier Söderberg på Saco.

Lars Gellner
Lars Gellner

Svenskt Näringsliv uppskattar inte huvudentreprenörsansvaret.

– Det här var den fråga som låste förhandlingarna i 1,5 år. Vi är inte nöjda men det är bättre än ursprungsförslaget. Nu finns det en viss valfrihet eftersom det står att medlemsstaterna måste införa ett huvudentreprenörsansvar eller andra lämpliga åtgärder inom byggsektorn, säger Lars Gellner på Svenskt Näringsliv.

För att förhindra brevlådeföretag kommer medlemsstaterna tillsammans upprätta en lista över kriterier som kan hjälpa myndigheter i att bedöma om en utstationering är äkta eller falsk. Reglerna innehåller också en definition av ”falskt företagande”.

Såväl Saco som Svenskt Näringsliv och Europafacket är nöjda med bestämmelserna om ökat samarbete mellan medlemsstater och myndigheter. Alla uppskattar att direktivet betonar nödvändigheten av öppen och tydlig information om vilka anställningsvillkor som gäller i medlemsstaterna.

Under arbetet med det nya direktivet har Lena Maier Söderberg på Saco har suttit med i Arbetsmarkandsdepartementets referensgrupp och diskuterat förslag och motförslag.

– Jag har stor förståelse för att det här har varit ett svårt arbete. Flera länder stod från början väldigt långt ifrån det direktiv som nu har röstats fram. Jag känner att Sverige har haft ett stort inflytande, säger Lena Maier Söderberg.

På Europafacket är man inte alls nöjd med regler och kontroll av utstationerad arbetskraft.

– Vi kommer att driva på för att få en revision av utstationeringsdirektivet, säger Veronica Nilsson.

Karin Virgin

 

 

 

 

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.
Chalmers, KTH:s, LTU:s och BTH:s rektorer

Så mycket tjänar rektorerna på högskolorna

Snittlönen för rektorer på de högskolor som utbildar ingenjörer är 114 323 kronor per månad. Chalmers rektor tjänar mest, med nästan dubbelt så hög lön som rektorn för Blekinge tekniska högskola. 

Så höjer du kvaliteten på mötet

Ifrågasätt, involvera och sammanfatta. Det är tre tips som Skanskas medarbetare använder för att höja kvaliteten på sina möten som fungerar både för de fysiska och de digitala.

De är akademikernas drömarbetsgivare

Google, Apple, Spotify och Microsoft toppar listan när unga akademiker får välja sin drömarbetsgivare. Men strax under toppen finns företag som arbetar med hållbar utveckling.
Arbetslöshet ingenjörer

Långsamt stigande arbetslöshet för ingenjörer

Sedan coronakrisen började har arbetslösheten bland ingenjörer stigit stadigt. Fler ingenjörer än på länge är nu arbetslösa. Samtidigt är det färre än i andra grupper. Här är statistiken. 

”Ingenjörerna säger nej till ett nollbud”

Svenskt Näringsliv menar att frysta löner är det enda rimliga i det läge som råder nu. Men Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius håller inte med.