Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Arbetsmarknad Ny EU-lag ska hindra social dumpning

Ny EU-lag ska hindra social dumpning

Nu ska det bli bättre kontroller av arbetsvillkor inom EU för alla som arbetar utomlands. Saco är nöjd med det så kallade genomförandedirektivet som EU-parlamentet enades om i mitten av april. Svenskt Näringsliv ger direktivet både ris och ros.

EU:s utstationeringsdirektiv infördes 1996 och reglerar villkoren för de arbetare som är tillfälligt utstationerade i ett annat EU-land. Direktivet har kritiserats av flera EU-länder bland annat därför att det har varit svårt att kontrollera att reglerna följs. Ett sätt att kringgå direktivet har bland annat varit att upprätta så kallade brevlådeföretag. Det har inneburit att i det land där företaget är registrerat och arbetarna anställda, ofta länder i Östeuropa, finns ingen verksamhet.

Efter år av diskussioner och förhandlingar inom EU lämnade kommissionen för ett år sedan ett förslag till det så kallade genomförandedirektivet som ska se till att utstationeringsdirektivet fungerar bättre, täpper till kryphål och tvingar länderna att kontrollera villkoren för utstationerad arbetskraft i landet.

I januari i år startade så kallade trialogmöten, trepartssamtal mellan kommissionen, parlamentet och medlemsländernas politiker. Normalt tar en sådan process minst ett halvår men arbetet forcerades för att kunna få direktivet klart före valet till EU-parlamentet den 25 maj.

Den 16 april röstade EU-parlamentet fram genomförandedirektivet som för Sveriges del inte innebär några dramatiska förändringar av de kontroller som redan finns.

Saco tycker att direktivet i stora drag är bra och att det tar hänsyn till den svenska modellen med kollektivavtal. En av de frågor som det var svårt att enas om var kontrollåtgärderna för att förhindra social dumpning av löner och andra villkor. Där är Både Saco, Svenskt Näringsliv och Europafacket kritiska till den modell som antogs.

Lena Maier Söderberg
Lena Maier Söderberg

– Vi hade velat se en öppen lista med kontrollåtgärder så längde dessa är proportionerliga, säger Lena Maier Söderberg, chefsjurist på Saco.

Parlamentet har istället enats om en lista med kontrollåtgärder som länderna kan använda. Om ett land vill använda andra åtgärder än de som listas i direktivet måste det anmälas till EU-kommissionen.

– För oss har det varit viktigt att det ändå finns en öppning och ytterst är det EU-domstolen som kommer att avgöra. Om kommissionen ifrågasätter en kontrollåtgärd kommer ärendet att drivas till EU-domstolen, säger Lena Maier Söderberg.

Svenskt Näringsliv är också kritisk till den här modellen men hade önskat sig stramare tyglar.

– Vi hade velat ha en sluten lista, med andra ord ett antal angivna kontrollåtgärder, och inte möjligheten till andra åtgärder. Vi är rädda för att det kan ta åratal att få EU-domstolens bedömning och det kan begränsa den fria rörligheten, säger Lars Gellner på Svenskt Näringsliv.

På Europafacket i Bryssel är man orolig för att direktivet bromsar ländernas eget arbete mot social dumpning.

– Vi är bekymrade att det här i värsta fall får motsatt effekt. Det kan göra regeringarna tveksamma till att försöka införa andra åtgärder och i värsta fall kan direktivet leda till att arbetet går bakåt på det här området. säger Veronica Nilsson, förbundssekreterare på Europafacket i Bryssel.

Hon hade också velat ha ett obligatoriskt huvudentreprenörsansvar eller andra åtgärder på alla områden och inte bara inom byggbranschen. Direktivet innebär att om ett arbete läggs ut på entreprenad är både huvudentreprenören och underleverantören solidariskt ansvariga om den utstationerade arbetstagaren inte får betalt.

– Medlemsländerna kan om de vill välja att införa ett sådant ansvar även i andra branscher och de kan också införa strängare regler säger Lena Maier Söderberg på Saco.

Lars Gellner
Lars Gellner

Svenskt Näringsliv uppskattar inte huvudentreprenörsansvaret.

– Det här var den fråga som låste förhandlingarna i 1,5 år. Vi är inte nöjda men det är bättre än ursprungsförslaget. Nu finns det en viss valfrihet eftersom det står att medlemsstaterna måste införa ett huvudentreprenörsansvar eller andra lämpliga åtgärder inom byggsektorn, säger Lars Gellner på Svenskt Näringsliv.

För att förhindra brevlådeföretag kommer medlemsstaterna tillsammans upprätta en lista över kriterier som kan hjälpa myndigheter i att bedöma om en utstationering är äkta eller falsk. Reglerna innehåller också en definition av ”falskt företagande”.

Såväl Saco som Svenskt Näringsliv och Europafacket är nöjda med bestämmelserna om ökat samarbete mellan medlemsstater och myndigheter. Alla uppskattar att direktivet betonar nödvändigheten av öppen och tydlig information om vilka anställningsvillkor som gäller i medlemsstaterna.

Under arbetet med det nya direktivet har Lena Maier Söderberg på Saco har suttit med i Arbetsmarkandsdepartementets referensgrupp och diskuterat förslag och motförslag.

– Jag har stor förståelse för att det här har varit ett svårt arbete. Flera länder stod från början väldigt långt ifrån det direktiv som nu har röstats fram. Jag känner att Sverige har haft ett stort inflytande, säger Lena Maier Söderberg.

På Europafacket är man inte alls nöjd med regler och kontroll av utstationerad arbetskraft.

– Vi kommer att driva på för att få en revision av utstationeringsdirektivet, säger Veronica Nilsson.

Karin Virgin

 

 

 

 

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

”Hur gör jag om jag blir sjuk på semestern?”

0
Varför ska du sjukanmäla dig om du blir sjuk på semestern? Och kan din chef kräva att du har koll på jobbmejlen när du är ledig? Så här säger förbundsjuristen.
Studenter på KTH

Färre nyexade ingenjörer hade jobb i oktober

0
Hur har det gått för nyexaminerade ingenjörer att få jobb under pandemin? Klart sämre än året innan, visar statistik från UKÄ. Samtidigt kan det finnas fler förklaringar bakom.

Jag är omplacerad – kan jag tacka nej?

0
Kan min arbetsgivare omplacera mig till en mindre kvalificerad tjänst? Får jag då behålla min lön? Vad händer om jag tackar nej? Ullika Dalén, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, reder ut vad som gäller.

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

1
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

2
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

0
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

Över 20 000 i studiebidrag – för alla som jobbat

16
20 458 kronor i studiebidrag per månad under ett år. Det ska alla som jobbat i åtta år kunna få från vårterminen 2023 - även de som inte har kollektivavtal.

Nya grepp krävs för att säkra kompetensen i norr

0
Grönt stål, batteritillverkning och satsning på vätgas. Så här jobbar företagen för att säkra kompetensen för framtiden.

VI REKOMMENDERAR

IT, finans, bygg och kemi

Så skiljer sig ingenjörers löner mellan branscherna

4
I vilka branscher tjänar ingenjörer mest? Inom IT, bygg, telekom – eller bank? Här är statistik över det relativa löneläget för ingenjörer inom 16 branschavtal.

TOPPLISTA