Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Svenskt anställningsskydd inte starkt

Svenskt anställningsskydd inte starkt


Svensk anställningstrygghet beskrivs ofta som så stark att våra företagare får sämre villkor än sina likar i EU. Men jämfört med många andra länder är det billigt och lätt att säga upp i Sverige.

Trots att arbetsgivarsidan fortfarande menar att lagen om anställningsskydd, LAS, och då i synnerhet turordningsreglerna, orsakar inlåsningseffekter för dem som har en fast anställning och utestängningseffekter för dem som inte har det, har globaliseringen och den europeiska integreringen också fått en annan bild att framträda.
Den visar att det är relativt lätt att säga upp av arbetsbrist i Sverige. Hos oss har arbetsgivaren full rätt att definiera vad som är arbetsbrist och att bestämma hur företagets verksamhet bäst organiseras. Tycker ledningen att det är bra att lägga ner en avdelning i Sverige för att flytta verksamheten till Filippinerna så finns det inga hinder för det. Sker det under gällande avtalsperiod är det dessutom fredsplikt och de anställda kommer inte att kunna strejka.

En som under åren har haft många tillfällen att försöka förklara den svenska arbetsrätten för sina landsmän är Eva Häussling, chefsjurist på Tyska-Svenska Handelskammaren. Hon har till och med skrivit en akademisk uppsats där hon jämför den tyska och den svenska arbetsrätten utifrån två nedläggningar: svenska Electrolux fabrik i Nürnberg och tyska Continentals däckstillverkning i Gislaved.

– I Tyskland har vi inte samma diskussion om anställningsskyddet utan det vi diskuterar nu är minimilönerna som införs under 2015, säger Eva Häussling när Ingenjören undrar om de tyska arbetsgivarna är lika irriterade på tyskt anställningsskydd som de svenska är över LAS.
– Det skiljer mycket mellan svensk och tysk arbetsrätt, säger hon. Vi har inte samma förhandlingskultur utan mycket är reglerat i lagen. I Tyskland går nästan alla uppsägningar till domstol. Rättskyddsförsäkringar är vanliga och du vet exakt vad det kostar att processa i domstol. I Sverige törs du kanske inte överklaga en uppsägning om du inte har ett fack som betalar för det riskerar att stå dig dyrt och ta mycket lång tid. Det är en risk både för arbetstagare och arbetsgivare.

Eftersom det är så vanligt i Tyskland att man går till domstol finns det också många jurister som är specialiserade på arbetsrätt.

I Tyskland förhandlar inte den lokala arbetsgivaren med det lokala facket utan främst med det företagsråd, Betriebsrat, som finns på en majoritet av alla större företag.
De anställda väljer själva om de vill ha ett sådant och väljer vilka som ska företräda dem. Det behöver inte nödvändigtvis vara fackliga representanter. Om ett företag sedan vill säga upp folk måste man informera rådet annars är uppsägningen ogiltig. I Sverige utgår skadestånd för MBL-brott men ett brott mot förhandlingsskyldigheten gör inte uppsägningen ogiltig.

– I Sverige finns omställningsavtalet som man kan jämställa med ett slags försäkring som arbetsgivarna har betalat till, hos oss finns det en socialplan vid en driftsinskränkning. Den innehåller i regel ett avgångsvederlag för de uppsagda beroende på ålder, anställningstid och lön. Sist-in-först-ut finns inte hos oss. Anställningstiden är bara en bland flera faktorer som ålder, försörjningsansvar och handikapp, när man upprättar turordningslistor.

– Först när jag informerar om svenska arbetsrätt brukar tyska företag bli mycket förundrade men sedan tycker de att det är smidigt och enkelt. Att det är så lätt att omorganisera kan faktiskt vara en konkurrensfördel när det gäller att placera verksamhet här.

Lisa Lorentzon, som sitter i Akademikerföreningens styrelse på Scania berättar hur hon hade en facklig representant från Volkswagen på besök och diskuterade hur företag som Scania kan agera för att skära ner på personal. Den tyska förtroendemannen blev mycket förvånad över att det fackliga inflytandet var så mycket svagare än i Tyskland.

– De hade neddragningar som diskuterades mellan ledning och företagsrådet i ett år och som de fortfarande inte kom överens om, berättar Lisa Lorentzon. Det är ju både på gott och ont att ha det så. Organisationen behöver också vara anpassningsbar och lönsam.

För ett par veckor sedan slöt de svenska fackliga organisationerna på Scania genom Volkswagens koncernfack ett avtal med Volkswagen om det svenska företagets framtid utifall Volkswagens bud på resterande del av Scania går igenom.

– Volkswagen är på grund av företagets historia ett företag där samverkan med facket har mycket stor betydelse, säger Lisa Lorentzon. Man har slutit ett antal ”chartor” mellan ledning och fack som reglerar olika frågor inom koncernen, till exempel hur möjligheten till inhyrd personal ska användas. För vår del tyckte vi att det var en bra idé med ett avtal om Scanias ställning i koncernen eftersom vi ser att man inte gärna bryter avtal som ledning och fack har ingått.

I Volkswagens ”världsråd” för anställda är Scania representerade och Lisa Lorentzon tycker att svenskarna har fått möjligheter att påverka.

Avtalet med Volkswagen om Scanias framtid reglerar att forskning och utveckling ska finnas kvar i Sverige och att de anläggningar som finns inte får läggas ned utan att facket har godkänt det. Det är ett avtal som i alla fall på papperet garanterar de svenska jobben vilket inte är någon självklarhet på europeisk arbetsmarknad för övrigt.

Samarbetsorganisationen för ekonomisk och kulturell utveckling, OECD, kommer regelbundet med rapporter om hur det står till i medlemsländerna, bland annat vad gäller anställningstrygghet. Organisationen gör en jämförelse mellan hur skyddet för olika sorters anställningar ser ut. När man väger samman de olika faktorerna brukar det svenska anställningsskyddet hamna någonstans i mitten. Det gäller också den senaste utgåvan av OECD Employment Outlook från 2013 där det svenska anställningsskyddet för exempelvis tillsvidareanställda ligger exakt på medelvärdet. I Sveriges fall brukar reglerna för visstidsanställda bidra till att vårt anställningsskydd inte anses som så starkt men den här placeringen gäller alltså bara för tillsvidareanställdas skydd.
Svagast anställningsskydd av länderna i jämförelsen har USA och starkast har Turkiet. Bland viktiga länder för svensk industri anses Tyskland ha ett starkare anställningsskydd liksom Frankrike och Portugal medan Storbritannien, Finland och Irland har ett svagare.

2013 konstaterar OECD att mer än en tredjedel av medlemsländerna har vidtagit åtgärder för att lätta på anställningsskyddet sedan den ekonomiska krisen slog till 2008. Så har till exempel det grekiska anställningsskyddet förflyttats från listans övre halva till den nedre de senaste åren medan Sveriges ligger kvar i mitten.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Bara fyra svenska energibolag (av 284) är helt jämställda

0
Nätverket Kraftkvinnorna har undersökt hur jämställda svenska energibolag är. Fyra bolag finns på topplistan. 57 procent av bolagen fick noll poäng i undersökningens jämställdhetsindex.

Skatteavdrag gör a-kassan billigare

0
Den 1 juli infördes ett skatteavdrag för a-kassan och från och med årsskiftet höjs den övre åldersgränsen för att vara medlem och få ersättning från a-kassan.

Kan du komma med shorts till jobbet?

0
Varma sommardagar kan det vara skönt med shorts, linne och sandaler. Men vilka kläder är okej på jobbet? Ingenjören frågade sju ingenjörer i olika sektorer och branscher.
Camilla Frankelius

Inbetalningar till tjänstepension förlängs till 66 år – ”Hade velat få mer”

0
Ett års extra inbetalningar till tjänstepensionen blir det för alla som har ITP1. Dessutom förlängs sjukpensionen till att gälla till 66 år. Men Sveriges Ingenjörer hade velat se större förbättringar.

”Nu måste vi prata mer om den digitala arbetsmiljön”

0
– Vi måste ställa krav på vår digitala arbetsmiljö och inte acceptera krångliga system, säger Jan Gulliksen, professor och vicerektor på KTH. Han är årets mottagare av Levipriset från Sveriges Ingenjörer.

GUIDE: Intresserad av att bli trainee – det här ska du tänka på

0
Att bli trainee är ett bra sätt att börja karriären. Men kontrollera vilka anställningsvillkor som gäller och att det finns en tydlig plan för hela traineeperioden.
Gunnar Zackrisson, Eva Snis, Karl Stavaeus, Hanna Hartikainen, Pia Krantz, Jenny Strand och Sofia Johannesson

Ingenjörer som är chefer: ”Här är 42 råd om du vill bli chef”

0
En överväldigande majoritet av Sveriges ingenjörers medlemmar under 40 år kan tänka sig att bli chefer. Men hur gör man? Sju ingenjörer som är eller har varit chefer tipsar.

Ska jag tacka ja till ett jobb fast jag hoppas på ett annat?

0
Vad gör jag om jag får ett jobberbjudande men hoppas på ett annat där beskedet dröjer? Ingenjören bad May Molin, rekryteringskonsult på Qrios Engineering, om råd.

Karriärplanen ger dig fördelar – genom hela arbetslivet

0
En karriärplan hjälper dig oavsett om du är i början, mitten eller i slutet av din karriär, om du söker ett nytt jobb, vill byta bransch eller helt enkelt vill fortsätta att utvecklas där du är. Så här gör du.

Klas jobbar på distans – 80 mil från kontoret

0
Sedan tio år sitter civilingenjören Klas Fredriksson oftast hemma i ett villaområde i Göteborg och sköter sitt arbete för Permascand, vars huvudkontor ligger ungefär 80 mil norrut.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

”Hur gör jag om jag blir sjuk på semestern?”

2
Varför ska du sjukanmäla dig om du blir sjuk på semestern? Och kan din chef kräva att du har koll på jobbmejlen när du är ledig? Så här säger förbundsjuristen.

TOPPLISTA