Visselblåsare kan få stärkt skydd

2
1770

Foto: Zephyris/Wikimedia Commons
Foto: Zephyris/Wikimedia Commons

Ett stärkt skydd för anställda som slår larm om allvarliga missförhållanden föreslås i en ny statlig utredning. Saco tycker att det finns mer att önska. (Uppdaterad version).

I dag finns ingen särskild lag som skyddar anställda som slår larm om missförhållanden på jobbet, så kallade visselblåsare. Meddelarfriheten och meddelarskyddet, som utgår från att anställda har rätt att vända sig till media om de anser att något är så viktigt att det behöver bli allmänt känt och straffbart för en chef att göra eftersökningar för att ta reda på vem som har uppgett informationen, omfattar till exempel anställda på statliga och kommunala myndigheter eller kommunala bolag som kommunen har en avgörande beslutanderätt över, men inte anställda på statliga bolag eller privatanställda i offentligt finansierad verksamhet.

Men visselblåsning är viktigt ur ett samhällsintresse och därför bör skyddet för visselblåsare stärkas i lag, enligt det slutbetänkande som regeringens utredare Per Virdesten lämnade till arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson (KD) i går, tisdag.

Den nästan 400 sidor tjocka utredningen kommer fram till tre huvudsakliga förslag på vad som bör införas:

1. En ny arbetsrättslig lag om stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet.

2. En ny regel i arbetsmiljölagen som innebär en skyldighet för alla arbetsgivare att – i den utsträckning verksamheten kräver det – antingen se till att det finns rutiner för interna larm om allvarliga missförhållanden eller vidta andra åtgärder som underlättar sådana larm.

3. Regler till skydd för identiteten på de arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden.

Med allvarliga missförhållanden menas förhållanden som kan medföra fängelsestraff eller ”därmed jämförliga missförhållanden”. Det kan handla om korruption, livsfara, miljöskador och kränkningar av grundläggande fri- och rättigheter, till exempel.

För att omfattas av det lagliga skyddet som förslaget innebär ska visselblåsaren har fog för att uppgifterna om allvarliga missförhållanden är riktiga. Skyddet kan dock avtalas bort genom centrala kollektivavtal. Saco vill se en tvingande lag. Den fackliga centralorganisationen tycker också att det borde vara möjligt att slå larm internt om alla missförhållanden och ändå omfattas av skyddet, något TCO, ST och Vision håller med om. Farhågan är att man annars hellre avstår från att larma.

– Problemet, som vi ser det, är att man lägger nivån för skydd på allvarliga missförhållanden, även om de anmäls internt. Redan i dag finns en upplysningsplikt, att man ska rapportera om man ser missförhållanden på arbetet, men det saknas ett skydd mot repressalier, och det är det utredningen föreslår, säger Helena Larsson, jurist på Saco.

Hur blir det då? Ska den anställda bedöma om ett missförhållande är allvarligt eller inte? Eller hur ska man göra som anställd?
– Det är det vi tycker är knepigt, att den anställda ska göra bedömningen om det är allvarligt eller inte. Om det inte är ett allvarligt missförhållande kanske man ändå ska anmäla det. Riskerar man då ändå repressalier?

Att det ändå finns ett förslag till en ny lag på området är positivt och ett steg i rätt riktning, säger Helena Larsson.

– Ja, det tycker jag nog, men vi får analysera det och fundera på om det finns risk för smittoeffekter, till exempel när det föreligger saklig grund för uppsägning. Det får inte bli så att arbetstagarna riskerar att få ett sämre läge med det nya förslaget. Utredningen tycker inte att det kommer att bli så, och säger att det inte ska ha någon sådan verkan. Sacos linje har ändå varit att det är positivt att man lägger fram ett förslag om ett starkare skydd för visselblåsare, men vi har också tyckt att man inte ska kunna avtala bort förslaget i centrala kollektivavtal. Vi tycker att det är lite märkligt att man ska kunna göra så. Det är ett samhällsintresse att alla missförhållanden kommer fram och då blir det ganska konstigt att göra det möjligt att avtala bort skyddet mot repressalier.

Utredningen ska nu skickas ut på remiss. I betänkandet föreslås att förslagen träder i kraft den 1 juli 2015.

Läs utredningen ”Visselblåsare – Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden

Ania Obminska

2 KOMMENTARER

  1. Detta är ett bra steg mot att stärka lojala medarbetares skydd och för organisationen får man ytterligare en kanal att driva sin utveckling mot hållbar verksamhet. Det vore intressant att se hur många organisationer som ser visslarfunktioner som strategiska investeringar. Järfälla kommun är en som gör det, men finns det fler?

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.
Chalmers, KTH:s, LTU:s och BTH:s rektorer

Så mycket tjänar rektorerna på högskolorna

Snittlönen för rektorer på de högskolor som utbildar ingenjörer är 114 323 kronor per månad. Chalmers rektor tjänar mest, med nästan dubbelt så hög lön som rektorn för Blekinge tekniska högskola. 

Så höjer du kvaliteten på mötet

Ifrågasätt, involvera och sammanfatta. Det är tre tips som Skanskas medarbetare använder för att höja kvaliteten på sina möten som fungerar både för de fysiska och de digitala.

De är akademikernas drömarbetsgivare

Google, Apple, Spotify och Microsoft toppar listan när unga akademiker får välja sin drömarbetsgivare. Men strax under toppen finns företag som arbetar med hållbar utveckling.
Arbetslöshet ingenjörer

Långsamt stigande arbetslöshet för ingenjörer

Sedan coronakrisen började har arbetslösheten bland ingenjörer stigit stadigt. Fler ingenjörer än på länge är nu arbetslösa. Samtidigt är det färre än i andra grupper. Här är statistiken.