Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Forskning & utbildning Regionala högskolor måste banta

Regionala högskolor måste banta

Färre program och färre studenter. Flera regionala högskolor får sänkta anslag de kommande åren och förbereder sig för en mindre kostym. Det kommer att innebär att några ingenjörsprogram läggs ner, men några nya kommer också att starta.

Antalet helårsstudenter på universiteten och högskolorna har minskat sedan ett par år tillbaka och fortsätter att minska de kommande åren. När regeringens anslag krymper finns det helt enkelt inte utrymme att finansiera lika många studenter som tidigare, trots den stora efterfrågan från studenterna.

Beräkningar som UKÄ har gjort visar att antalet helårsstudenter kommer att vara ungefär 276 000 2016. Det är nästan 20 000 färre än 2009.

Jan Theliander, Högskolan Väst
Jan Theliander, Högskolan Väst

– Ur mitt perspektiv är det mest tråkiga att vi får problem att svara upp mot de behov som samhället, näringslivet och studenterna ställer när vi får radikalt mindre muskler, säger Jan Theliander, prorektor på Högskolan Väst.

Högskolan Väst kommer att få ett sänkt anslag för grundutbildning med totalt 56 miljoner kronor till 2017. Det beror huvudsakligen på att regeringen tar bort de tillfälliga platser som högskolan har haft sedan 2010 och som förlängdes när Saab Automobile gick i konkurs i december 2011.

– Vi har hela tiden vetat att anslagen var tidsbegränsade, men vi har kunnat göra så mycket under de här åren som vi tyvärr måste avveckla framöver. Under de 5,5 år som vi har haft extra anslag från regeringen har vi också upplevt ett stegrat söktryck. Nu tvingas vi säga nej till fler studenter, säger Jan Theliander.

Antalet utbildningsplatser på Högskolan Väst ska minska med 800 fram till 2017 och hösten 2015 kommer några program inte att ta in förstaårsstudenter.

Ingenjörsprogrammen kan påverkas, även om det inte finns några förslag på nedläggning. Theliander beskriver anpassningen av utbildningsplatser som en balansgång.

– Det finns ett skrivande behov från industrin på ingenjörer men alla program har inte ett högt söktryck. Vi kommer att identifiera en nivå som vi inte kan gå under. Samtidigt finns det program där vi är en av få utbildare i Sverige och som har ett högt söktryck, bland annat Lantmäteri, och där har vi ett nationellt ansvar att hålla nivån uppe, säger Jan Theliander.

Inga anställda har hittills varslats om uppsägningar men Jan Theliander säger att neddragningarna kommer att få effekter på lärargruppen på sikt, men det är inte säkert att det blir färre lärare. Det kan bli aktuellt att säga upp inom vissa områden och anställa inom andra.

Maj-Britt Johansson, Högskolan i Gävle
Maj-Britt Johansson, Högskolan i Gävle

Högskolan i Gävle får minskade anslag med 38 miljoner kronor till 2017. Ett förslag som innebär nedläggningar av vissa program och översyn av andra kommer att behandlas i högskolans styrelse den 9 juni.

– Jag kan säga att inga ingenjörsutbildningar kommer att beröras. Där har vi istället ökat satsningarna. Vi fick ett direktiv från regeringen att öka med tio utbildningsplatser men ökade med 27. Ingenjörerna är viktiga för tillväxten i regionen och det är ett av de kriterier som styr våra prioriteringar, säger Maj-Britt Johansson, rektor på Högskolan i Gävle.

Högskolan i Gävle har sedan 2011 minskat antalet utbildningsplatser från 6 700 till 6 100. Till 2017 måste ytterligare 500 utbildningsplatser försvinna.

– Redan i dag måste vi tyvärr säga nej till 51 procent som söker ett program hos oss. Om man bortser från specialiserade högskolor är det bara universiteten i Stockholm, Uppsala, Lund och Göteborg som tvingas säga nej till en högre andel studenter, säger Maj-Britt Johansson.

Blekinge Tekniska Högskola har fått besked från regeringen om minskade anslag med 40 miljoner kronor till 2017. Det innebär att högskolan måste gå från 3000 helårsstudenter till 2500.

Anders Hederstierna, Blekinge Tekniska Högskola
Anders Hederstierna, Blekinge Tekniska Högskola

– Vi börjar anpassningen redan nu och har en plan som innebär att vi 2016 ska landa på 30 utbildningsprogram med 30 studenter i varje kurs. I dag har vi 45 program och tidigare har vi haft 65 program, säger Anders Hederstierna, rektor på Blekinge Tekniska Högskola.

Redan till hösten kommer man att stoppa intagen på civilingenjörsprogrammet i data- och mediateknik och högskoleingenjörsprogrammet i hållbara energisystem. Båda programmen har haft få sökande.

– Vi försöker att konsolidera och fokusera på de ingenjörsutbildningar som är efterfrågade och det kan också bli aktuellt med några nya program fram till 2016.

Nedskärningarna på Blekinge Tekniska Högskola kommer framför allt att drabba humanistiska- och samhällsvetenskapliga program.

Högskolan varslade i februari 30 anställda om uppsägning och i maj har 16 personer sagts upp, några arbetar kvar men finansieras av externa medel.

– Det finns alltid två sidor av ett mynt. Det är tråkigt att behöva tacka nej till fler studenter men vi behöver också en konsolidering, kvalitetshöjning och tydligare fokusering, säger rektor Anders Hederstierna.

Karin Virgin

 

3 KOMMENTARER

  1. Hej Karin,

    Ja, du har rätt i att det är en komplex fråga. Jag har läst artikeln i Ingenjören som du hänvisade till, och den var alldeles utmärkt och balanserad.

    Men det jag eftersöker är att ni i artiklar som den vi nu kommenterar även ställer frågor av den typen som jag gav exempel på i min förra kommentarer. Att gång på gång okritiskt bara basunera ut företagens påståenden om ”den ständiga ingenjörsbristen” som sanningar utan vidare kontroll att de har belägg för sina påståenden tycker jag inte är ok.

    Då skulle ni lika väl och lika ofta ta med någon kritisk ingenjör i era artiklar som oemotsagd får ge motbilden i stil med att ”Som alla vet finns det ett enormt överskott på ingenjörer och deras löneutveckling är katastrofal”, som ni sedan citerade utan vidare kontroll och publicerade som att det är en allmänt vedertagen sanning.

  2. Hej Karin,

    ”Det finns ett skrivande behov från industrin på ingenjörer […]”

    Det är lite tjatigt när detta ständigt okritiskt upprepas som ett mantra i media, som om det vore en allmänt vedertagen sanning. Samtidigt presenteras i princip aldrig några belägg för att det verkligen stämmer. Det enda som det hänvisas till är företagens egna uppfattning i frågan. Alternativt hänvisas det till undersökningar från tex Arbetsförmedlingen, som i sin tur är baserade på intervjuer med företagen, vilket även det således ger företagen möjligheten att indirekt fastställa bilden av den ständiga ingenjörsbristen efter eget godtycke.

    Så jag undrar helt enkelt om ni inte kan ställa lite frågor till personerna som intervjuas om vilka belägg de har för att påståendet stämmer? Jag skulle även vilja veta deras förklaring till varför löneökningarna för ingenjörerna har varit så dåliga jämfört med andra kategorier på arbetsmarknaden i över 10 år nu, om det verkligen är sådan brist på ingenjörer? Hur menar de att den logiken går ihop med principen om tillgång och efterfrågan?

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

IT, finans, bygg och kemi

Rekordlåg arbetslöshet – men skillnad mellan inriktningarna

0
Arbetslösheten bland Sveriges Ingenjörers medlemmar är nu nere på 1,0 procent – den näst lägsta nivån på tio år. Men arbetslösheten skiljer sig mellan olika inriktningar och för vissa har den svängt mycket under pandemin.   
Ingenjörsfullmäktige 2021

Hittills: 17 listor ställer upp i Ingenjörsvalet

0
I vår är det val till Ingenjörsfullmäktige och den 15 februari är det deadline för att registrera listor till valet. Hittills har 16 listor anmält sig och nu kan enskilda ingenjörer också ställa upp i valet. 

Så svarar du chefen som nobbar ditt lönekrav

0
För att lyckas med lönesamtalet är det viktigt att fundera på vad chefen kommer att svara på ditt lönekrav. Läs om ombudsmannens tips för hur du bemöter chefens argument.

“Varför existerar dåligt ledarskap fortfarande?”

0
Varför finns det så många dåliga chefer, trots all kunskap vi har om ledarskap? Det är en fråga som vi borde diskutera mer, menar professor Anders Örtenblad.
Pengar, KTH, Ericsson

Lön, antagningspoäng och att jobbet inte känns kul – det här läste flest 2021

0
Vad säger jag när chefen nobbar mitt lönekrav? Är det ett problem att Ericsson vill överge fasta arbetsplatser? Varför krävdes det en ingenjör för att avslöja bluffen i Allra?

Nu ska arbetsgivarna avgöra vad som är friskvård

0
Nu ska arbetsgivarna själva bestämma hur friskvårdsbidraget ska användas. Men det blir inte fritt fram för vad som helst. Reglerna har inte förändrats. 

Cykelförmån och avdrag för jobb på annan ort – här är nya lagarna 2022

0
Den 1 januari 2022 trädde en rad lagändringar i kraft. Här är åtta som påverkar arbetslivet.
Frost

Goda helger önskar Ingenjören! Vi är tillbaka 10 januari

0
Nu gör vi uppehåll, men är tillbaka igen den 10 januari.

Min kollega är lat – vad ska jag göra?

1
Vad gör man med kollegor som inte engagerar sig, som levererar i sista minuten och gör bara exakt det som förväntas? Så här svarar psykologen.
Unga ingenjörer

Nästan fem gånger fler ingenjörer examineras i dag än i slutet av 70-talet

12
För 40 år sedan examinerades 1 500 ingenjörer per år. Nu är antalet 7 300.   

VI REKOMMENDERAR

Man som slappnar av framför julgran

Så gör du för att stressa ner i jul

1
Låt inte julen bli ytterligare en stressfaktor. Här ger experterna sina bästa tips för att stressa ner i jul - och för att slippa stressa när du börjar jobba igen.

TOPPLISTA