Regionala högskolor måste banta

Foto: Andreas Johansson/Högskolan Väst.

Foto: Andreas Johansson/Högskolan Väst.

Färre program och färre studenter. Flera regionala högskolor får sänkta anslag de kommande åren och förbereder sig för en mindre kostym. Det kommer att innebära att några ingenjörsprogram läggs ner, men några nya kommer också att starta.Färre program och färre studenter. Flera regionala högskolor får sänkta anslag de kommande åren och förbereder sig för en mindre kostym. Det kommer att innebär att några ingenjörsprogram läggs ner, men några nya kommer också att starta.

Antalet helårsstudenter på universiteten och högskolorna har minskat sedan ett par år tillbaka och fortsätter att minska de kommande åren. När regeringens anslag krymper finns det helt enkelt inte utrymme att finansiera lika många studenter som tidigare, trots den stora efterfrågan från studenterna.

Beräkningar som UKÄ har gjort visar att antalet helårsstudenter kommer att vara ungefär 276 000 2016. Det är nästan 20 000 färre än 2009.

Jan Theliander, Högskolan Väst

Jan Theliander, Högskolan Väst

– Ur mitt perspektiv är det mest tråkiga att vi får problem att svara upp mot de behov som samhället, näringslivet och studenterna ställer när vi får radikalt mindre muskler, säger Jan Theliander, prorektor på Högskolan Väst.

Högskolan Väst kommer att få ett sänkt anslag för grundutbildning med totalt 56 miljoner kronor till 2017. Det beror huvudsakligen på att regeringen tar bort de tillfälliga platser som högskolan har haft sedan 2010 och som förlängdes när Saab Automobile gick i konkurs i december 2011.

– Vi har hela tiden vetat att anslagen var tidsbegränsade, men vi har kunnat göra så mycket under de här åren som vi tyvärr måste avveckla framöver. Under de 5,5 år som vi har haft extra anslag från regeringen har vi också upplevt ett stegrat söktryck. Nu tvingas vi säga nej till fler studenter, säger Jan Theliander.

Antalet utbildningsplatser på Högskolan Väst ska minska med 800 fram till 2017 och hösten 2015 kommer några program inte att ta in förstaårsstudenter.

Ingenjörsprogrammen kan påverkas, även om det inte finns några förslag på nedläggning. Theliander beskriver anpassningen av utbildningsplatser som en balansgång.

– Det finns ett skrivande behov från industrin på ingenjörer men alla program har inte ett högt söktryck. Vi kommer att identifiera en nivå som vi inte kan gå under. Samtidigt finns det program där vi är en av få utbildare i Sverige och som har ett högt söktryck, bland annat Lantmäteri, och där har vi ett nationellt ansvar att hålla nivån uppe, säger Jan Theliander.

Inga anställda har hittills varslats om uppsägningar men Jan Theliander säger att neddragningarna kommer att få effekter på lärargruppen på sikt, men det är inte säkert att det blir färre lärare. Det kan bli aktuellt att säga upp inom vissa områden och anställa inom andra.

Maj-Britt Johansson, Högskolan i Gävle

Maj-Britt Johansson, Högskolan i Gävle

Högskolan i Gävle får minskade anslag med 38 miljoner kronor till 2017. Ett förslag som innebär nedläggningar av vissa program och översyn av andra kommer att behandlas i högskolans styrelse den 9 juni.

– Jag kan säga att inga ingenjörsutbildningar kommer att beröras. Där har vi istället ökat satsningarna. Vi fick ett direktiv från regeringen att öka med tio utbildningsplatser men ökade med 27. Ingenjörerna är viktiga för tillväxten i regionen och det är ett av de kriterier som styr våra prioriteringar, säger Maj-Britt Johansson, rektor på Högskolan i Gävle.

Högskolan i Gävle har sedan 2011 minskat antalet utbildningsplatser från 6 700 till 6 100. Till 2017 måste ytterligare 500 utbildningsplatser försvinna.

– Redan i dag måste vi tyvärr säga nej till 51 procent som söker ett program hos oss. Om man bortser från specialiserade högskolor är det bara universiteten i Stockholm, Uppsala, Lund och Göteborg som tvingas säga nej till en högre andel studenter, säger Maj-Britt Johansson.

Blekinge Tekniska Högskola har fått besked från regeringen om minskade anslag med 40 miljoner kronor till 2017. Det innebär att högskolan måste gå från 3000 helårsstudenter till 2500.

Anders Hederstierna, Blekinge Tekniska Högskola

Anders Hederstierna, Blekinge Tekniska Högskola

– Vi börjar anpassningen redan nu och har en plan som innebär att vi 2016 ska landa på 30 utbildningsprogram med 30 studenter i varje kurs. I dag har vi 45 program och tidigare har vi haft 65 program, säger Anders Hederstierna, rektor på Blekinge Tekniska Högskola.

Redan till hösten kommer man att stoppa intagen på civilingenjörsprogrammet i data- och mediateknik och högskoleingenjörsprogrammet i hållbara energisystem. Båda programmen har haft få sökande.

– Vi försöker att konsolidera och fokusera på de ingenjörsutbildningar som är efterfrågade och det kan också bli aktuellt med några nya program fram till 2016.

Nedskärningarna på Blekinge Tekniska Högskola kommer framför allt att drabba humanistiska- och samhällsvetenskapliga program.

Högskolan varslade i februari 30 anställda om uppsägning och i maj har 16 personer sagts upp, några arbetar kvar men finansieras av externa medel.

– Det finns alltid två sidor av ett mynt. Det är tråkigt att behöva tacka nej till fler studenter men vi behöver också en konsolidering, kvalitetshöjning och tydligare fokusering, säger rektor Anders Hederstierna.

Karin Virgin

 

3 kommentarer

  • Anna

    Hej Karin,

    Ja, du har rätt i att det är en komplex fråga. Jag har läst artikeln i Ingenjören som du hänvisade till, och den var alldeles utmärkt och balanserad.

    Men det jag eftersöker är att ni i artiklar som den vi nu kommenterar även ställer frågor av den typen som jag gav exempel på i min förra kommentarer. Att gång på gång okritiskt bara basunera ut företagens påståenden om ”den ständiga ingenjörsbristen” som sanningar utan vidare kontroll att de har belägg för sina påståenden tycker jag inte är ok.

    Då skulle ni lika väl och lika ofta ta med någon kritisk ingenjör i era artiklar som oemotsagd får ge motbilden i stil med att ”Som alla vet finns det ett enormt överskott på ingenjörer och deras löneutveckling är katastrofal”, som ni sedan citerade utan vidare kontroll och publicerade som att det är en allmänt vedertagen sanning.

    28 maj 2014
  • Anna

    Hej Karin,

    ”Det finns ett skrivande behov från industrin på ingenjörer […]”

    Det är lite tjatigt när detta ständigt okritiskt upprepas som ett mantra i media, som om det vore en allmänt vedertagen sanning. Samtidigt presenteras i princip aldrig några belägg för att det verkligen stämmer. Det enda som det hänvisas till är företagens egna uppfattning i frågan. Alternativt hänvisas det till undersökningar från tex Arbetsförmedlingen, som i sin tur är baserade på intervjuer med företagen, vilket även det således ger företagen möjligheten att indirekt fastställa bilden av den ständiga ingenjörsbristen efter eget godtycke.

    Så jag undrar helt enkelt om ni inte kan ställa lite frågor till personerna som intervjuas om vilka belägg de har för att påståendet stämmer? Jag skulle även vilja veta deras förklaring till varför löneökningarna för ingenjörerna har varit så dåliga jämfört med andra kategorier på arbetsmarknaden i över 10 år nu, om det verkligen är sådan brist på ingenjörer? Hur menar de att den logiken går ihop med principen om tillgång och efterfrågan?

    27 maj 2014
    • Karin

      Hej! Behovet av ingenjörer på arbetsmarknaden är en ganska komplex fråga och den har Ingenjören belyst i flera tidigare artiklar. En tämligen omfattande granskning är artikeln ”Myten om ingenjörsbristen” i Ingenjören 1:2014 https://ingenjoren.se/media/2014/02/Ing-1-14_low.pdf
      Hälsningar redaktionen

      28 maj 2014

Lämna en kommentar

Senaste nytt

Här är de populäraste kurserna för yrkesverksamma ingenjörer

Här är de populäraste kurserna för yrkesverksamma ingenjörer

Många lärosäten satsar på kompetensutveckling av ingenjörer. Vi har tagit reda på vilka som är de populäraste kurserna som går att kombinera med jobbet. Se listan med nära 50 kurser i topp.
Fler artiklar