Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Forskning & utbildning Forskning Forskningsanslagen styr högskolan

Forskningsanslagen styr högskolan

Mer fokus på undervisningen, öppnare och mer extern rekrytering och tydligare ledaruppdrag skulle göra svenska universitet mer attraktiva i den globala konkurrensen enligt en rapport. Men högskolorna slår delvis ifrån sig.

I mars presenterades ”Utbildning, forskning, samverkan: Vad kan svenska universitet lära av Stanford och Berkeley? på SNS förlag. Fyra erfarna akademiker från båda sidor av Atlanten hade slagit sina huvuden ihop och skärskådat några av de saker som skiljer de svenska universiteten från sina två Californiska kollegor. Skillnaderna är naturligtvis stora, men Mats Benner, professor i forskningspolitik vid Lunds Universitet och en av författarna till rapporten, tar fasta på sådant som varken kostar särskilt mycket pengar eller är beroende av ett bättre klimat.

– Det är inte alltid mer resurser som är svaret på alla problem utan man bör också fråga sig vad vi gör, gör vi rätt saker, med de resurser vi har? säger han.

I Sverige är mycket av resurstilldelning knuten till olika projekt och forskargrupper. Det optimerar på den nivån men Mats Benner menar att det utarmar universitetet som helhet. Han skulle vilja se att mer av resurserna tilldelades universitet som helhet. Då skulle ledningen kunna ha en tydligare egen strategi för vilka områden som man vill utveckla.

Anders Axelsson, rektor vid Lunds Tekniska Högskola, håller delvis med men menar att rapporten lite slår in öppna dörrar. Det forskningspolitiska systemet i Sverige är uppbyggt på att forskare och grupper söker pengar. Lunds Tekniska högskola får till exempel 70 procent av sina resurser från externa forskningsfinansiärer.

– En del av anslagsgivarna kräver att en ansenlig medel ska medfinansieras från universitetens stadsbudget. Det blir inte mycket kvar att fördela till områden som vi tycker har potential men som inte står på något forskningspolitiskt program det året, säger han. Sedan är det klart att vi måste ligga i och försöka ändra det här men som läget är idag så är det de här ramarna vi har att röra oss inom.

Rapportförfattarna pekar också på att rekryteringen på svenska universitet sker alldeles för mycket internt. Att ha en hög andel internationella forskare är attraktivt och bidrar till en mer dynamisk miljö.

– Jag vill nog påstå att vi har en väldigt internationell miljö, inte minst på doktorandsidan där allt fler av doktoranderna kommer från andra länder, säger Anders Axelsson. Dessutom har vi en befordringsreform där vi befordrar efter kompetens, inte efter när en tjänst är ledig.

Från Chalmers hälsar vicerektor Maria Wedel Knutsson att man har läst rapporten med intresse men inte haft tid att göra någon djupare analys eller fundera över om det är något som just Chalmers kan följa upp av det som beskrivs.

Jenny Grensman

1 KOMMENTAR

  1. Problemet är väl att det inte finns så många arbetsplatser i Sverige för forskarutbildade förutom UoH, så när man i mogen ålder lämnar forskarutbildningen kanske man har familj och barn redan, då vill man såklart vara kvar på det ställe som varit ens arbetsplats under många år istället för att lämna subventionerad barnomsorg, åldrande släktingar och rätt till deltid bakom sig. Jag tycker Sverige ska ha en tydlig plan för var man ska göra av sina forskare istället för att klaga på att för stor del svenska forskare.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Sju tips: Så gör du om din firma går dåligt

0
Vad kan du som egen företagare göra för att rädda situationen när framtiden ser mörk ut? Anders Hallgren på Sveriges Ingenjörer delar med sig av goda råd till krisande egenföretagare.

32 råd – det här hade vi velat veta på första jobbet

0
Ingenjören frågade tio unga ingenjörer vad de hade velat veta när klev in genom dörren på sitt första ingenjörsjobb.

Ett utlandsjobb kan ge karriären en skjuts

0
Ericsson har verksamhet i 180 länder. Anki Ljung, rekryteringschef på Ericsson har flera tips till dem som vill ut i världen.

Så hittar du ett utlandsjobb och svar på allt du behöver veta

0
I den här guiden får du tips på hur du kan hitta ett utlandsjobb och allt praktiskt du måste tänka på – innan du flyttar utomlands – och när du flyttar hem.  
hand som skriver på kontrakt

Åtta tips – tänk på det här innan du skriver på

0
Skriver du på anställningsavtalet och tänker att villkoren enkelt går att omförhandla? Eller att villkor ”egentligen inte gäller”? Tänk då om.

Sveriges Ingenjörer på Ericsson: ”Inte nu igen”

9
Efter invasionen av Ukraina har Ericsson sökt och beviljats tillstånd för export till Ryssland. Men bolaget har hävdat att exporten upphört.  Det har fått Sveriges Ingenjörer på Ericsson att reagera med besvikelse.

Fler ingenjörer i riksdagen efter valet

0
De senaste två mandatperioderna har 12–13 av riksdagens 349 ledamöter varit ingenjörer. Nu har antalet ökat till minst 18 – och alla partier har minst en ledamot som är ingenjör.

Här är de 21 vanligaste frågorna om omställningsstudiestödet

0
Från den 1 oktober kan du söka stöd för att börja plugga nästa år med upp till 80 procent av lönen. Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius svarar på 21 frågor om hur stödet fungerar.

Så söker du omställningsstudiestödet – en guide i sex steg

0
Den 1 oktober öppnar ansökan för att söka omställningsstudiestödet. Ingenjören  guidar dig i sex steg genom ansökningsprocessen. 

När Volvo Cars ställer om måste ingenjörerna ställa om

0
Om åtta år ska Volvo Cars inte längre göra bilar med förbränningsmotorer. För många ingenjörer på Volvo krävs att de kompetensutvecklar sig för att klara framtidens produktion och utvecklingsarbete.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Borde man prata mer om lön på arbetsplatsen?

3
Kan öppna löner vara ett sätt att öka pressen på arbetsgivaren att höja lönerna? Sveriges Ingenjörers förhandlingsexpert ger sin syn på saken.

TOPPLISTA