Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Teknik & Miljö Entreprenörskap Hög tid att tänka bortom BNP

Hög tid att tänka bortom BNP

Grön tillväxt är ingen framtidsväg för samhällen som redan ligger så högt på konsumtionsskalan och utnyttjandet av jordens resurser som Sverige. Det menade flera forskare när framtidsscenarier för att möta sjunkande tillväxt och klimathot diskuterades på KTH.

-Vi har kommit att definiera framgång i termer av ekonomisk tillväxt och det måste förändras, sade Peter Victor, kanadensisk forskare och en av de första ”ekologiska ekonomerna” när han framträdde på ett seminarium för forskningsprogrammet “Bortom BNP-tillväxt” vid KTH förra veckan. Till stöd för sina ord använde han bland annat mätningar av människors tillfredställelse i förhållande till inkomst och konstaterade att någonstans runt 1965 så slutade amerikanernas tillfredställelse att öka trots att deras inkomster steg stadigt.

– Man kan också se att boytan per amerikan har ökat enorm – men det har också de förråd vi hyr utanför våra bostäder. Det vill säga att vi har så många prylar att de inte ryms i våra allt större bostäder. Företagande och tillverkning har kommit att handla allt mindre om vad som tillverkas eller erbjuds och allt mer om att skapa jobb. Prylarna har vi redan men jobben behöver vi.

Bortom BNP-tillväxt är ett tvärvetenskapligt forskningsprogram där forskare från KTH, Lunds Universitet, Uppsala Universitet, IVL Svenska Miljöinstitutet, Tillväxtanalys och Väg-och trafikinstitutet tillsammans med bland andra TCO och fyra kommuner och några myndigheter ska ta fram scenarier för negativ tillväxt, framtid med nolltillväxt och framtid med låg tillväxt. Scenarierna ska utvecklas för fyra fallstudieområden; byggsektorn, välfärdstjänster, transporter samt vardagsliv. Forskningsprojektet har finansiering till 2017.

– Det finns analyser som visar att tillväxten som vi definierar den i dag kommer att avta inom de närmaste decennierna, säger Peter Victor. Det gäller även Sverige. Jag tror att människor är beredda att ändra sig men det bekymrar mig att samhällsinstitutionerna är så svåra att få att ändra kurs.

Och forskaren Ivana Milojevic menade att det i scenariebyggandet är viktigt att ta med hur olika vi uppfattar saker utifrån de personliga värderingar och historier vi bär med oss. Hon liknade samhällets ljumma svar på klimathot och sjunkande tillväxt vid den analys en rökare gör – det är gott just nu och blir jag sjuk så händer det i framtiden och den vet man ändå inget om – trots att all vetenskaplig forskning visar att rökning är väldigt farligt.

– Vi tror lätt att bara människor får adekvat information så ska de agera rationellt utifrån den men det händer inte. Elfte september fick nedrustningen att stanna upp och de militära utgifterna att börja öka igen. Men vad gäller klimatet händer det ju små elfte september hela tiden – se nu senast översvämningarna på Balkan- men vi reagerar inte. Det är där borta, det händer dem och vi tar inte in att det kan hända oss också.

Hon pekade också på det faktum att människor är så empatiska och generösa när en katastrof har inträffat.
– Om vi lade ner en tiondel av den energin och de resurserna som kommer fram då på att förebygga katastroferna så skulle vi kunna undvika många av dem, säger Ivana Milojevic.

Att framsteg så länge har definierats i form av BNP och ekonomisk tillväxt är ett problem nu när forskarna menar att vi måste tänka om. Ekonomiböckernas enkla schema över hur hushållen byter arbetskraft mot varor och produkter med företagen saknar viktiga komponenter.

– Naturtillgångarna finns inte med, inte heller sopor och avfall som vi genererar, sägare Kate Raworth, från Environmental Change Institute i Oxford. Det obetalda arbetet som samhället inte skulle fungera utan finns inte heller med. Vi bygger alltså många av våra antaganden om ekonomin på en felaktig bild av hur det ser ut. Det vi måste göra är att försöka leva och verka på en sådan nivå att alla människor kan få sina grundläggande behov tillgodosedda utan att vi tär på planetens resurser på ett skadligt sätt.

Hon visade på ett schema hur hennes ekonomiska modell the Doughnut Economics har ett hål av fattigdom och försakelser i mitten, sedan följer själva degen där människor kan leva och få sina behov tillfredsställda innan överkonsumtion och rovdrift på våra gemensamma tillgångar tar vid.

– Den sociala dimensionen av tillvaron är också borträknad ur den gängse ekonomiska modellen, säger hon. När jag spelar jazz i mitt kök tillsammans med goda vänner bidrar det stort till vårt välbefinnande. Allt sådant som gör oss glada och bygger tillit och glädje är också en dela v våra tillgångar men det glömmer vi ort.

Och hon citerade havsforskaren Katherine Richardsson:
”Humanity can affect the functioning of its own life support systems. There are tipping points we are pushing on. How does this change our definition of progress?”

Jenny Grensman

SENASTE NYTT

Därför slog de svenska snillena igenom

0
Vad var det som gjorde att de svenska industrisnillena fick ett sådant genomslag? Det är utgångspunkten i en ny bok om våra svenska industrihjältar.

Lignin från skogen kan ersätta olja i asfalt

0
Skogen spelar en viktig roll i den gröna omställningen. "Att använda lignin i asfalt är ett konkret exempel på hur vi kan minska det fossila beroendet" säger Monica Normark, CTO på Sekab.
Kollegor fikar

Risk för trötthet när vi träffar kollegorna igen

3
Ett och ett halvt års distansjobb har gjort oss ovana att vara bland kollegor. Här ger psykologen Anders Rydell råd för att det ska gå bra att komma tillbaka till jobbet.

Kommunerna har förstått att distansarbete fungerar

0
Före pandemin var det kalla handen för den som ville jobba hemifrån. Nu har flera kommuner ändrat inställning. Fyra kommuner som Ingenjören har pratat med öppnar för distansarbete.

Så påverkas ingenjörerna i Skellefteå av Northvolt

0
För ingenjörerna i Skellefteå kommun har etableringen av Northvolt i allra högsta grad förändrat arbetsvardagen.

Staten behöver vässa sig för att rekrytera ingenjörer

1
Samhällsnyttan är en viktig anledning till att unga söker jobb i staten. Ändå är det få ingenjörsstudenter som överväger att jobba statligt visar en rapport från Arbetsgivarverket.
Coop Märsta

IT-attacken mot Coop: ”Verkligheten är något annat än träning”

0
Coops IT-chef berättar om attacken. ”Det goda som kommit ut av det är att andra kan använda oss för att lyfta IT-säkerheten till styrelsenivå.”

Nytt avtal för ingenjörer i kommuner

0
I januari träder nya branschavtal i kraft som berör ingenjörer inom kommunal verksamhet. Flexibla arbetstider och arbetstidsförkortning var de stora knäckfrågorna i förhandlingarna.

Styrelsen svarar: Så ska överskottet användas

2
Hur ska överskottet från den tillfälliga höjningen av medlemsavgiften användas? Ingenjören frågade förbundsstyrelsens ordförande Ulrika Lindstrand.

Facket larmar om arbetsmiljöbrister på Paradox

0
Medarbetare på spelföretaget Paradox larmar nu om problem med diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Och särskilt utsatta är kvinnorna.

VI REKOMMENDERAR

Konflikt på jobbet

Tio råd – Så hanterar du konflikter bättre på jobbet

0
Har ni konflikter på jobbet ibland? Då är det som på andra arbetsplatser. Men det går att lära sig hantera konflikterna och styra dem mot något vettigt. 

TOPPLISTA