- Ingenjören - https://www.ingenjoren.se -

Hög tid att tänka bortom BNP

Grön tillväxt är ingen framtidsväg för samhällen som redan ligger så högt på konsumtionsskalan och utnyttjandet av jordens resurser som Sverige. Det menade flera forskare när framtidsscenarier för att möta sjunkande tillväxt och klimathot diskuterades på KTH.

Grön tillväxt är ingen framtidsväg för samhällen som redan ligger så högt på konsumtionsskalan och utnyttjandet av jordens resurser som Sverige. Det menade flera forskare när framtidsscenarier för att möta sjunkande tillväxt och klimathot diskuterades på KTH.

-Vi har kommit att definiera framgång i termer av ekonomisk tillväxt och det måste förändras, sade Peter Victor [1], kanadensisk forskare och en av de första ”ekologiska ekonomerna” när han framträdde på ett seminarium för forskningsprogrammet “Bortom BNP-tillväxt” vid KTH förra veckan. Till stöd för sina ord använde han bland annat mätningar av människors tillfredställelse i förhållande till inkomst och konstaterade att någonstans runt 1965 så slutade amerikanernas tillfredställelse att öka trots att deras inkomster steg stadigt.

– Man kan också se att boytan per amerikan har ökat enorm – men det har också de förråd vi hyr utanför våra bostäder. Det vill säga att vi har så många prylar att de inte ryms i våra allt större bostäder. Företagande och tillverkning har kommit att handla allt mindre om vad som tillverkas eller erbjuds och allt mer om att skapa jobb. Prylarna har vi redan men jobben behöver vi.

Bortom BNP-tillväxt [2]är ett tvärvetenskapligt forskningsprogram där forskare från KTH, Lunds Universitet, Uppsala Universitet, IVL Svenska Miljöinstitutet, Tillväxtanalys och Väg-och trafikinstitutet tillsammans med bland andra TCO och fyra kommuner och några myndigheter ska ta fram scenarier för negativ tillväxt, framtid med nolltillväxt och framtid med låg tillväxt. Scenarierna ska utvecklas för fyra fallstudieområden; byggsektorn, välfärdstjänster, transporter samt vardagsliv. Forskningsprojektet har finansiering till 2017.

– Det finns analyser som visar att tillväxten som vi definierar den i dag kommer att avta inom de närmaste decennierna, säger Peter Victor. Det gäller även Sverige. Jag tror att människor är beredda att ändra sig men det bekymrar mig att samhällsinstitutionerna är så svåra att få att ändra kurs.

Och forskaren Ivana Milojevic [3] menade att det i scenariebyggandet är viktigt att ta med hur olika vi uppfattar saker utifrån de personliga värderingar och historier vi bär med oss. Hon liknade samhällets ljumma svar på klimathot och sjunkande tillväxt vid den analys en rökare gör – det är gott just nu och blir jag sjuk så händer det i framtiden och den vet man ändå inget om – trots att all vetenskaplig forskning visar att rökning är väldigt farligt.

– Vi tror lätt att bara människor får adekvat information så ska de agera rationellt utifrån den men det händer inte. Elfte september fick nedrustningen att stanna upp och de militära utgifterna att börja öka igen. Men vad gäller klimatet händer det ju små elfte september hela tiden – se nu senast översvämningarna på Balkan- men vi reagerar inte. Det är där borta, det händer dem och vi tar inte in att det kan hända oss också.

Hon pekade också på det faktum att människor är så empatiska och generösa när en katastrof har inträffat.
– Om vi lade ner en tiondel av den energin och de resurserna som kommer fram då på att förebygga katastroferna så skulle vi kunna undvika många av dem, säger Ivana Milojevic.

Att framsteg så länge har definierats i form av BNP och ekonomisk tillväxt är ett problem nu när forskarna menar att vi måste tänka om. Ekonomiböckernas enkla schema över hur hushållen byter arbetskraft mot varor och produkter med företagen saknar viktiga komponenter.

– Naturtillgångarna finns inte med, inte heller sopor och avfall som vi genererar, sägare Kate Raworth [4], från Environmental Change Institute i Oxford. Det obetalda arbetet som samhället inte skulle fungera utan finns inte heller med. Vi bygger alltså många av våra antaganden om ekonomin på en felaktig bild av hur det ser ut. Det vi måste göra är att försöka leva och verka på en sådan nivå att alla människor kan få sina grundläggande behov tillgodosedda utan att vi tär på planetens resurser på ett skadligt sätt.

Hon visade på ett schema hur hennes ekonomiska modell the Doughnut Economics [4]har ett hål av fattigdom och försakelser i mitten, sedan följer själva degen där människor kan leva och få sina behov tillfredsställda innan överkonsumtion och rovdrift på våra gemensamma tillgångar tar vid.

– Den sociala dimensionen av tillvaron är också borträknad ur den gängse ekonomiska modellen, säger hon. När jag spelar jazz i mitt kök tillsammans med goda vänner bidrar det stort till vårt välbefinnande. Allt sådant som gör oss glada och bygger tillit och glädje är också en dela v våra tillgångar men det glömmer vi ort.

Och hon citerade havsforskaren Katherine Richardsson:
”Humanity can affect the functioning of its own life support systems. There are tipping points we are pushing on. How does this change our definition of progress?”

Jenny Grensman