Kommande avtalsrörelser riskerar att bli tuffare än tidigare. Riksbankens svårigheter att nå inflationsmålet och kronans fladdrande kurs är två osäkra faktorer som påverkar både industrin och tjänstesektorns konkurrenskraft menar Industrins ekonomiska råd.
Kommande avtalsrörelser riskerar att bli tuffare än tidigare. Riksbankens svårigheter att nå inflationsmålet och kronans fladdrande kurs är två osäkra faktorer som påverkar både industrin och tjänstesektorns konkurrenskraft. Det är slutsatsen i en rapport från Industrins ekonomiska råd som presenterades tidigare i veckan.
Konsumentpriserna i Sverige har sedan slutet av 90-talet ökar långsammare än inom EU och i USA. Sedan 1997 har konsumentpriserna i Sverige ökat med 1,4 procent medan de i hela euroområdet ökat med 1,9 procent och i USA med 2,3 procent. Ökningstaketen i Sverige ligger under Riksbankens inflationsmål på två procent och under flera år har målet inte heller uppnåtts.
Sverige är ett land som är mycket exportberoende. Tillverkningsindustrins exportandel låg 2011 på 64 procent enligt Statistiska Centralbyrån. Det inte ens svårt att hitta relativt stora företag som inte har någon hemmamarknad alls utan alltså exporterar 100 procent.
– Fluktuerande växelkurser är ett problem eftersom företagen inte vet förutsättningarna. Många löser osäkerheten genom att kapa sina svenska kostnader. Det gör man genom att flytta jobb från Sverige och byta ut svenska underleverantörer till utländska, säger Mauro Gozzo, chefsekonom på Business Sweden och en av de fyra medlemmarna i Industrins ekonomiska råd.
Riksbankens penningspolitik och kronans växelkurs är alltså faktorer som har stor betydelse för avtalsförhandlingarna mellan fack och arbetsgivare.
Rapportförfattarna menar att förhandlingarna måste ha en rimlig inflationsprognos och osäkerheten kring Riksbanken prognos skapar problem för parterna på arbetsmarknaden. Om parterna inte tror att tvåprocentmålet kommer att nås kan lönenivåerna i avtalen bli låga. Men då ser Riksbanken också ett lägre inflationstryck.
– För höga löner ger ett högre inflationstryck som tvingar fram räntehöjningar som riskerar att stjälpa den ekonomiska tillväxten, säger Henry Ohlsson, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet och medlem i Industrins ekonomisk råd.
Facket inom Industrin har kommenterat rapporten i ett pressmeddelande och instämmer i att Riksbankens uppskjutna inflationsmål förändrar förutsättningarna för lönebildningen och att variationerna i den svenska växelkursen innebär svårigheter företagen. Men man ser inte dagens nivå på den svenska växelkursen som ett problem.
Rapporten pekar också på att arbetskraftskostnaderna i svensk industri är höga men Facken inom industrin tycker inte att de är för höga.
”Svensk industri har en av världens högsta produktivitetsnivåer och de innebär att också lönerna bör vara höga i en internationell jämförelse. Det innebär inte att löneökningarna kan bli hur höga som helst. Vi måste ta hänsyn till utvecklingen av svensk industris konkurrenskraft när vi höjer lönerna. Det har vi också gjort”. Det skriver ordförandena i Facken inom industrin i ett gemensamt pressmeddelande.
I Facken inom industrin ingår GS, IF Metall, Livs, Sveriges Ingenjörer och Unionen.
Karin Virgin
Rapporten Industrins konkurrenskraft, växelkurs och penningspolitik hittar du här.
