Debatt: ”Ökade inkomstskillnader leder inte till ett bättre samhälle”

7
2154

I dag, den 19 juni, publicerar SACO en debattartikel i DN där det tas upp att utbildade människor i Sverige får ”dåligt” betalt för sin utbildning i jämförelse med akademiker i andra OECD-länder. Det nämns att akademiker i Sverige ligger ca 6-7% högre i lön än icke-akademiker, vilket jämförs med ett OECD-snitt på 11-13%. Det nämns även att länder som Polen, Turkiet och Slovakien har ännu större skillnad, speciellt gällande kvinnolöner. I debattartikeln tas upp att kvinnliga akademiker i Sverige har lägre löneskillnad jämfört med icke-akademiker än de manliga.

För att få så människor att utbilda sig anser SACO att inkomstskillnaderna mellan akademiker och icke-akademiker måste öka. Dessutom propageras mot en höjning av den statliga inkomstskatten, en skatt flera partier vill höja, då akademikerna sägs drabbas.

Som förtroendevald för en lokal fackklubb inom SACO-S ställer jag mig mycket kritisk till debattartikeln. Visst ska SACO propagera för akademikernas väl och ve, men ett fackförbund som inte ser till hela samhället har ingen potential att förändra till det bättre. Ökade inkomstskillnader leder enligt min uppfattning inte till ett bättre samhälle i stort, oavsett hur många akademiker vi har.

Debattartikeln leder mig till att fråga SACO fyra frågor:
1. Vilken löneskillnad mellan akademiker och icke-akademiker önskar SACO se?
2. Anser SACO att ökad lönespridning inte ger ökade klyftor i samhället och därmed ökade problem för alla?
3. Statlig inkomstskatt betalas av den som tjänar mer än 34 500 kronor/månad, är det inte rimligt att vi mer välbetalda akademiker värnar och visar solidaritet med de som har det sämre?
4. Varför tror SACO att låga skatter och högre inkomstklyftor skulle gynna just kvinnliga akademiker? Varför lyfter inte SACO istället frågan utifrån hur kvinnor överlag lönesätts på arbetsmarknaden och skälen till det?

Visst är SACO ett förbund som representerar medelklassen, men vi är många medlemmar som har progressiva värderingar och vi står inte bakom den elitsatsning som SACO presenterar på DN debatt.

Johan Kjellgren, doktor i organisk kemi och förtroendevald för en lokal fackklubb inom SACO-S

Läs Sacos debattartikel på DN Debatt här.

7 KOMMENTARER

  1. Som nybliven pensionär så har jag märkt en ’utbildningspremie’ som många inte tänker på:Jag har betydligt högre pension än många andra yrkesgrupper! Det om något är väl en utbildningspremie! det kom som en glad överraskning efter att ha arbetat som civilingenjör i privat tjänst.

    Sedan ska vi inte glömma att lönen för en civilingenjör kan vara högre i flera andra länder. Men från den lönen dras sedan rejäla pensionsavgifter, sjukförsäkringsavgifter och andra ’osynliga’ kostnader. Nettot blir inte alls lika lysande som det först verkar.

    Det är väldigt viktiga frågeställningar som Johan Kjellgren tar upp. Det behöver debatteras mer. Det är viktigt att tänka på att på arbetsplatserna är vi många med olika utbildningar som tillsammans skapar värde med vårt arbete. Ingenjörerna är en del i ett arbetslag. Utan de andra yrkeskategorierna skulle inte mycket bli producerat!

  2. Grunden i artikeln är väl att vi behöver ett bättre samarbetsklimat i hela samhället.
    Systemskiftet under 1970- talet som bl a ville konkurrera mera istället för samarbeta har väl knappast visat sig leda till ett bättre Sverige (relativt andra länder)! Varken i tekniknivå, arbetsmarknad, skola, vård eller omsorg?

    Helhetssyn och samarbete m fl grundläggande principer borde kanske lyftas till reella beslutsnivåer, för att dämpa kortsiktighet och kvartalskapitalism spetsat med bonusstyrning utan ansvarsutkrävande.

    Platon ansåg väl att inkomstskillnader i samhället inte borde överskrida 5:1 i sitt verk Staten?

    Är det i SACO-medlemmarnas intresse att leda lyft av samhället eller bara att leda landets löneliga?

  3. En relevant diskussion om det här skulle ta med kostnaderna för studier räknat i tid och pengar samt räkna på livslön. Det finns en del tecken på att teknikersektorn inte fungerar så bra när det gäller livslön någonstans numera antagligen p.g.a. att vi har liberaliserat våra ekonomier så mycket samtidigt som den ekonomiska politiken orsakar diskontinuerliga konjunkturer, vilket gör att många tekniker hakas loss från teknikerkarriären.
    Man döljer dock detta med alla möjliga knep, eftersom det skulle ge så dålig feed-back vad det gäller nyrekryteing.

  4. Håller med SW.

    Inga ungdomar vill studera till ingenjör eller tekniska yrken för det lönar sig inte. Vi är för pampade i detta land. Titta hur svenska skolan sjunker i alla mätningar (PISA mm). Det lönar sig helt enkelt inte att slita hårt med dom naturvetenskapliga yrkena. Bättre starta jobb direkt efter gymnasiet och köpa lägenhet. Låt värdet gå upp och lev kalas. Att utbilda sig till ingenjör och bidra till utvecklingen belönas mindre.

  5. Jag håller med Johan Kjellgren att vi får inte ett bättre samhälle av att öka löneklyftorna i samhället. Det skulle vara nyttigt för alla de som har åkt räkmacka hela livet genom att haft turen att utbilda sig rätt från början till ett yrke som det är lätt att få jobb i och bra betalt, att jobba med ett dåligt betalt yrke OCH vara arbetslös så de kanske förstår hur bra de har det. Jag har haft ”förmånen” att prova på båda delarna innan jag gick utbildning i 30-års åldern.

  6. Om Dr Kjellgren vill ge bort hela sin marginalavkastning på sin doktorsutbildning till staten så får han väl göra det.
    Men vi andra som offrat vår ungdomstid på natur/teknisk och sedan 4-5 års slit på högskola vill nog ha det stackars extra slantarna själva. Nu sitter vi med magsår och migrän och många blir utbrända för att slava på något multinationellt storföretag. Tacken för detta är alltså att staten skall konfiskera den lilla extra avkastningen på vår långa utbildning, vårt slit på jobbet att rädda det som räddas kan av svenska företag. Denna konfiskation beräknas inbringa ca 5 miljarder till statskassan, att jämföra med kanske 10 miljarder som det kostar för oss skattebetalare att subventionera restaurangägare med lägre moms än alla andra.

    Ungdomarna är intelligenta. Väldigt få vill bli ingenjörer eftersom de inser att det inte lönar sig i Sverige. Bättre då att bli hantverkare, bygga sitt eget hus och jobba svart. Eller starta restaurang och få arbetskraften betald av skattebetalarna. Det är så man tjänar pengar, inte genom att slita hårt och sedan betala marginalskatt. Vill man sedan bidra till minskade klyftor går det bra att skänka pengar direkt till behövande utanför närmsta matbutik utan att någon klåfingrig politiker eller byråkrat skall skära emellan och stjäla 80% av pengarna från den stackars tiggaren.

  7. Saco har sedan flera år tillbaka drivit frågan om både slopad värnskatt och vikten av ökad lönespridning i kvinnodominerade akademiska yrken med låga löner.

    De budskap vi för fram i DN-debattartikeln ligger helt i linje med vad Sacokongressen fattade beslut om på kongressen i november. Se dokumentet ”Akademikernas ansvar”, avsnitten ”Livslönerna” och ”Skatterna” (finns att ladda ner på Sacos hemsida).

    Högre utbildning måste löna sig. Flera kvinnligt dominerade akademiska utbildningar är direkt olönsamma. Ökad lönespridning i kvinnodominerade akademiska låglöneyrken bidrar till en minskad inkomstspridning i Akademikerkollektivet som helhet och har en marginell inverkan på inkomstspridningen i befolkningen som helhet.

    Att värnskatten skulle vara temporär var flera partier över blockgränserna överens om i samband med budgetsaneringen på 90-talet. Värnskatten strider mot principen i 1990/1991 års skattereform om att ingen ska behöva betala mer än hälften i skatt på en löneökning. Saco stod bakom skattereformen när den infördes och var också en av tillskyndarna. Finanspolitiska rådet har dessutom visat att ett slopande av värnskatten har en marginell inverkan på inkomstfördelningen.

    Robert Boije
    Samhällspolitisk chef på Saco

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.
Chalmers, KTH:s, LTU:s och BTH:s rektorer

Så mycket tjänar rektorerna på högskolorna

Snittlönen för rektorer på de högskolor som utbildar ingenjörer är 114 323 kronor per månad. Chalmers rektor tjänar mest, med nästan dubbelt så hög lön som rektorn för Blekinge tekniska högskola. 

Så höjer du kvaliteten på mötet

Ifrågasätt, involvera och sammanfatta. Det är tre tips som Skanskas medarbetare använder för att höja kvaliteten på sina möten som fungerar både för de fysiska och de digitala.

De är akademikernas drömarbetsgivare

Google, Apple, Spotify och Microsoft toppar listan när unga akademiker får välja sin drömarbetsgivare. Men strax under toppen finns företag som arbetar med hållbar utveckling.
Arbetslöshet ingenjörer

Långsamt stigande arbetslöshet för ingenjörer

Sedan coronakrisen började har arbetslösheten bland ingenjörer stigit stadigt. Fler ingenjörer än på länge är nu arbetslösa. Samtidigt är det färre än i andra grupper. Här är statistiken.