Den svenska modellen måste värnas

0
908

Nedmonteringen av den nordiska modellen i valfrihetens och nyliberalismens namn har ändrat förutsättningarna på svensk arbetsmarknad i grunden. Nu växer kritiken och oron för att jämvikten mellan produktivitet och välfärd kan ha gått förlorad.

”Sverige måste avregleras. Tryggheten har gått så långt att drivkrafterna för att arbeta har försvunnit.” Så har det hetat ganska länge från exempelvis den ansedda tidskriften The Economist. Samtidigt talar tongivande internationella ekonomer om Skandinavien som ett föredöme med måttliga klyftor och stor tillit i samhället vilket ligger till grund för att vi har klarat den senaste ekonomiska krisen ganska bra.

Foto: Åke Bruce. Åke Sandberg och hans forskarkollegor visar att den svenska modellen har bäddat för framgång tidigare och att det inte finns något som talar för att den inte skulle kunna göra det i framtiden också. Snarare tvärtom.
Foto: Åke Bruce. Åke Sandberg och hans forskarkollegor visar att den svenska modellen har bäddat för framgång tidigare och att det inte finns något som talar för att den inte skulle kunna göra det i framtiden också. Snarare tvärtom.

– Ja om vi jämför med exempelvis den amerikanska arbetsmarknaden är den svenska fortfarande jättebra, säger Åke Sandberg, arbetsorganisationsforskare och professor i emeritus vid Stockholms universitet och redaktören bakom Nordic Lights, en tjock antologi där en rad forskare inom ämnet belyser den nordiska arbetsmarknaden såväl vad gäller organisation på det nationella planet som i specifika företag.
– Den som har studerat ämnet ser hur vår modell faktiskt har förändrats väldigt mycket de senaste tjugo åren med minskad anställningstrygghet, a-kassans nedskärning och visstidsanställningar. Men det går fortfarande att välja en annan väg.

Nordic Lights, som kom förra sommaren, gjordes som nystart och uppföljning på en bok i ledarskap som Åke Sandberg hade gjort flera upplagor av. Nu sprids den som en alternativ lärobok i arbetsorganisation och företagsledning, ett alternativ till de amerikanska quick fix-böcker för hur du får ett lönsamt företag som översvämmar bokhandlarna.

– Protesterna mot marknadsliberalismens följder har ju börjat, säger Åke Sandgren. Vi ser tydligt vilka problem avregleringen och nedmonteringen av systemen leder till på ett sätt som vi kanske inte hade väntat oss. Det är väl egentligen en del av vår kritik, att politiska beslut inte tillräckligt förberetts, vad som ska göras, hur det ska göras och inte heller följt upp vad som händer när man till exempel skapar större möjlighet att visstidsanställa eller skär ner i a-kassan. Sverige har alltid varit ett litet konkurrensutsatt och exportberoende land och vi har klarat oss på världsmarknaden förut. Visserligen kan man säga att det globala konkurrenstrycket har tilltagit men mycket av våra framgångar ligger i vår intelligenta helhetsmodell med välfärd och produktivitet, och drar man bort delar av den påverkas hela samhället men det är ingen som riktigt vill dra slutsatserna av det vi ser.

Valåret 2014 borde vara ett gyllene tillfälle att ställa frågan om vilket samhälle vi vill ha. Men tillfälliga, uppmätta opinionsyttringar styr och politikerna, som så lätt och snabbt kan besluta om saker som får långsiktiga konsekvenser formulerar ingen vision om vart vi ska.

– Nej, säger Åke Sandgren. Det saknas en klar bild av vart vi vill, en djupare samhällsanalys. Men vi menar att det går att bygga vidare på den modell vi har haft, den produktiva rättvisan, att den idén bär. Det betyder inte att allt ska vara som förut men att vi fortfarande kan utveckla vår modell med parter som förhandlar och ett bra välfärdssystem att lita på.

Jenny Grensman

Första kapitlet av Nordic Lights går att ladda ner här.

Den 1 september hålls ett seminarium på ABF- huset i Stockholm om boken där flera av forskarna deltar.

 

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.
Chalmers, KTH:s, LTU:s och BTH:s rektorer

Så mycket tjänar rektorerna på högskolorna

Snittlönen för rektorer på de högskolor som utbildar ingenjörer är 114 323 kronor per månad. Chalmers rektor tjänar mest, med nästan dubbelt så hög lön som rektorn för Blekinge tekniska högskola. 

Så höjer du kvaliteten på mötet

Ifrågasätt, involvera och sammanfatta. Det är tre tips som Skanskas medarbetare använder för att höja kvaliteten på sina möten som fungerar både för de fysiska och de digitala.

De är akademikernas drömarbetsgivare

Google, Apple, Spotify och Microsoft toppar listan när unga akademiker får välja sin drömarbetsgivare. Men strax under toppen finns företag som arbetar med hållbar utveckling.