Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Svårt för Europafacken att samarbeta

Svårt för Europafacken att samarbeta

Olika uppfattningar om lön och fackens roll gör det fackliga samarbetet över nationsgränserna svårt, visar en ny avhandling.

Vilka ska facken värna – medlemmarna eller alla medborgare? Ska minimilöner regleras av staten eller inte? Det är frågor som får olika svar beroende på vilken fackförening du ställer den till och i vilket land fackföreningen är förankrad. Detta pekar på det europafackliga samarbetets problem, enligt en ny avhandling vid Göteborgs universitet.

LovŽn Kristina
Kristina Lovén Seldén.

– Det kan vara svårt för fackföreningarna att navigera i en global värld. Samtidigt är det nödvändigt att samarbeta över gränserna för att förhindra lönedumpning eftersom löner och andra arbetsvillkor skiljer sig så mycket åt mellan och inom EU:s olika medlemsländer, säger Kristina Lovén Seldén, som har tittat på förutsättningarna för det europafackliga samarbetet och utgått specifikt från arbetstidsdirektivet, minimilöner och Lavalkonflikten.

I flera länder anser fackföreningarna att man ska värna medlemmen i första hand, medan man i Spanien anser att fackföreningarna ska vara med och arbeta för alla medborgares bästa. Svenska fackföreningar är i högre utsträckning emot EU-regler om minimilöner för att förhindra lönedumpningar än andra.

– I Sverige och Norden har vi partsreglering av löner medan det i många andra länder finns en statlig reglering av minimilöner. Lönesättningen ligger nära den fackliga kärnan. Det här väcker frågor kring vad en fackförening är, vad den är till för. Ska den skydda medlemmarna i första hand? Eller medborgarna och arbetstagarna i största allmänhet?

Det är skillnaden i både förhållningssätt och uppfattningar om vad det europafackliga uppdraget ska vara som bidrar till att bromsa samarbetet mellan länderna, enligt avhandlingen. Med så olika synsätt mellan länderna, hur ska ett Europafackligt samarbete kunna fungera?

Enligt Kristina Lovén Seldén är förutsättningarna och incitamenten att samverka väldigt olika. I Sverige är fackföreningsrörelsen också unik genom sin styrka och då kan det vara svårt att sätta sig in i hur man har det i Spanien. Generellt gäller att ju starkare fackförening på nationell nivå, desto mindre intresse av samverkan på europeisk nivå, och tvärt om.

– Att fackföreningar är nationellt rotade är ett hinder för samarbete över gränserna. Men i Tyskland, där man tidigare har varit emot statligt satta minimilöner, är man nu för. Det kan förklaras av att facket där har försvagats. Givet den utvecklingen, om fackets kris fördjupas, kan det möjligen på sikt förändra inställningen till statligt reglerade minimilöner även i Sverige, säger Kristina Lovén Seldén.

Bland fackföreningar i Europa finns en oförståelse framför allt mot den svenska hållningen kring minimilöner eftersom miljontals lever fattigt i Europa i dag. Det väcker frågor om facklig solidaritet, säger Kristina Lovén Seldén.

– En sorts grundläggande idé är ju att man ska kunna samarbeta över gränserna. Även Europafackets generalsekreterare har sagt att Sverige kanske måste tänka på ett annat sätt vad gäller lägstalöner. Så som verkligheten ser ut i dag kanske man ska arbeta mer med att höja lägstalönerna, i stället för att fokusera på att höja lönerna generellt. Överlag ligger fokus i dag för många fackföreningar på att försvara sådant man redan har uppnått.

Samarbetssvårigheter är inte något unikt för Europafacket, men det finns en öppenhet att diskutera de här frågorna inom organisationen, enligt Kristina Lovén Seldén. Europafacket vill visa enad front till exempel genom att förorda minimilöner i de länder där statliga minimilöner finns. Det är en kompromiss de nordiska länderna kan leva med eftersom de inte har statligt reglerade minimilöner, berättar hon. Men Europafackets legitimitet är inte given med tanke på att organisationen ska föra arbetstagares talan, samtidigt som den är ganska anonym och allt färre är med i facket, säger Kristina Lovén Seldén.

– Ur ett svenskt perspektiv, om Europafacket skulle driva minimilönefrågan hårdare, kanske man skulle fråga sig vad vi ska ha Europafacket till. Europafacket blir så starkt som medlemmarna gör det. Men man kan också tänka tvärtom. Genom att driva frågan om minimilöner kan Europafacket bli mer relevant. De resonemangen har också förts, att minimilönefrågan är ett sätt att konkretisera idén om ett socialt Europa.

Läs avhandlingen: ”Europafacklig samverkan – Problem och möjligheter

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

IT, finans, bygg och kemi

Rekordlåg arbetslöshet – men skillnad mellan inriktningarna

0
Arbetslösheten bland Sveriges Ingenjörers medlemmar är nu nere på 1,0 procent – den näst lägsta nivån på tio år. Men arbetslösheten skiljer sig mellan olika inriktningar och för vissa har den svängt mycket under pandemin.   
Ingenjörsfullmäktige 2021

Hittills: 17 listor ställer upp i Ingenjörsvalet

0
I vår är det val till Ingenjörsfullmäktige och den 15 februari är det deadline för att registrera listor till valet. Hittills har 16 listor anmält sig och nu kan enskilda ingenjörer också ställa upp i valet. 

Så svarar du chefen som nobbar ditt lönekrav

0
För att lyckas med lönesamtalet är det viktigt att fundera på vad chefen kommer att svara på ditt lönekrav. Läs om ombudsmannens tips för hur du bemöter chefens argument.

“Varför existerar dåligt ledarskap fortfarande?”

0
Varför finns det så många dåliga chefer, trots all kunskap vi har om ledarskap? Det är en fråga som vi borde diskutera mer, menar professor Anders Örtenblad.
Pengar, KTH, Ericsson

Lön, antagningspoäng och att jobbet inte känns kul – det här läste flest 2021

0
Vad säger jag när chefen nobbar mitt lönekrav? Är det ett problem att Ericsson vill överge fasta arbetsplatser? Varför krävdes det en ingenjör för att avslöja bluffen i Allra?

Nu ska arbetsgivarna avgöra vad som är friskvård

0
Nu ska arbetsgivarna själva bestämma hur friskvårdsbidraget ska användas. Men det blir inte fritt fram för vad som helst. Reglerna har inte förändrats. 

Cykelförmån och avdrag för jobb på annan ort – här är nya lagarna 2022

0
Den 1 januari 2022 trädde en rad lagändringar i kraft. Här är åtta som påverkar arbetslivet.
Frost

Goda helger önskar Ingenjören! Vi är tillbaka 10 januari

0
Nu gör vi uppehåll, men är tillbaka igen den 10 januari.

Min kollega är lat – vad ska jag göra?

1
Vad gör man med kollegor som inte engagerar sig, som levererar i sista minuten och gör bara exakt det som förväntas? Så här svarar psykologen.
Unga ingenjörer

Nästan fem gånger fler ingenjörer examineras i dag än i slutet av 70-talet

12
För 40 år sedan examinerades 1 500 ingenjörer per år. Nu är antalet 7 300.   

VI REKOMMENDERAR

Man som slappnar av framför julgran

Så gör du för att stressa ner i jul

1
Låt inte julen bli ytterligare en stressfaktor. Här ger experterna sina bästa tips för att stressa ner i jul - och för att slippa stressa när du börjar jobba igen.

TOPPLISTA