Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Svårt för Europafacken att samarbeta

Svårt för Europafacken att samarbeta

Olika uppfattningar om lön och fackens roll gör det fackliga samarbetet över nationsgränserna svårt, visar en ny avhandling.

Vilka ska facken värna – medlemmarna eller alla medborgare? Ska minimilöner regleras av staten eller inte? Det är frågor som får olika svar beroende på vilken fackförening du ställer den till och i vilket land fackföreningen är förankrad. Detta pekar på det europafackliga samarbetets problem, enligt en ny avhandling vid Göteborgs universitet.

LovŽn Kristina
Kristina Lovén Seldén.

– Det kan vara svårt för fackföreningarna att navigera i en global värld. Samtidigt är det nödvändigt att samarbeta över gränserna för att förhindra lönedumpning eftersom löner och andra arbetsvillkor skiljer sig så mycket åt mellan och inom EU:s olika medlemsländer, säger Kristina Lovén Seldén, som har tittat på förutsättningarna för det europafackliga samarbetet och utgått specifikt från arbetstidsdirektivet, minimilöner och Lavalkonflikten.

I flera länder anser fackföreningarna att man ska värna medlemmen i första hand, medan man i Spanien anser att fackföreningarna ska vara med och arbeta för alla medborgares bästa. Svenska fackföreningar är i högre utsträckning emot EU-regler om minimilöner för att förhindra lönedumpningar än andra.

– I Sverige och Norden har vi partsreglering av löner medan det i många andra länder finns en statlig reglering av minimilöner. Lönesättningen ligger nära den fackliga kärnan. Det här väcker frågor kring vad en fackförening är, vad den är till för. Ska den skydda medlemmarna i första hand? Eller medborgarna och arbetstagarna i största allmänhet?

Det är skillnaden i både förhållningssätt och uppfattningar om vad det europafackliga uppdraget ska vara som bidrar till att bromsa samarbetet mellan länderna, enligt avhandlingen. Med så olika synsätt mellan länderna, hur ska ett Europafackligt samarbete kunna fungera?

Enligt Kristina Lovén Seldén är förutsättningarna och incitamenten att samverka väldigt olika. I Sverige är fackföreningsrörelsen också unik genom sin styrka och då kan det vara svårt att sätta sig in i hur man har det i Spanien. Generellt gäller att ju starkare fackförening på nationell nivå, desto mindre intresse av samverkan på europeisk nivå, och tvärt om.

– Att fackföreningar är nationellt rotade är ett hinder för samarbete över gränserna. Men i Tyskland, där man tidigare har varit emot statligt satta minimilöner, är man nu för. Det kan förklaras av att facket där har försvagats. Givet den utvecklingen, om fackets kris fördjupas, kan det möjligen på sikt förändra inställningen till statligt reglerade minimilöner även i Sverige, säger Kristina Lovén Seldén.

Bland fackföreningar i Europa finns en oförståelse framför allt mot den svenska hållningen kring minimilöner eftersom miljontals lever fattigt i Europa i dag. Det väcker frågor om facklig solidaritet, säger Kristina Lovén Seldén.

– En sorts grundläggande idé är ju att man ska kunna samarbeta över gränserna. Även Europafackets generalsekreterare har sagt att Sverige kanske måste tänka på ett annat sätt vad gäller lägstalöner. Så som verkligheten ser ut i dag kanske man ska arbeta mer med att höja lägstalönerna, i stället för att fokusera på att höja lönerna generellt. Överlag ligger fokus i dag för många fackföreningar på att försvara sådant man redan har uppnått.

Samarbetssvårigheter är inte något unikt för Europafacket, men det finns en öppenhet att diskutera de här frågorna inom organisationen, enligt Kristina Lovén Seldén. Europafacket vill visa enad front till exempel genom att förorda minimilöner i de länder där statliga minimilöner finns. Det är en kompromiss de nordiska länderna kan leva med eftersom de inte har statligt reglerade minimilöner, berättar hon. Men Europafackets legitimitet är inte given med tanke på att organisationen ska föra arbetstagares talan, samtidigt som den är ganska anonym och allt färre är med i facket, säger Kristina Lovén Seldén.

– Ur ett svenskt perspektiv, om Europafacket skulle driva minimilönefrågan hårdare, kanske man skulle fråga sig vad vi ska ha Europafacket till. Europafacket blir så starkt som medlemmarna gör det. Men man kan också tänka tvärtom. Genom att driva frågan om minimilöner kan Europafacket bli mer relevant. De resonemangen har också förts, att minimilönefrågan är ett sätt att konkretisera idén om ett socialt Europa.

Läs avhandlingen: ”Europafacklig samverkan – Problem och möjligheter

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Camilla Frankelius

Inbetalningar till tjänstepension förlängs till 66 år – ”Hade velat få mer”

0
Ett års extra inbetalningar till tjänstepensionen blir det för alla som har ITP1. Dessutom förlängs sjukpensionen till att gälla till 66 år. Men Sveriges Ingenjörer hade velat se större förbättringar.

”Nu måste vi prata mer om den digitala arbetsmiljön”

0
– Vi måste ställa krav på vår digitala arbetsmiljö och inte acceptera krångliga system, säger Jan Gulliksen, professor och vicerektor på KTH. Han är årets mottagare av Levipriset från Sveriges Ingenjörer.

GUIDE: Intresserad av att bli trainee – det här ska du tänka på

0
Att bli trainee är ett bra sätt att börja karriären. Men kontrollera vilka anställningsvillkor som gäller och att det finns en tydlig plan för hela traineeperioden.
Gunnar Zackrisson, Eva Snis, Karl Stavaeus, Hanna Hartikainen, Pia Krantz, Jenny Strand och Sofia Johannesson

Ingenjörer som är chefer: ”Här är 42 råd om du vill bli chef”

0
En överväldigande majoritet av Sveriges ingenjörers medlemmar under 40 år kan tänka sig att bli chefer. Men hur gör man? Sju ingenjörer som är eller har varit chefer tipsar.

Ska jag tacka ja till ett jobb fast jag hoppas på ett annat?

0
Vad gör jag om jag får ett jobberbjudande men hoppas på ett annat där beskedet dröjer? Ingenjören bad May Molin, rekryteringskonsult på Qrios Engineering, om råd.

Karriärplanen ger dig fördelar – genom hela arbetslivet

0
En karriärplan hjälper dig oavsett om du är i början, mitten eller i slutet av din karriär, om du söker ett nytt jobb, vill byta bransch eller helt enkelt vill fortsätta att utvecklas där du är. Så här gör du.

Klas jobbar på distans – 80 mil från kontoret

0
Sedan tio år sitter civilingenjören Klas Fredriksson oftast hemma i ett villaområde i Göteborg och sköter sitt arbete för Permascand, vars huvudkontor ligger ungefär 80 mil norrut.
Signatur

Klausuler kan bli hinder när du vill byta jobb

0
Det är inte ovanligt att arbetsgivare vill skriva in klausuler i anställningsavtalet som reglerar vad som gäller när du slutar. Men det här vill Sveriges Ingenjörer varna för. ”Det du skriver under gäller, så var försiktig.”

Mer kompetensutveckling när facket driver frågorna

0
Facklig representation på arbetsplatsen kan vara en fördel för anställda som vill utveckla sin kompetens. Det visar en studie från Umeå universitet.

Nya studiestödet är klart – studera med upp till 80 procent av lönen

15
Nu införs ett studiestöd som gör att yrkesverksamma kan studera med 80 procent av lönen. Redan 1 oktober kan du skicka din ansökan till CSN och från och med 1 januari 2023 kan du börja studera.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

”Jag var en överviktig stressad chef”

2
Med livet på högvarv och ett jobb han drömt om sa plötsligt kroppen stopp.  "Jag hade glömt bort att ta hand om mig själv" berättar Johan Hansson som nu vill varna andra för att göra samma misstag.

TOPPLISTA