Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Forskning & utbildning Självständiga studenter lär sig mer

Självständiga studenter lär sig mer

Studenter på universitet och högskolor skulle kunna ha färre lektioner men ändå lära sig mer. Det visar ny forskning vid Luleå tekniska universitet.

De allra flesta lärosäten brottas med utmaningen att utveckla pedagogiken. Målsättningen är att studenterna ska bli självständiga, tänka kritiskt och lära sig att fatta egna beslut.  Men hur utformar man undervisningen för att utveckla sådana färdigheter?

Oskar Gedda
Oskar Gedda

– Ett av lärosätenas mål är att ha självständiga studenter, men vi utbildar dem inte för att bli det, säger Oskar Gedda, filosofie doktor i pedagogik vid Luleå tekniska universitet.

I sin doktorsavhandling Utbildningskultur – lärande i högre utbildning har han följt studenter och lärare i olika universitetskulturer. Målet självständiga studenter är inte lätt att omsätta i pedagogisk handling, och många lärare vittnar om en frustration över svårigheter att utveckla pedagogiken och bedöma andra kunskaper än mätbara ämneskunskaper.

– Arbetsgivarna vill anställa de som kan mycket men attityd och engagemang är också väldigt viktigt. I arbetslivet finns inget facit. En duktig ingenjör måste till exempel kunna fatta rätt beslut trots ibland motstridiga uppgifter och den som bara reproducerar bidrar inte till någon utveckling, säger Oskar Gedda.

Han menar att det finns en kraftig slagsida i undervisningen där det som kan beskrivas som ämneskunskaper, det som går att mäta och bedöma på tentorna, tar nästan allt utrymme. Han efterlyser pedagogik som också är inriktad på färdigheter som entreprenöriellt tänkande och förmågan att titta på nya möjligheter, andra sätt att lösa ett problem.

Oskar Gedda menar att lärarna inte kan jobba mer, den tiden finns inte. Därför menar han att kursuppgifterna bör utformas sa att studenterna själva kan engagera sig djupare. Uppgifter som inbjuder studenterna att lägga ner mer tid och gynnar olika lösningar ger dem anledning att diskutera med varandra.  Det kan väcka frågor som: ”Fick man göra så? ”Med din metod har du ju inte gjort den här beräkningen, det är ju en smitväg”. Sådana diskussioner berikar och breddar kurserna.

– I dag fungerar mycket undervisning som en trecylindrig motor där man bara häller bensin i den ena cylindern och dessutom mäter effekten bara på den, säger Oskar Gedda, som ändå ogärna vill kritisera lärarna.

– Lärosätena är organisationer som har två tydliga mål, att examinera elever och behålla hög kvalitet på utbildningen. Den stora utmaningen är lärarnas arbetstid. De kämpar med att få vardagen att fungera och därför ligger deras fokus helt och hållet på upp uppfylla målen att studenterna ska klara kurserna utan att sänka kunskapskraven, säger han.

För att kunna ta nästa steg, att uppmuntra eleverna till mer självständighet, krävs mer av lärarna och de måste få tid att diskutera hur det ska kunna genomföras i praktiken. Här handlar det inte om att studenterna ska lyckas få minst sju rätt på tio frågor. Självständighet och engagemang är mycket svårare att bedöma och därför måste lärarna få mer stöd och börja prata med varandra.

– Det här är ett område där många lärare känner sig otrygga, säger Oskar Gedda och ger några exempel. Hur bedömer man studenternas förmåga att hitta andra lösningar på ett problem? Hur bedömer man deras förmåga att reagera och säga ifrån när ett resultat verkar orimligt? Hur bedömer man enskilda studenters prestation i ett grupparbete? Grupparbeten är en viktig utbildningsform, en träning för arbetslivet, men ingen kontrollerar hur arbetet har fungerat i gruppen.

– Lärarna måste börja arbeta mer tillsammans och även ta inspiration från andra utbildningar, kanske utanför den akademiska världen. Muntliga tentor kan vara en väg. Många hävdar att de tar orimligt mycket tid, det tror inte jag men många saknar erfarenhet och riktlinjer för hur de ska utformas och hur resultaten ska bedömas.

Ett annat problem som Oskar Gedda pekar på är kursutvärderingarnas betydelse för lärarnas löneutveckling. Han menar att det inte alls är fel att utvärderingarna används som ett underlag vid de individuella lönesamtalen, men det ställer krav på att de lönesättande cheferna i högskolan är medvetna om att en dålig studieutvärdering inte behöver bero på att lärare har gjort ett dåligt jobb.

De som tvingar eleverna att ”tänka utanför boxen” och puschar dem att utmana sig själva, uppmuntrar andra lösningar än de som står i facit och examinerar dem på andra sätt än genom skriftliga tentor är inte alltid de mest populära.

– Det är först i arbetslivet som studenter kan se det värdet av att utbildningen har utvecklat andra färdigheter och förmågor. På jobbet som utvecklingsingenjör spelar det ingen som helst roll om man hade 47 eller 55 procent rätt på mattetentan. Men en ny och smart lösning på ett problem kan betyda hur mycket som helst för företaget, säger Oskar Gedda.

 Karin Virgin

 

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Lockar ingenjörer med tre månaders gratis boende

0
Elbilsföretaget Nevs i Trollhättan behöver rekrytera ingenjörer men konkurrensen i Västsverige är stor. Nu vänder man sig nu utomlands och erbjuder tre månaders gratis boende.

Frustration bland studenter när kursvärderingar inte gör skillnad

0
Det finns problem som studenter tar upp i kursvärderingar år efter år. Men går det att byta ut en kursansvarig som inte tar till sig kritik? Ingenjören har undersökt hur det funkar på Linköpings tekniska högskola.

Manifestation mot villkoren för utländska forskare

1
Den nya utlänningslagen slår på ett orimligt sätt mot utländska forskare. Det hävdar ett hundratal doktorander och forskare som nyligen samlades vid en manifestation på Sergels torg i Stockholm.
Volvo Cars

Chefstjänster på Volvo Cars vikta för vissa personer – ”Ingen idé att söka”

5
Vid många av chefstillsättningarna på Volvo Cars är det bestämt på förhand vem som ska få jobbet. För ingenjörerna som vill bli chefer har det här betytt att de inte fått chansen.

Vad är min övertid värd?

0
Vad bör jag ha koll på när jag avtalar bort bort min övertid? Och hur mycket är den övertiden värd? Christoffer Sörman, ombudsman på Sveriges Ingenjörer delar med sig av sina bästa råd.

Det här är frågorna om semester som många ställer nu

0
Fick du inte semesterveckorna du hade hoppats på? Vill du hellre vara långledig på vintern men chefen säger nej? Viktor Rosencrantz, ombudsman på Sveriges Ingenjörer, svarar på de hetaste semesterfrågorna.
Patricia Quaglia och Sofia Johannesson

Hållbarhet och chefsfrågor vinnare i Ingenjörsvalet

0
Årets Ingenjörsval är avgjort. Ericssonlistan blev störst, men störst ökning fick Ingenjörer för ett hållbart samhälle och Chefer och ledarskap. Dessutom ökade valdeltagandet.

Här är årets 70 hetaste forskningsprojekt

0
Teknik i mänsklighetens tjänst var temat för årets IVA-lista över forskning med potential att förändra världen. Här är hela listan.

Tre metoder som tar udden av stressen

0
Oro kan komma plötsligt, lägga sig som ett lock över tankarna och ge ont i magen – även när den är helt obefogat. Här är tre konkreta tips på hur du kan hantera oro och stress i vardagen.
Arbetslöshet april 2020-april 2022

Arbetslösheten sjunker igen – men skillnad mellan inriktningarna

0
Arbetslösheten för ingenjörer fortsätter att sjunka och tangerar nu den lägsta nivån sedan 2012. Men nivåerna skiljer sig mellan inriktningarna – särskilt för civilingenjörer.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Nytt jobb? Därför ska du alltid kolla löneläget med facket

0
Att nya medarbetare kommer in på för låga löner drabbar inte bara den enskilda personen, det drabbar hela kollektivet. "Prata med facket lokalt innan du sätter dig i en löneförhandling" är rådet från en lokal fackordförande.

TOPPLISTA