Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Bra löneutveckling kräver god relation

Bra löneutveckling kräver god relation

Möjligheten att byta jobb, rekryteringsläget och relationen till arbetsgivaren är saker som påverkar hur bra eller dåligt ett löneavtal upplevs fungera. Sifferlöst eller inte kan vara av mindre betydelse.

Tidigt i våras, 2014, debatterades sifferlösa löneavtal flitigt. Anledningen var att Medlingsinstitutet i sin årsskift konstaterat att löneavtalen utan en centralt fastställd ökning blir vanligare på arbetsmarknaden. De förekommer inom bland annat tjänstesektorn men också i vissa former inom industrin. Men det område där de har funnits längst är offentlig sektor – stat, kommun- och landsting.

De sifferlösa avtalen har diskuterats mycket inom Sveriges Ingenjörer under åren. Bland andra har medlemmar som arbetar som lärare vädrat missnöje med att få dåliga löneökningar och menat att det beror på att de ensamma stått utan siffra i sina avtal på en arbetsplats där alla andra haft siffersatta lönehöjningar.

Klagomålen utmynnade i ett uppdrag från Sveriges Ingenjörers Fullmäktige att utvärdera löneavtalet för kommun och landsting.
Vårvintern 2014 fick 130 akademikerklubbar inom kommun och landsting besvara en enkät från Sveriges Ingenjörer. 75 svarade vilket är 64 procents svarsfrekvens. 53 procent av de svarande i enkäten tycker att löneprocessen vid senaste löne-översynen fungerade bra eller mycket bra medan 45 procent tyckte att den fungerade mindre bra eller dåligt. 63 procent tycker att lönesättande chefer har ett tydligt ansvar i löneprocessen medan 11 procent tycker att de inte alls har det.
Något stöd för att sifferlösa avtal skulle fungera mycket sämre blev det alltså inte. Och bland förtroendemännen är åsikterna om hur löneprocessen fungerar väldigt spridda.

I Solna tycker förtroendemannen Mauritz Jokela att det sifferlösa avtalet har fungerat jättebra för akademikerna.
– Vill arbetsgivaren anställa kvalificerade medarbetare så får man ge en bra lön och en löneutveckling. För att relationen ska fungera krävs en kontinuerlig dialog över året, inte bara vid lönerevisionstillfället. Samtidigt krävs det en mognad och en vilja hos parterna att verkligen ha en dialog.

Att Mauritz Jokela är nöjd beror på mångårig förtroendeuppbyggnad hos lönesättande avdelningschefer och förmodligen också på att Solna ligger nära Stockholm. De ingenjörer som inte är nöjda med förhållandena i kommunen skulle lätt kunna hitta nya, mer välbetalda, jobb.

Hos Lisa Klasson, akademikerklubbens ordförande i Kalmar kommun, är medlemmarna inte lika nöjda.
– Ingångslönerna hos oss är rätt ok men löneutvecklingen är dålig och kopplingen mellan prestation och lönehöjning är svag, säger Lisa Klasson och ger som exempel en medlem som fick ett av sina högsta påslag det år hon var mammaledig.
– Det är mycket otydligt vad som premieras. Vi är trettio medlemmar här hos en arbetsgivare som har cirka 5500 anställda. Det känns som de inte gärna vill ge oss för mycket eftersom vi redan är relativt högavlönade jämfört med många andra i kommunen.

De sifferlösa avtalen kallas också processavtal eftersom de förutsätter en nära dialog mellan lönesättande chef och medarbetare som grund för lönesättningen. Lisa Klasson berättar att en del medlemmar tycker att det känns meningslöst att lägga ned så mycket tid på förhandlingar och samtal om lön och prestation när det ändå bara rör sig om hundralappar i löneökning. I Kalmar har röster höjts för att det skulle finnas någon sorts individgaranti, ett system som Sveriges Ingenjörer inte vill ha eftersom förbundet tycker att lönen ska vara individuell och differentierad. Men det är inte så lätt överallt.

Mikael Andersson, styrelseledamot i Sveriges Ingenjörer som arbetar i Luleå kommun blev litet förvånad över resultatet av förbundets utvärdering.
– Eftersom det hade varit en del kritiska synpunkter trodde jag att resultatet av utvärderingen skulle vara mer negativt än det var. Problemet med avtalen i dag är att om inte arbetsgivaren vill följa processen eller inte vill ha en bra dialog så har arbetstagaren inte något att sätta emot. Kanske går det att formulera avtalet så att det verkligen främjar mer jämlika relationer mellan parterna.
– Och det är också ett bekymmer att kommunala ingenjörer utanför storstäderna trivs så bra på jobbet. Det som förvånar mig är att arbetsgivarna inte tänker på hur det blir när de ska rekrytera – hur attraktiva är de då om det inte finns någon löneutveckling?

Jenny Grensman

1 KOMMENTAR

  1. Centrala avtal bör ha siffror i avtalet plus en god arbetsgivarrelation med givande & tagande i förhandling mellan arbetsgivare & arbetstagarnas representant. Jag förstår inte varför man skall ha process- ELLER sifferavtal. Nästa avtal: tillbaka med siffror, så att de som inte byter arbetsgivare eller på egen hand får extra lönerevisioner mellan de avtalsenliga, vet vad som gäller. Money talks.

    Individuell löneförhandling som det vart i år & ifjol är ett skämt processmässigt (när lönepotter etc på företagen ändå begränsar lönesättande chefs möjlighet att påverka).
    För att förhandla lön på riktigt måste båda parter kunna ge & ta & i en förlängning arbetsgivarbyte för att man inte värderas på rätt sätt där man är.
    Men den möjligheten finnas ALLTID oavsett process- eller sifferavtal, och det är idag ENDAST den möjligheten som gör att akademiskt utbildade ingenjörer ökar lön snabbare än sin gymnasieingenjörskollega, för centrala nivåer har Unionen & SI de senaste åren alltid vart lika.

    Ingenjörer gillar siffror, gillar ord mindre, så var det även skolan.
    /Sebastian

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

På tur i liten bil

Ingenjören tar semester – vi ses igen den 16 augusti!

0
Följ oss gärna på Facebook och LinkedIn där vi lägger ut lästips hela sommaren. Här på Ingenjören.se är vi tillbaka den 16 augusti. Trevlig sommar! 

Ingenjörerna har jobbat mer under pandemin

0
Nästan 30 procent av ingenjörerna har fått en större arbetsbelastning under pandemin. Det är dessutom en liten ökning jämfört med förra våren.

Omformulerade platsannonser – betydligt fler kvinnor sökte 

0
Genom några enkla omformuleringar i platsannonser ökade IT-bolaget Tieto Evry andelen kvinnor som sökte med 32 procent.
Maria Samuelsson, ABB

ABB lyfter HBTQ-frågor – ”Ska kunna vara den man är”

0
Det ska gå att vara öppen HBTQ-person på ABB utan att bemötas illa. I juni hade företaget Pride-månad. Men Akademikerföreningen tycker att företaget är sent på bollen.

Civilingenjör debuterar som sommarvärd

1
"Jag kommer att prata om teknik i framkant och hur den interagerar med oss som människor. Men också vad som krävs av oss som människor att leva i en snabbt föränderlig värld", berättar Claudia Olsson som sommarpratar den 9 augusti.
Bilder från de mest lästa artiklarna 2021

Livslön, konsultpriser och gnälliga kollegor – det här är mest läst i år

0
Här är de 20 artiklar flest läst på Ingenjören.se första halvåret 2021.

Därför kan det löna sig att bli jobbonär

0
Allt fler väljer att jobba samtidigt som de börjar ta ut sin pension. Pensionsmyndighetens beräkningar visar att det dessutom kan löna sig ekonomiskt. 

Unga chefer är mer uppskattade än de själva tror

0
Unga chefer, framför allt kvinnor, har ofta ett annat ledarskap än äldre och manliga chefer. Därför är de mer uppskattade av medarbetare i alla åldrar.
Distans- och kontorsarbete

Olika beslut på teknikföretagen om distans eller kontor

5
Hur kommer Getinge, Ericsson, KTH, Facebook med flera att jobba framöver? Det får du svar på här.

Sveriges bästa lärare är en ingenjör

0
Anders Nyberg vid Leksands gymnasium har utsetts till Sveriges bästa lärare. "Det är ett jätteroligt yrke som jag trivs väldigt bra med".

VI REKOMMENDERAR

Henrik Dahlin

Ta tag i din gamnacke och ömmande muskler

0
Sveriges Ingenjörers träningsexpert ger tips för att ta hand om och stärka kroppen.

TOPPLISTA