Bra löneutveckling kräver god relation

1
1461

Möjligheten att byta jobb, rekryteringsläget och relationen till arbetsgivaren är saker som påverkar hur bra eller dåligt ett löneavtal upplevs fungera. Sifferlöst eller inte kan vara av mindre betydelse.

Tidigt i våras, 2014, debatterades sifferlösa löneavtal flitigt. Anledningen var att Medlingsinstitutet i sin årsskift konstaterat att löneavtalen utan en centralt fastställd ökning blir vanligare på arbetsmarknaden. De förekommer inom bland annat tjänstesektorn men också i vissa former inom industrin. Men det område där de har funnits längst är offentlig sektor – stat, kommun- och landsting.

De sifferlösa avtalen har diskuterats mycket inom Sveriges Ingenjörer under åren. Bland andra har medlemmar som arbetar som lärare vädrat missnöje med att få dåliga löneökningar och menat att det beror på att de ensamma stått utan siffra i sina avtal på en arbetsplats där alla andra haft siffersatta lönehöjningar.

Klagomålen utmynnade i ett uppdrag från Sveriges Ingenjörers Fullmäktige att utvärdera löneavtalet för kommun och landsting.
Vårvintern 2014 fick 130 akademikerklubbar inom kommun och landsting besvara en enkät från Sveriges Ingenjörer. 75 svarade vilket är 64 procents svarsfrekvens. 53 procent av de svarande i enkäten tycker att löneprocessen vid senaste löne-översynen fungerade bra eller mycket bra medan 45 procent tyckte att den fungerade mindre bra eller dåligt. 63 procent tycker att lönesättande chefer har ett tydligt ansvar i löneprocessen medan 11 procent tycker att de inte alls har det.
Något stöd för att sifferlösa avtal skulle fungera mycket sämre blev det alltså inte. Och bland förtroendemännen är åsikterna om hur löneprocessen fungerar väldigt spridda.

I Solna tycker förtroendemannen Mauritz Jokela att det sifferlösa avtalet har fungerat jättebra för akademikerna.
– Vill arbetsgivaren anställa kvalificerade medarbetare så får man ge en bra lön och en löneutveckling. För att relationen ska fungera krävs en kontinuerlig dialog över året, inte bara vid lönerevisionstillfället. Samtidigt krävs det en mognad och en vilja hos parterna att verkligen ha en dialog.

Att Mauritz Jokela är nöjd beror på mångårig förtroendeuppbyggnad hos lönesättande avdelningschefer och förmodligen också på att Solna ligger nära Stockholm. De ingenjörer som inte är nöjda med förhållandena i kommunen skulle lätt kunna hitta nya, mer välbetalda, jobb.

Hos Lisa Klasson, akademikerklubbens ordförande i Kalmar kommun, är medlemmarna inte lika nöjda.
– Ingångslönerna hos oss är rätt ok men löneutvecklingen är dålig och kopplingen mellan prestation och lönehöjning är svag, säger Lisa Klasson och ger som exempel en medlem som fick ett av sina högsta påslag det år hon var mammaledig.
– Det är mycket otydligt vad som premieras. Vi är trettio medlemmar här hos en arbetsgivare som har cirka 5500 anställda. Det känns som de inte gärna vill ge oss för mycket eftersom vi redan är relativt högavlönade jämfört med många andra i kommunen.

De sifferlösa avtalen kallas också processavtal eftersom de förutsätter en nära dialog mellan lönesättande chef och medarbetare som grund för lönesättningen. Lisa Klasson berättar att en del medlemmar tycker att det känns meningslöst att lägga ned så mycket tid på förhandlingar och samtal om lön och prestation när det ändå bara rör sig om hundralappar i löneökning. I Kalmar har röster höjts för att det skulle finnas någon sorts individgaranti, ett system som Sveriges Ingenjörer inte vill ha eftersom förbundet tycker att lönen ska vara individuell och differentierad. Men det är inte så lätt överallt.

Mikael Andersson, styrelseledamot i Sveriges Ingenjörer som arbetar i Luleå kommun blev litet förvånad över resultatet av förbundets utvärdering.
– Eftersom det hade varit en del kritiska synpunkter trodde jag att resultatet av utvärderingen skulle vara mer negativt än det var. Problemet med avtalen i dag är att om inte arbetsgivaren vill följa processen eller inte vill ha en bra dialog så har arbetstagaren inte något att sätta emot. Kanske går det att formulera avtalet så att det verkligen främjar mer jämlika relationer mellan parterna.
– Och det är också ett bekymmer att kommunala ingenjörer utanför storstäderna trivs så bra på jobbet. Det som förvånar mig är att arbetsgivarna inte tänker på hur det blir när de ska rekrytera – hur attraktiva är de då om det inte finns någon löneutveckling?

Jenny Grensman

1 KOMMENTAR

  1. Centrala avtal bör ha siffror i avtalet plus en god arbetsgivarrelation med givande & tagande i förhandling mellan arbetsgivare & arbetstagarnas representant. Jag förstår inte varför man skall ha process- ELLER sifferavtal. Nästa avtal: tillbaka med siffror, så att de som inte byter arbetsgivare eller på egen hand får extra lönerevisioner mellan de avtalsenliga, vet vad som gäller. Money talks.

    Individuell löneförhandling som det vart i år & ifjol är ett skämt processmässigt (när lönepotter etc på företagen ändå begränsar lönesättande chefs möjlighet att påverka).
    För att förhandla lön på riktigt måste båda parter kunna ge & ta & i en förlängning arbetsgivarbyte för att man inte värderas på rätt sätt där man är.
    Men den möjligheten finnas ALLTID oavsett process- eller sifferavtal, och det är idag ENDAST den möjligheten som gör att akademiskt utbildade ingenjörer ökar lön snabbare än sin gymnasieingenjörskollega, för centrala nivåer har Unionen & SI de senaste åren alltid vart lika.

    Ingenjörer gillar siffror, gillar ord mindre, så var det även skolan.
    /Sebastian

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Karriären inte slut efter utbrändheten

Sofia Wahling drabbades av utmattning på sitt första jobb. Det fick henne att tänka om. Idag är hon på ett jobb där hon trivs och mår bra. Här delar hon med sig av sina bästa råd.
Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.