Arbetsmiljö mer än ett sidospår

0
937

Leviprisnominerade Anna Williamsson vill att arbetsmiljö blir en naturlig fråga för ingenjörer och inte bara ett sidospår under utbildningen.

Den allra viktigaste uppgiften under den fyra veckor långa kursen i Miljö- och arbetsvetenskap på KTH är, enligt Anna Williamsson, att väcka intresse för arbetsmiljöfrågor. Kursen hålls på grundnivå och är obligatorisk, vilket innebär att alla kanske inte genast har ett stort intresse för den. Därför försöker Anna Williamsson konkretisera och aktualisera ämnet. Hon vill få studenterna att se kopplingen mellan arbetsmiljöfrågor och deras eget arbete som blivande ingenjörer, men också få dem att se hur arbetsmiljö kommer att påverka dem som arbetstagare.

Anna Williamsson
Anna Williamsson. Foto: Staffan Larsson.

– De kan till exempel få titta på hur deras arbetsmiljö ser ut hemma när de studerar, eller i skolan och diskutera vilka möjligheter som finns i deras studiemiljö. Vi tittar på vilka faktorer som spelar in för att de ska ha en hälsosam studiemiljö.

Ingenjörsstudenter kan uppleva det som abstrakt och långt ifrån deras kärnämne när arbetsmiljöfrågor tas upp på en teknisk utbildning, säger Anna Williamsson. Men då är det också viktigt att man får in ett tänk hos studenterna, att det här inte handlar om något separat ämne ute i periferin utan att det är en fråga som färgar dem och som kommer att påverka dem som ingenjörer. De är en delkomponent i ett system där människa, teknik och organisation samspelar.

– Genom att få in tänket tidigt skapar vi större chanser att arbetsmiljöaspekter tas med som en naturlig del senare under utbildningen. Jag försöker få mitt ämne att genomsyra utbildningen.

Varför är det så viktigt?

– För att arbetsmiljö inte ska bli ett sidospår utan något naturligt från början. Arbetsmiljö och ergonomi ska inte vara något separat från andra moment under utbildningen. Det är viktigt för att överhuvudtaget kunna skapa säkra jobb och säkra arbetsplatser i framtiden, och för att studenterna ska ha ett mer holistiskt och hållbart tankesätt.

Studenterna får jobba med verkliga fall. Ingenjörsstudenter som läser medicinsk teknik får till exempel arbeta utifrån en rapport från Haverikommissionen, som handlar om ett dödsfall i sjukvården. Studenterna får utgå från rapporten och reflektera över hur arbetsmiljön och samspelet (människa, teknik och organisation) i sjukvårdsorganisationen ser ut.

För att få arbetsmiljöfrågorna att genomsyra ingenjörsutbildningarna ligger dock mycket av ansvaret på möjligheten och viljan hos lärarna att samverka, anser Anna Williamsson. Lärare med ansvar för olika kurser samarbetar, så att studenter när de till exempel ska utveckla produkter använder sina kunskaper i kognition och belastningsergonomi. Undervisningen förankras i forskning och lärarna försöker vara ständigt uppdaterade och inlästa på vad som händer inom de inriktningar som studenterna läser för att kunna ge exempel som har med deras ämnesområden att göra.

– Kan man lyckas få arbetsmiljö att bli en röd tråd genom hela utbildningen och göra det till en naturlig del i exempelvis examensarbeten blir inte frågan något abstrakt. Jag tror att det skapar ett mervärde, även för KTH, att få studenter som i slutändan faktiskt har en bredare kompetens.

Läs fler intervjuer med årets Leviprisnominerade:

Nya prylar löser inte brist på rörelse

Bättre ergonomi med svenskt program

Fem minuter för bättre arbetsmiljö

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Karriären inte slut efter utbrändheten

Sofia Wahling drabbades av utmattning på sitt första jobb. Det fick henne att tänka om. Idag är hon på ett jobb där hon trivs och mår bra. Här delar hon med sig av sina bästa råd.
Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.