Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Arbetsmiljö mer än ett sidospår

Arbetsmiljö mer än ett sidospår

Leviprisnominerade Anna Williamsson vill att arbetsmiljö blir en naturlig fråga för ingenjörer och inte bara ett sidospår under utbildningen.

Den allra viktigaste uppgiften under den fyra veckor långa kursen i Miljö- och arbetsvetenskap på KTH är, enligt Anna Williamsson, att väcka intresse för arbetsmiljöfrågor. Kursen hålls på grundnivå och är obligatorisk, vilket innebär att alla kanske inte genast har ett stort intresse för den. Därför försöker Anna Williamsson konkretisera och aktualisera ämnet. Hon vill få studenterna att se kopplingen mellan arbetsmiljöfrågor och deras eget arbete som blivande ingenjörer, men också få dem att se hur arbetsmiljö kommer att påverka dem som arbetstagare.

Anna Williamsson
Anna Williamsson. Foto: Staffan Larsson.

– De kan till exempel få titta på hur deras arbetsmiljö ser ut hemma när de studerar, eller i skolan och diskutera vilka möjligheter som finns i deras studiemiljö. Vi tittar på vilka faktorer som spelar in för att de ska ha en hälsosam studiemiljö.

Ingenjörsstudenter kan uppleva det som abstrakt och långt ifrån deras kärnämne när arbetsmiljöfrågor tas upp på en teknisk utbildning, säger Anna Williamsson. Men då är det också viktigt att man får in ett tänk hos studenterna, att det här inte handlar om något separat ämne ute i periferin utan att det är en fråga som färgar dem och som kommer att påverka dem som ingenjörer. De är en delkomponent i ett system där människa, teknik och organisation samspelar.

– Genom att få in tänket tidigt skapar vi större chanser att arbetsmiljöaspekter tas med som en naturlig del senare under utbildningen. Jag försöker få mitt ämne att genomsyra utbildningen.

Varför är det så viktigt?

– För att arbetsmiljö inte ska bli ett sidospår utan något naturligt från början. Arbetsmiljö och ergonomi ska inte vara något separat från andra moment under utbildningen. Det är viktigt för att överhuvudtaget kunna skapa säkra jobb och säkra arbetsplatser i framtiden, och för att studenterna ska ha ett mer holistiskt och hållbart tankesätt.

Studenterna får jobba med verkliga fall. Ingenjörsstudenter som läser medicinsk teknik får till exempel arbeta utifrån en rapport från Haverikommissionen, som handlar om ett dödsfall i sjukvården. Studenterna får utgå från rapporten och reflektera över hur arbetsmiljön och samspelet (människa, teknik och organisation) i sjukvårdsorganisationen ser ut.

För att få arbetsmiljöfrågorna att genomsyra ingenjörsutbildningarna ligger dock mycket av ansvaret på möjligheten och viljan hos lärarna att samverka, anser Anna Williamsson. Lärare med ansvar för olika kurser samarbetar, så att studenter när de till exempel ska utveckla produkter använder sina kunskaper i kognition och belastningsergonomi. Undervisningen förankras i forskning och lärarna försöker vara ständigt uppdaterade och inlästa på vad som händer inom de inriktningar som studenterna läser för att kunna ge exempel som har med deras ämnesområden att göra.

– Kan man lyckas få arbetsmiljö att bli en röd tråd genom hela utbildningen och göra det till en naturlig del i exempelvis examensarbeten blir inte frågan något abstrakt. Jag tror att det skapar ett mervärde, även för KTH, att få studenter som i slutändan faktiskt har en bredare kompetens.

Läs fler intervjuer med årets Leviprisnominerade:

Nya prylar löser inte brist på rörelse

Bättre ergonomi med svenskt program

Fem minuter för bättre arbetsmiljö

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Erika Svanström, ingenjör på Folkhälsomyndigheten

Ingenjör på Folkhälsomyndigheten: ”Intensivt men konstruktiv stämning”

0
Att jobba på Folkhälsomyndigheten har varit extra intensivt det gångna året – också för ingenjörerna.

Kreativa ingenjörer löser kriser i covidvården

0
För medicintekniska ingenjörer har det senaste året varit allt annat än normalt. Brist på utrustning och förbrukningsmaterial har krävt snabba beslut, hårt arbete och problemlösning.

Neddragningarna på Chalmers – så många fick gå

0
juni varslade Chalmers 180 anställda om uppsägning. Nu är de fackliga förhandlingarna avslutade och uppsägningarna blev färre än befarat.
Karta över relativa löneläget per län

Så skiljer sig ingenjörernas löner mellan länen

6
Lönerna för ingenjörer skiljer sig ganska mycket över landet. Utifrån ett medelvärde på 100 ligger Stockholms län på 106,9 medan Västernorrland bara har 91,4.

Hemarbetet sätter arbetsmiljöarbetet på nya prov

1
Förutsättningarna för en god arbetsmiljö i hemmet varierar från person till person. Det behövs därför mer kunskap om hur man hanterar det på ett systematiskt sätt, konstaterar Myndigheten för arbetsmiljökunskap.

Bisarra krav på utländska forskare

23
Går Migrationskommitténs förslag igenom kommer tusentals utländska forskare och ingenjörer att tvingas lämna landet. Det skriver Ulrika Lindstrand och Mats Ericson i en debattartikel.
Stefan Westergård med Freedesk

Ingenjören med 12 språk skapade ett mobilt ståbord

1
Under pandemin har många staplat skokartonger eller haft datorn på strykbrädan för att kunna stå och jobba. Men civilingenjören Stefan Westergård hade redan en egen lösning.   

Därför behövs ingenjörer i det fackliga arbetet

0
Att engagera sig fackligt är både roligt och utvecklande. "Det är en häftig resa att göra" säger Jörgen Lundqvist, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.

Nytt jobb vid 60 – Lourdes tog stöd av facket och lyckades

1
Byggnadsingenjören Lourdes Valencia var lite orolig inför chansen att få nytt jobb som 60-åring. Envishet och goda råd från Sveriges Ingenjörer var betydde mycket för att hon lyckades.
Sveriges Ingenjörers styrelse 2020-2021

Fem platser i styrelsen uppe för omval – nu vill valberedningen få förslag

0
Vid Ingenjörsfullmäktige i höst är fem av platserna i Sveriges Ingenjörers förbundsstyrelse uppe för omval. Nu vill valberedningen få förslag på personer som vill vara med och ser till att förbundet är relevant.

VI REKOMMENDERAR

Man som ligger i gräs

Så här fungerar förskottssemester

0
Enligt semesterlagens regler har alla rätt till 25 dagars semester per år. Men man har inte rätt till betald semester direkt när man börjar...

TOPPLISTA