Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Ny kärnkraft möjlig men inte billig

Ny kärnkraft möjlig men inte billig

Hur klarar sig industrin när de gamla svenska kärnkraftverken måste avvecklas? I fredags höll SNS ett seminarium kring den ständiga frågan. Slutsatserna blev ungefär att frågan är oerhört viktig, att inga lösningar är perfekta men att det dröjer tio år innan vi måste ta till nödlösningar.

Seminariet, i SNS lokaler i Stockholm utgick från en bok skriven av Per Kågeson, professor i miljö- och systemanalys vid KTH. Han diskuterade sin nya bok Farväl till kärnkraften med Lina Palm, energidirektör på SKGS, den tunga industrins energiintresseorganisation, och Erik Brandsma, generaldirektör för Energimyndigheten.

Per Kågeson inledde med att konstatera att svensk kärnkraft är gammal.

– Fyra av världens tio äldsta kärnreaktorer är svenska, sade han.

De fyra äldsta reaktorerna har redan passerat den ålder de konstruerades för, medan de yngre faller för ålderstrecket 2020. Konsekvensen är att reaktorerna ofta måste stoppas, vilket gör att svensk kärnkraft har låg tillgänglighet – under 2011 till 2013 hade vi nästan lägst tillgänglighet i hela världen på våra reaktorer.

I boken tar Per Kågeson upp tre huvudalternativ för hur Sverige ska klara sin elförsörjning under de närmaste decennierna i samband med att de gamla kärnreaktorerna tas ur drift.
1. Mer ny konventionell kärnkraft
2. Vindkraft tillsammans med uppbackning av annan energi och energilagring samt förstärkt överföringsmöjligheter av el.
3. Bioenergi med kraftvärme.

Att bygga ny kärnkraft blir inte på långt när så billigt som den existerande kärnkraften. Kostnaderna för att bygga säker kärnkraft är betydligt högre i dag. I kostnaderna ingår också att finansiera omhändertagande av avfallet och av en framtida rivning av kraftverket. Dessutom krävs omfattande ansvarsförsäkringar av den som bygger ny kärnkraft. Den så kallade effektskatten på cirka 6 öre per kilowattimme el tillkommer också. Det finska kärnkraftverket i Olkiluoto har blivit flera gånger dyrare än det var tänkt från början. Nya kärnreaktorer är alltså inget billigt alternativ.

Enligt Kågeson försvåras situationen också något av regeln att varje reaktor endast får ersättas av en ny. Med mycket vindkraft i systemet behövs uppbackning, och en sådan uppbackning med kärnkraft skulle stabiliseras om man byggde flera små kärnkraftverk i stället för ett stort.

Per Kågeson bedömer att vindkraften kan byggas ut till cirka 30 terawattimmar per år. Men om den byggs ut mer än så kan resultatet bli blåsiga sommardagar med stort överskott på el och vindstilla kalla vinterdagar med extrem brist på el. Därför behövs då någon form av uppbackning. Det skulle kräva omfattande utbyggnad av elnätet med lagringsmöjligheter och bättre teknik för långväga överföring av el.

Vattenkraften räcker inte heller till som back-upp för så mycket vindkraft. Kågeson beskriver bioenergi med kraftvärme som ett möjligt alternativ. Även om det inte är billigt skulle tekniken med förgasning och moderna turbiner löna sig bra eftersom man kan välja att elda under vintern, just när det är kallt och elen behövs som bäst. Problemet med kraftvärme från bioenergi är att tekniken har stora rörliga kostnader vid drift. I situationer med elöverskott kan den behöva regleras ner, vilket medför tekniska problem.

I boken nämner Per Kågeson också fjärde generationens kärnkraft. Med den kan man återanvända utbränt kärnbränsle, men det skulle öka priset på kärnkraftsel med mellan 10 och 25 procent. Den nödvändiga upparbetningen av utbränt bränsle innebär också risker.

Lina Palm, energidirektör vid den tunga svenska energins energiorganisation ville se mer kärnkraft. Hon tyckte det var fel att säga att kärnkraft måste bli dyrt.

– Om man bygger flera reaktorer på en gång och skaffar fram standarder kan man få ner priserna, sade hon.

Erik Brandsma, chef för svenska energimyndigheten höll dock med om att kärnkraftsel knappast blir billig, och att man inte vet vad man får tillbaka på en investering i den oreglerade svenska energimarknaden. Han höll öppet för alla energislag men påminde om energieffektivisering. Han efterlyste också ett mer sammankopplat elnät över Europa, som skulle kunna fånga upp tillfälliga överskott och underskott på olika ställen på kontinenten.

Paneldebatten mellan Per Kågeson, Lina Palm och Erik Brandsma mynnade ut i att politikerna har svårt att ta i den känsliga energifrågan, men att vi i Sverige har någorlunda med tid på oss innan vi måste hitta snabba lösningar.

– Det är först någonstans efter 2025 som vi kommer att börja behöva nödlösningar, sa Erik Brandsma.

Sture Henckel

1 KOMMENTAR

  1. Kågesson tar som exempel det finska kärnkraftbygget Olkiluoto som argument för att ny kärnkraft blir väldigt dyr. Det är sant att det blivit väldigt dyrt men det kraftverket är lite av ett pionjärsprojekt för reaktorer av tredje generationen. Dessutom är 72 ytterligare reaktorer under uppbyggnad i världen enligt IAEA. Det är skulle kunna vara lämpligt att studera mer än endast Olkiluoto om man vill ge ett lite mer seriöst intryck.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Säkerhetskit

Vad vill du läsa om i Ingenjören? Tipsa oss – vinn säkerhetskit

0
Ingenjören.se behöver vi din hjälp att göra tidningen ännu bättre. Svara på två frågor och var med i utlottningen av tre säkerhetskit från Sveriges Ingenjörer.

Byggcheferna har något att lära andra chefer (fastän de inte tror det själva)

0
Cheferna på en byggarbetsplats har ett unikt ledarskap – men kanske inte på det sätt man först tänker. En ny bok sätter fokus på de ledare som själva aldrig skulle framhäva sig som experter på ledarskap.
Distansarbete

Förslag: Skriv in möjligheten att jobba på distans i avtalen

1
Slå fast i avtalen att det ska vara ökade möjligheter att jobba på distans även efter pandemin. Det är ett av förslagen till årets Ingenjörsfullmäktige. Andra förslag handlar om allt från medlemsavgiften till ett Ingenjörernas Hus i Göteborg.

Ericsson vill överge fasta arbetsplatser

19
Ericsson planerar att bygga om kontor till mötesplatser där de egna arbetsplatserna försvinner. Sveriges Ingenjörer är oroliga för att utvecklingsteamen kan behöva gå skiftgång.
Programmeringsböcker

Nu har Python passerat Java och C – här är de 50 populäraste språken

0
Python är det mest populära programmeringsspråket enligt Tiobe-indexet. Men säger den typen av index något? "De är en bra start", svarar KTH-professorn Benoit Baudry.

Här är hunden välkommen på kontoret

2
När mobiloperatören Tre nu öppnat för återgång till kontoret är också hundar välkomna. Det gör det möjligt för valpen Lukas att följa med sin husse på jobbet.

Managementkonsulten sadlar om till skådespelare

0
Trivs du med jobbet men drömmer ändå om att göra något helt annat? Det gjorde civilingenjören Annie Dahlin. Nu utbildar hon sig till skådespelare.

Här är kommunerna som kommit längst med klimatanpassning

0
Det är fortfarande få kommuner som kommit igång med ett systematiskt arbete med klimatanpassningar. Bäst är Lomma, tätt följt av Norrköping.
Karin Adelsköld

Har ni kul här, eller?

1
Vad är väl en dag på jobbet? Den kan vara tråkig och trist och... ganska kul. Här ger humorproffset Karin Adelsköld sina tips för en roligare jobbvardag.

Ny studie tar sig an störande ljud på kontoret

5
Det kan vara svårt att koncentrera sig i öppna kontorslandskap. Nu ska forskare undersöka om man kan skapa en bättre arbetsmiljö med hjälp av ljud.

VI REKOMMENDERAR

Se till att du får rätt lön på första jobbet

1
Ska du förhandla din första lön? Ta reda på så mycket du kan om arbetet och se till att du kommer in rätt i lönestrukturen.

TOPPLISTA