Lärlingssystem ger jobb snabbast

0
1282

En smidig övergång från skola till jobb är viktigt för att hålla ner arbetslösheten bland de unga. I januari i år var 23 procent av alla ungdomar mellan 15 och 24 år i de 28 EU-länderna utan arbete. Allra svårast är det för ungdomar i södra och östra Europa.

Det som borde vara något roligt och spännande för ungdomar, att avsluta sin utbildning och gå in i arbetslivet, har i praktiken blivit något svårt, utdraget och fyllt av osäkerhet. Ungdomar tvingas i stor utsträckning acceptera deltidsjobb och särskilt tillfälliga jobb. Det försenar de unga människornas process i att bli självständiga människor. Det kan i sin tur minska medelhavsländernas redan låga födelsetal.

Europeiska institutet för förbättring av levnads- och arbetsvillkor har studerat europeiska ungdomars förmåga att hitta jobb och bli självständiga efter att studierna är klara.

I dag råder i EU en mycket hög arbetslöshet, till stor del på grund av den långvariga ekonomiska krisen i Europa. I länder som Kroatien, Grekland och Spanien når den över 50 procent. Den stora arbetslösheten bland ungdomar är dyr också. Den beräknas kosta ungefär 162 miljarder euro om året, vilket är ungefär 10 miljoner mer än 2011.

Rapporten Mapping youth transitions in Europe pekar på några faktorer som ökar möjligheterna för ungdomar att få jobb snabbt efter avslutade studier: en fördelaktig demografisk situation, stor efterfrågan på ung arbetskraft, minimilöner eller anställningsskydd, utbildningssystem som förbereder de unga för arbetsmarknaden och även välfärdssystem och en aktiv arbetsmarknadspolitik.

Situationen är svårast i de östra och södra delarna av EU, där ungdomars svårigheter att hitta jobb också leder till att de sent lämnar föräldrahemmen. Allra värst är det för dem som går ut skolan i Polen och Slovakien. Lättast att snabbt hitta jobb har ungdomarna i Österrike, Tyskland och Danmark, till stor del tack vare deras olika lärlingssystem. För Sverige går det sisådär, med en ungdomsarbetslöshet på ungefär EU:s genomsnitt.

Länderna delas in i fyra grupper efter hur det går för ungdomar att växla över från skola till arbetsliv. I exempelvis Tyskland är det en snabb och stabil process, i Storbritannien är processen också snabb, men osäker. I länder som Rumänien och Italien är processen både långsam och besvärlig. Några länder, som till exempel Estland och Sverige hamnar mittemellan.

Två exempel: en genomsnittlig person i Danmark flyttar hemifrån i 20-årsåldern, flyttar ihop med en partner runt 25 och får sitt första barn mellan 30 och 35. För italienare blir allting något försenat. Han eller hon flyttar hemifrån först i 30-årsåldern, flyttar genast ihop med en partner och skaffar barn i 35-årsåldern, om de skaffar några alls, till stor del beroende på svårigheten att hitta ett fast jobb.

År 2013 antog Europeiska unionens råd en ungdomsgaranti som är tänkt att förkorta övergångstiden mellan skola och jobb. Tanken är att alla arbetslösa ungdomar som är yngre än 25 år inom fyra månader ska få ett högkvalitativt erbjudande om arbete, lärlingsutbildning eller praktik.

Sture Henckel

 

 

 

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Scanialastbil

96 procent på Scania vill jobba hemifrån efter pandemin 

Nästan alla akademiker på Scania vill jobba hemifrån i viss eller stor utsträckning efter pandemin, visar en enkät som Akademikerföreningen har gjort. Nu uppmanar man Scania att ta till sig av resultatet.

Emils algoritm grundade 18-åringarnas techbolag

För den som behöver köpa en dator eller telefon kan det vara svårt att veta vilken modell som passar de behov man har. Det gav några gymnasiekillar i Jönköping en affärsidé.
Usb-minne

Se upp med vad du sparar – kan vara stöld av företagshemligheter

Sparar du programkod, någon ritning eller en kundlista? Om arbetsgivaren anklagar dig för att ha stulit företagshemligheter kan det bli dyrt. 

Karriären inte slut efter utbrändheten

Sofia Wahling drabbades av utmattning på sitt första jobb. Det fick henne att tänka om. Idag är hon på ett jobb där hon trivs och mår bra. Här delar hon med sig av sina bästa råd.
Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.