Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Bristande resurser oroar lärosäten

Bristande resurser oroar lärosäten

Risk för högskolehaveri? Nytillträdda universitetskanslern Harriet Wallberg varnar på DN Debatt för det ökande gapet mellan grundutbildning och forskning. Flera tunga högskolor instämmer.

Satsningarna på högre utbildning har varierat över tid. Mellan 1997 och 2002 ökade anslagen till utbildning på grund- och avancerad nivå lika mycket som den till forskning och forskarutbildning. Därefter följde en period när anslagen i stort sett låg still. Men sen hände någonting. Under åren 2008 till 2013 fick forskning och forskarutbildning rejäla tillskott – medan ersättningen till grundutbildning var den samma. Detta skriver Harriet Wallberg i sin artikel publicerad i Dagens Nyheter 4 augusti.

Enligt henne måste utbildningen vara stark i hela ledet, ”vågen måste väga jämt”. Satsar man på forskning till förmån för grundutbildning äventyras så småningom kvalitén på forskningen. ”Vi riskerar dessutom att examinera jurister, ingenjörer, läkare och lärare med bristfälliga och föråldrade kunskaper, något som är negativt för både näringsliv och offentlig verksamhet”.

En följd av att anslagen inte höjs är att många högskolor minskar antalet utbildningsplatser trots dagens rekordstora intresse för att läsa på högskola i Sverige. Anders Axelsson, rektor vid Lunds tekniska högskola berättar att de till höstens program i industriell ekonomi har nästan 700 förstahandssökande till 100 platser, men bara råd att tillsätta 90 platser.

– De som kommer in har högsta betyg i alla ämnen och vi tvingas neka många supermotiverade studenter. Detta trots att vår region expanderar och det väntas många pensionsavgångar framöver, säger han.

Även Eva Malmström Jonsson, prorektor på KTH, delar i stort universitetskanslerns beskrivning av verkligheten. Hon är bekymrad över att det minskade antalet högskoleplatser slår mot det livslånga lärandet.

— Vi kommer att behöva fortbildning under resten av livet. Tidigare har vi på KTH givit programutbildningen i delar som man kunnat läsa som fristående kurser. Exempelvis som yrkesverksam med studier vid sidan av jobbet. Det är inte längre möjligt och på sikt hotar det kompetensen, säger hon.

Att minska antalet utbildningsplatser är ett sätt att spara pengar. Ett annat är att minska andelen lärarledd undervisning. TCO har nyligen visat att bara hälften av landets högskolestuderande har lärarledd undervisning mer än nio timmar per vecka. Jämfört med de humanistiska och samhällsvetenskapliga utbildningarna ligger ingenjörsutbildningarna bra till, med undervisning 8–15 i princip dagligen. Men den lärarledda tiden har minskat även vid de tekniska utbildningarna. Det är läraren som kostar pengar. Vad som därför också riskerar att få stryka på foten när fler ska utbildas för samma pengar är laborationer.

— Teoretiska kunskaper behöver illustreras med hjälp av labbar. Det är en färdighetsfråga. Det finns en risk att man annars urholkar konceptualiseringen. Dessutom passar olika typer av inlärning olika studenter. Man lär sig på olika vis, säger Eva Malmström Jonsson.

Som ett medvetet drag för att skydda laborationerna har man på LTH valt att lägga pengarna för labbar i en särskild pott som inte får naggas på grund av bristande resurser. Enligt Anders Axelsson är laborationer väldigt viktiga för att skapa kvalitet i utbildningen och ge studenterna säkerhet, trygghet och mognad i sin yrkesroll.

Ytterligare en fråga som Harriet Wallberg tar upp, som en illustration av den ojämna kvalitén i utbildningsväsendet, är hur matematikkunskaperna försämrats hos förstaårsstudenterna på KTH. ”Var femte student som började på KTH i höstas klarade inte grundskolans matematik på provet, en dubbelt så hög andel som 1998”.

Eva Malmström Jonsson vill ogärna ondgöra sig över det faktum att studenterna har sämre mattekunskaper.

— Det blir lätt att man klagar på studenterna som ju inte kan hjälpa det där. Däremot blir det en svårighet för oss och för studenterna som under första året måste jobba väldigt hårt för att komma ikapp. Som kanske till och med hoppar av sin utbildning. Vi ger matte-bas-kurser och har mattejour – men kan naturligtvis inte examinera sämre ingenjörer, säger hon.
Om hon fick ökade resurser till utbildningarna på KTH vet hon mycket väl hur de skulle användas: Fler laborationer i smågrupp. Ökad interaktionen mellan studenter, och mellan föreläsare och studenter.

– Fler moment där vi bjuder in till dialog och interaktion och färre storföreläsningar med en professor som mässar, säger Eva Malmström Jonsson.
Universitetskansler Harriet Wallberg efterlyser ett helhetsperspektiv där man oavbrutet satsar på grundskola, gymnasieskola, högskoleutbildning och forskning. Eva Malmström Jonsson instämmer. Bättre ”överhörning” mellan utbildningsinstanserna skulle göra varje steg mindre dramatiskt.

Det samlande organet Sveriges Universitets- och högskoleförbund har formulerat sina ställningstaganden för ett uthålligt styr- och resursfördelningssystem. Enligt dem är problemen med dagens system bland annat att det inte stimulerar till långsiktighet och mångfald. Att de skapar onödiga gränser genom särredovisning av utbildning och forskning och att dagens system urholkar resurser för utbildning och forskning genom produktivitetsavdrag. Ett av deras upprop lyder: Låt lärosätena använda sina resurser som ett samlat anslag, för att stadfästa den orubbliga kopplingen mellan utbildning och forskning och för att minska intern byråkrati.

Marit Larsdotter

1 KOMMENTAR

  1. Litet intressanta dubbla budskap här. Å ena sidan har man sju sökande per plats och vill ta in fler eftersom man tvingas säga nej till ”supermotiverade studenter” med höga betyg, å andra sidan har en stor del av de studenter man tar in problem med grundläggande matematik.

    Finns det verkligen studentunderlag för att väsentligt öka intaget till tekniska utbildningar i Sverige i dagsläget? Jag är inte helt övertygad om det. Vissa enstaka utbildningar är extra populära, exempelvis industriell ekonomi, men de övriga har en hyfsad balans mellan antalet sökande, antalet platser och antalet utexaminerade.

    Faktiskt skulle jag vilja gå så långt som att säga att vi i dag har problem med behålla och examinera tillräckligt många av de studenter som kommer in, och att öka intaget skulle för de flesta utbildningar innebära att vi tar in en större andel av dem som har bristande förkunskaper och inte riktigt har förutsättningarna att ta sig igenom utbildningen som den ser ut i dag. Det skulle innebära helt andra utmaningar än vad vi är vana vid och beredda på.

    Problemet går mycket djupare än antalet utbildningsplatser på högskolan.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

På tur i liten bil

Ingenjören tar semester – vi ses igen den 16 augusti!

0
Följ oss gärna på Facebook och LinkedIn där vi lägger ut lästips hela sommaren. Här på Ingenjören.se är vi tillbaka den 16 augusti. Trevlig sommar! 

Ingenjörerna har jobbat mer under pandemin

0
Nästan 30 procent av ingenjörerna har fått en större arbetsbelastning under pandemin. Det är dessutom en liten ökning jämfört med förra våren.

Omformulerade platsannonser – betydligt fler kvinnor sökte 

0
Genom några enkla omformuleringar i platsannonser ökade IT-bolaget Tieto Evry andelen kvinnor som sökte med 32 procent.
Maria Samuelsson, ABB

ABB lyfter HBTQ-frågor – ”Ska kunna vara den man är”

0
Det ska gå att vara öppen HBTQ-person på ABB utan att bemötas illa. I juni hade företaget Pride-månad. Men Akademikerföreningen tycker att företaget är sent på bollen.

Civilingenjör debuterar som sommarvärd

1
"Jag kommer att prata om teknik i framkant och hur den interagerar med oss som människor. Men också vad som krävs av oss som människor att leva i en snabbt föränderlig värld", berättar Claudia Olsson som sommarpratar den 9 augusti.
Bilder från de mest lästa artiklarna 2021

Livslön, konsultpriser och gnälliga kollegor – det här är mest läst i år

0
Här är de 20 artiklar flest läst på Ingenjören.se första halvåret 2021.

Därför kan det löna sig att bli jobbonär

0
Allt fler väljer att jobba samtidigt som de börjar ta ut sin pension. Pensionsmyndighetens beräkningar visar att det dessutom kan löna sig ekonomiskt. 

Unga chefer är mer uppskattade än de själva tror

0
Unga chefer, framför allt kvinnor, har ofta ett annat ledarskap än äldre och manliga chefer. Därför är de mer uppskattade av medarbetare i alla åldrar.
Distans- och kontorsarbete

Olika beslut på teknikföretagen om distans eller kontor

5
Hur kommer Getinge, Ericsson, KTH, Facebook med flera att jobba framöver? Det får du svar på här.

Sveriges bästa lärare är en ingenjör

0
Anders Nyberg vid Leksands gymnasium har utsetts till Sveriges bästa lärare. "Det är ett jätteroligt yrke som jag trivs väldigt bra med".

VI REKOMMENDERAR

Henrik Dahlin

Ta tag i din gamnacke och ömmande muskler

0
Sveriges Ingenjörers träningsexpert ger tips för att ta hand om och stärka kroppen.

TOPPLISTA