Röntgen, elnät och materialforskning nominerade till Polhemspriset

0
1129

Materialforskning, mammografi och så ABB igen! Nu stiger spänningen inför avslöjandet om vem som ska få årets Polhemspris den 18 november.

En kvarts miljon kronor och en guldmedalj med den svenske mekanikens faders porträtt kommer att delas ut till den av årets nominerade som juryns val faller på. Och det är ingen lätt uppgift, för i vanlig ordning är det betydelsefulla innovationer som ligger på bordet. Lågstrålande mammografisystem, kontroll-och skyddssystem för HVDC och den ultrabriljanta synkrotronljusringen.

Mats Danielsson, professor vid KTH i medicinsk bildfysik, ligger bakom innovationen högeffektiv, lågstrålande mammografi. Mammografi är världens vanligaste röntgenundersökning näst efter tandröntgen. Men samtidigt som tidigt upptäckt av tumörer kan rädda liv innebär även själva undersökningen en risk genom att kroppen utsätts för röntgenstrålning. Bröstkörtelvävnaden är mycket strålningskänslig. Mats Danielssons forskargrupps innovation Microdose Mammography används nu inom sjukvården samtidigt som gruppen arbetar vidare för att skapa fler röntgenlösningar tillgängliga för vården. Läs en intervju med Mats Danielsson här.

ABB och företagets arbete med kraftöverföring har flera gånger funnits med på listan över nominerade till Polhemspriset. I år är det civilingenjör Hans Björklund, Corporate Executive Engineer, som är nominerad för sina kontroll- och skyddssystem till så kallade smarta elnät. För utvecklingen av dessa system har de lösningar som tagits fram under Hans Björklunds ledarskap varit helt avgörande. På kraftöverföringsnivå representerar FACTS (Flexible AC Transmission Systems) och HVDC (High Voltage Direct Current) dagens bästa teknik för byggande av smarta elnät. Konventionella styr- och reglersystem för dessa mycket snabba system har ofta varit för långsamma.
Hans Björklund arbetade under 70 och 80-talen med att utveckla och ta i drift kontroll- och skyddsanläggningar för HVDC. Han insåg vilken prestandahöjning man skulle kunna få genom att använda mikrodatorteknik. Björklund tänka sig in i vad den dramatiska utvecklingen i datorkapacitet skulle kunna innebära för HVDC och FACTS-system. Hans vision omvandlades till en praktisk handlingsplan för att bygga ett helt nytt system för kontroll och skydd för HVDC och FACTS – anläggningar.
Läs en intervju med Hans Björklund här.

Den tredje nominerade är Mikael Eriksson, mannen bakom Max Lab i Lund, som genom att använda multifunktionella magneter har designat den ultrabriljanta synkrotronljusringen som kommer att förändra det sätt som nästa generations synkrotronljuskällor konstrueras på.
En synkrotronljusanläggning kan sägas fungera som ett supermikroskop när det ljuset riktas mot något. Med ”mikroskopets” hjälp kan material studeras, processer kartläggas, nya mediciner designas.

I en synkrotronljusanläggning finns en cirkelformad magnetring (accelerator) där elektroner accelereras upp till nära ljusets hastighet. När dessa elektroner avböjs sänder de ut röntgenljus (synkrotronljus). Detta är det mest intensiva röntgenljus man kan framställa.
Briljans är ett mått på intensiteten i strålningen. Ju fler ljusknippen (fotoner) i strålen, desto högre briljans. Hög briljans gör att provet blir belyst på en liten och mycket skarp fläck. Den höga briljansen i MAX IV uppnås genom ett helt nytt sätt att arbeta med magneterna som styr och böjer av elektronerna i deras bana. The ”ultimate storage ring” använder fler men mindre och speciella magneter för att skapa röntgenstrålning.

(Läs Sture Henckels porträtt av Mikael Eriksson i Ingenjören 4 2012 och läs en nygjord intervju med Eriksson här)

Vem som slutligen tilldelas Polhemsmedaljen 2014 offentliggörs den 18 november.

Jenny Grensman

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.
Chalmers, KTH:s, LTU:s och BTH:s rektorer

Så mycket tjänar rektorerna på högskolorna

Snittlönen för rektorer på de högskolor som utbildar ingenjörer är 114 323 kronor per månad. Chalmers rektor tjänar mest, med nästan dubbelt så hög lön som rektorn för Blekinge tekniska högskola. 

Så höjer du kvaliteten på mötet

Ifrågasätt, involvera och sammanfatta. Det är tre tips som Skanskas medarbetare använder för att höja kvaliteten på sina möten som fungerar både för de fysiska och de digitala.

De är akademikernas drömarbetsgivare

Google, Apple, Spotify och Microsoft toppar listan när unga akademiker får välja sin drömarbetsgivare. Men strax under toppen finns företag som arbetar med hållbar utveckling.
Arbetslöshet ingenjörer

Långsamt stigande arbetslöshet för ingenjörer

Sedan coronakrisen började har arbetslösheten bland ingenjörer stigit stadigt. Fler ingenjörer än på länge är nu arbetslösa. Samtidigt är det färre än i andra grupper. Här är statistiken.