Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Teknik & Miljö Entreprenörskap Röntgen, elnät och materialforskning nominerade till Polhemspriset

Röntgen, elnät och materialforskning nominerade till Polhemspriset

Materialforskning, mammografi och så ABB igen! Nu stiger spänningen inför avslöjandet om vem som ska få årets Polhemspris den 18 november.

En kvarts miljon kronor och en guldmedalj med den svenske mekanikens faders porträtt kommer att delas ut till den av årets nominerade som juryns val faller på. Och det är ingen lätt uppgift, för i vanlig ordning är det betydelsefulla innovationer som ligger på bordet. Lågstrålande mammografisystem, kontroll-och skyddssystem för HVDC och den ultrabriljanta synkrotronljusringen.

Mats Danielsson, professor vid KTH i medicinsk bildfysik, ligger bakom innovationen högeffektiv, lågstrålande mammografi. Mammografi är världens vanligaste röntgenundersökning näst efter tandröntgen. Men samtidigt som tidigt upptäckt av tumörer kan rädda liv innebär även själva undersökningen en risk genom att kroppen utsätts för röntgenstrålning. Bröstkörtelvävnaden är mycket strålningskänslig. Mats Danielssons forskargrupps innovation Microdose Mammography används nu inom sjukvården samtidigt som gruppen arbetar vidare för att skapa fler röntgenlösningar tillgängliga för vården. Läs en intervju med Mats Danielsson här.

ABB och företagets arbete med kraftöverföring har flera gånger funnits med på listan över nominerade till Polhemspriset. I år är det civilingenjör Hans Björklund, Corporate Executive Engineer, som är nominerad för sina kontroll- och skyddssystem till så kallade smarta elnät. För utvecklingen av dessa system har de lösningar som tagits fram under Hans Björklunds ledarskap varit helt avgörande. På kraftöverföringsnivå representerar FACTS (Flexible AC Transmission Systems) och HVDC (High Voltage Direct Current) dagens bästa teknik för byggande av smarta elnät. Konventionella styr- och reglersystem för dessa mycket snabba system har ofta varit för långsamma.
Hans Björklund arbetade under 70 och 80-talen med att utveckla och ta i drift kontroll- och skyddsanläggningar för HVDC. Han insåg vilken prestandahöjning man skulle kunna få genom att använda mikrodatorteknik. Björklund tänka sig in i vad den dramatiska utvecklingen i datorkapacitet skulle kunna innebära för HVDC och FACTS-system. Hans vision omvandlades till en praktisk handlingsplan för att bygga ett helt nytt system för kontroll och skydd för HVDC och FACTS – anläggningar.
Läs en intervju med Hans Björklund här.

Den tredje nominerade är Mikael Eriksson, mannen bakom Max Lab i Lund, som genom att använda multifunktionella magneter har designat den ultrabriljanta synkrotronljusringen som kommer att förändra det sätt som nästa generations synkrotronljuskällor konstrueras på.
En synkrotronljusanläggning kan sägas fungera som ett supermikroskop när det ljuset riktas mot något. Med ”mikroskopets” hjälp kan material studeras, processer kartläggas, nya mediciner designas.

I en synkrotronljusanläggning finns en cirkelformad magnetring (accelerator) där elektroner accelereras upp till nära ljusets hastighet. När dessa elektroner avböjs sänder de ut röntgenljus (synkrotronljus). Detta är det mest intensiva röntgenljus man kan framställa.
Briljans är ett mått på intensiteten i strålningen. Ju fler ljusknippen (fotoner) i strålen, desto högre briljans. Hög briljans gör att provet blir belyst på en liten och mycket skarp fläck. Den höga briljansen i MAX IV uppnås genom ett helt nytt sätt att arbeta med magneterna som styr och böjer av elektronerna i deras bana. The ”ultimate storage ring” använder fler men mindre och speciella magneter för att skapa röntgenstrålning.

(Läs Sture Henckels porträtt av Mikael Eriksson i Ingenjören 4 2012 och läs en nygjord intervju med Eriksson här)

Vem som slutligen tilldelas Polhemsmedaljen 2014 offentliggörs den 18 november.

Jenny Grensman

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

1
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

2
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

0
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

Över 20 000 i studiebidrag – för alla som jobbat

16
20 458 kronor i studiebidrag per månad under ett år. Det ska alla som jobbat i åtta år kunna få från vårterminen 2023 - även de som inte har kollektivavtal.

Nya grepp krävs för att säkra kompetensen i norr

0
Grönt stål, batteritillverkning och satsning på vätgas. Så här jobbar företagen för att säkra kompetensen för framtiden.
Västervik

Facket varnar: Kan bli reallönesänkning

0
Sveriges Ingenjörer i Västerviks kommun protesterar mot att kommunen bara vill avsätta 2,0 procent för löneökningar under 2022.

Ingenjören valde bort storstaden – fann drömjobb och hus på landsbygden

1
Civilingenjören Lisa Jodensvi har följt trenden. Hon flyttade från en lägenhet i Göteborg till en prästgård i Ångermanland.

Så skapar du en hjärnvänlig arbetsplats

1
Precis som muskler så blir även hjärnan trött av ansträngning. Här är några knep för att skapa en mer hjärnvänlig arbetsplats.

VI REKOMMENDERAR

IT, finans, bygg och kemi

Så skiljer sig ingenjörers löner mellan branscherna

4
I vilka branscher tjänar ingenjörer mest? Inom IT, bygg, telekom – eller bank? Här är statistik över det relativa löneläget för ingenjörer inom 16 branschavtal.

TOPPLISTA