Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Teknik & Miljö Entreprenörskap Röntgen, elnät och materialforskning nominerade till Polhemspriset

Röntgen, elnät och materialforskning nominerade till Polhemspriset

Materialforskning, mammografi och så ABB igen! Nu stiger spänningen inför avslöjandet om vem som ska få årets Polhemspris den 18 november.

En kvarts miljon kronor och en guldmedalj med den svenske mekanikens faders porträtt kommer att delas ut till den av årets nominerade som juryns val faller på. Och det är ingen lätt uppgift, för i vanlig ordning är det betydelsefulla innovationer som ligger på bordet. Lågstrålande mammografisystem, kontroll-och skyddssystem för HVDC och den ultrabriljanta synkrotronljusringen.

Mats Danielsson, professor vid KTH i medicinsk bildfysik, ligger bakom innovationen högeffektiv, lågstrålande mammografi. Mammografi är världens vanligaste röntgenundersökning näst efter tandröntgen. Men samtidigt som tidigt upptäckt av tumörer kan rädda liv innebär även själva undersökningen en risk genom att kroppen utsätts för röntgenstrålning. Bröstkörtelvävnaden är mycket strålningskänslig. Mats Danielssons forskargrupps innovation Microdose Mammography används nu inom sjukvården samtidigt som gruppen arbetar vidare för att skapa fler röntgenlösningar tillgängliga för vården. Läs en intervju med Mats Danielsson här.

ABB och företagets arbete med kraftöverföring har flera gånger funnits med på listan över nominerade till Polhemspriset. I år är det civilingenjör Hans Björklund, Corporate Executive Engineer, som är nominerad för sina kontroll- och skyddssystem till så kallade smarta elnät. För utvecklingen av dessa system har de lösningar som tagits fram under Hans Björklunds ledarskap varit helt avgörande. På kraftöverföringsnivå representerar FACTS (Flexible AC Transmission Systems) och HVDC (High Voltage Direct Current) dagens bästa teknik för byggande av smarta elnät. Konventionella styr- och reglersystem för dessa mycket snabba system har ofta varit för långsamma.
Hans Björklund arbetade under 70 och 80-talen med att utveckla och ta i drift kontroll- och skyddsanläggningar för HVDC. Han insåg vilken prestandahöjning man skulle kunna få genom att använda mikrodatorteknik. Björklund tänka sig in i vad den dramatiska utvecklingen i datorkapacitet skulle kunna innebära för HVDC och FACTS-system. Hans vision omvandlades till en praktisk handlingsplan för att bygga ett helt nytt system för kontroll och skydd för HVDC och FACTS – anläggningar.
Läs en intervju med Hans Björklund här.

Den tredje nominerade är Mikael Eriksson, mannen bakom Max Lab i Lund, som genom att använda multifunktionella magneter har designat den ultrabriljanta synkrotronljusringen som kommer att förändra det sätt som nästa generations synkrotronljuskällor konstrueras på.
En synkrotronljusanläggning kan sägas fungera som ett supermikroskop när det ljuset riktas mot något. Med ”mikroskopets” hjälp kan material studeras, processer kartläggas, nya mediciner designas.

I en synkrotronljusanläggning finns en cirkelformad magnetring (accelerator) där elektroner accelereras upp till nära ljusets hastighet. När dessa elektroner avböjs sänder de ut röntgenljus (synkrotronljus). Detta är det mest intensiva röntgenljus man kan framställa.
Briljans är ett mått på intensiteten i strålningen. Ju fler ljusknippen (fotoner) i strålen, desto högre briljans. Hög briljans gör att provet blir belyst på en liten och mycket skarp fläck. Den höga briljansen i MAX IV uppnås genom ett helt nytt sätt att arbeta med magneterna som styr och böjer av elektronerna i deras bana. The ”ultimate storage ring” använder fler men mindre och speciella magneter för att skapa röntgenstrålning.

(Läs Sture Henckels porträtt av Mikael Eriksson i Ingenjören 4 2012 och läs en nygjord intervju med Eriksson här)

Vem som slutligen tilldelas Polhemsmedaljen 2014 offentliggörs den 18 november.

Jenny Grensman

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Stefan Westergård med Freedesk

Ingenjören som skapade mellanting mellan ståbord och ölbackar

1
Under pandemin har många staplat skokartonger eller haft datorn på strykbrädan för att kunna stå och jobba. Men civilingenjören Stefan Westergård hade redan en egen lösning.   

Därför behövs ingenjörer i det fackliga arbetet

0
Att engagera sig fackligt är både roligt och utvecklande. "Det är en häftig resa att göra" säger Jörgen Lundqvist, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.

Nytt jobb vid 60 – Lourdes tog stöd av facket och lyckades

0
Byggnadsingenjören Lourdes Valencia var lite orolig inför chansen att få nytt jobb som 60-åring. Envishet och goda råd från Sveriges Ingenjörer var betydde mycket för att hon lyckades.
Sveriges Ingenjörers styrelse 2020-2021

Fem platser i styrelsen uppe för omval – nu vill valberedningen få förslag

0
Vid Ingenjörsfullmäktige i höst är fem av platserna i Sveriges Ingenjörers förbundsstyrelse uppe för omval. Nu vill valberedningen få förslag på personer som vill vara med och ser till att förbundet är relevant.

Därför blir vi utmattade av digitala möten

0
Forskare vid Stanford University har identifierat fyra orsaker till zoom-trötthet, och vad du själv kan göra för att undvika att drabbas av det.

Högskolans otrygga anställningar ses över

0
Regeringen har gett Universitetskanslersämbetet i uppdrag att se över lärosätenas anställningsformer och karriärvägar.

”Många i parlamentet lyssnar för att jag är ingenjör”

0
I början av februari klev den svenska miljöingenjören Emma Wiesner in på sin nya arbetsplats, Europaparlamentet i Bryssel.. Om några månader börjar arbetet som hon verkligen ser fram emot.

Lönen ska höjas när ansvaret förändras

2
Har du fått nya arbetsuppgifter eller kanske till och med en ny roll? Säger chefen att din lön ska justeras vid nästa lönerevision? Läs varför det är ett dåligt förslag.  

Arbetsgivarna där ingenjörsstudenterna helst vill ha jobb

0
Google toppar för fjärde året i rad listan över de mest attraktiva arbetsgivarna för civilingenjörsstudenter. Kan du gissa vilka andra arbetsgivare som är mest eftertraktade bland ingenjörsstudenter?
Lönestatistik, webbinarium och rådgivning.

Här är förmånerna som används mest

0
Vad använder medlemmar i Sveriges Ingenjörer mest av de förmåner man kan få av facket? Svaret finns här.

VI REKOMMENDERAR

Hitta världens bästa onlinekurser för ingenjörer

2
Massive Open Online Course – MOOC – är kurser på nätet, gratis och öppna för vem som helst. Läs hur MOOC fungerar och vilka kurser för ingenjörer som rankas högst.

TOPPLISTA