Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Fler utomeuropéer pluggar till ingenjör i Sverige

Fler utomeuropéer pluggar till ingenjör i Sverige

Mottagning av internationella studenter i RunAn 2014, Welcome Day
På Chalmers har de utomeuropeiska studenterna om betalar för sin utbildning ökat med över 50 procent jämfört med förra året. De flesta kommer från Indien, följt av Kina, Uganda, Thailand och Etiopien. Foto: Jan-Olof Yxell.

När Sverige hösten 2011 införde avgifter för studenter utanför EU/ESS tappade högskolorna många utländska studenter. Nu är de på väg tillbaka och i höst rapporterar flera tekniska högskolor om en kraftig ökning av antalet betalande studenter.

Hösten 2010 pluggade ungefär 7600 utomeuropeiska studenter vid svenska lärosäten. När ett nytt system med avgifter för studenter utanför EU/ESS infördes hösten 2011 sjönk de utomeuropeiska studenterna till omkring 1600.

Sedan dess har studenter från länder utanför Europa långsamt återvänt och i höst rapporterar flera högskolor att antalet betalande studenter har ökat kraftigt.

På Chalmers har de betalande studenterna till masterprogrammen som ges på engelska ökat med 57 procent jämfört med förra året. Totalt rör det sig om 220 studenter från länder utanför EU och EES som har betalat studieavgift och registrerat sig för att i höst börja studera på något av Chalmers 40 tvååriga masterprogram. Hösten 2013 var de 138.

KTH rapporterar en liknande utveckling. Hösten 2011 hade KTH 133 betalande studenter, förra hösten var de 269 och i höst finns det 381 betalande studenter på KTH.

På Blekinge tekniska högskola fanns det förra hösten 123 betalande studenter och i höst är de 149.

Även vid Lunds universitet har de betalande studenterna successivt ökat för varje år och nu närmar sig antalet utomeuropeiska studenter i Lund den nivå som var innan avgiften infördes, ungefär 550 stycken. I år ser det ut att bli 490 utomeuropeiska, betalande studenter under det kommande läsåret. Det betyder en ökning med ca 45 procent jämfört med förra året.

Förklaringarna till det ökande antalet betalande studenter är dels allt fler stipendier för den här gruppen, dels hård marknadsföring utomlands. Stipendierna kommer både från Svenska Institutet och från Näringslivet.

– Till största del beror ökningen på att regeringen har dubblerat antalet stipendier för biståndsländer. I höst har vi cirka 70 fler studenter på Svenska institutets stipendier, säger Richard Stenelo på Externa relationer vid Lunds universitet i ett pressmeddelande.

Chalmers och Svenska institutets stipendieprogram har finansierat studieavgiften för 142 studenter på Chalmers hösten 2014. Förra hösten var motsvarande siffra 89 men sedan avgifterna infördes har Chalmers också byggt upp en internationell rekryteringsverksamhet.

– Det har varit en stor utmaning att ställa om för att göra Chalmers synligt på ett helt nytt sätt för betalande studenter runtom i världen, säger Chalmers rektor Karin Markides i ett pressmeddelande.

Maria Knutson Wedel, vicerektor för grundutbildningen  på Chalmers, säger i Chalmers pressmeddelande att de internationella studenterna betyder mycket för kvaliteten på utbildningen.

– Att redan under utbildningen få möta människor från andra kulturer och lära sig om hur olika det ser ut i världen, och hur ett multikulturellt team kan arbeta är en oerhört viktig erfarenhet.

Karin Virgin

Bilden är publicerad med licens från Creative commons.

2 KOMMENTARER

  1. ”De internationella studenterna betyder mycket för kvaliteten på utbildningen.”

    Visst är det så. De betyder att kvaliteten sjunker.

    Jag har läst kurser som givits helt eller delvis på engelska på LTU, LTH och Lunds universitet. Jag har läst med studenter från Australien, Kina, Spanien, Tyskland, Frankrike. Jag har läst med studenter som pratat flytande engelska och med studenter som knappt kunnat tala om vad de heter och varifrån de kommer. Jag har läst kurser där läraren stått längst fram i klassrummet och spikt värry bäd inglisch.

    Nej, hänvisa de internationella studenterna till särskilda program där deras närvaro inte riskerar att sänka kvaliteten för de svenska studenterna. Låt de svenska studenterna läsa kurser där läraren i första hand talar svenska och i andra hand flytande (läs: närapå infödd) engelska. En kurs som hålls på ett språk som varken läraren eller studenterna behärskar är som att en blind leder en blind. Förståelsen blir ytlig, all diskussion och alla kritiska frågor uteblir.

    Ojsan. Nu kom jag på att det är ingenjörsutbildningar vi pratar om. Där betyder ju ”problematisera” detsamma som att skapa problem (Ingenjören 2/2014). Såklart att det anses att kvaliteten blir bättre ju tystare studenterna är. Färre frågor, mindre problem.

  2. Så, av 220 betalande studenter på Chalmers, så betalar Sverige för 142 medan 78 betalar själva.

    Hur som helst är det mer logiskt att ta det över biståndsbudgeten än utbildningsbudgeten.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Strejkvakter

Förslag: Ge möjlighet att strejka lokalt på en arbetsplats

1
Det behövs fler verktyg för att höja ingenjörernas löner. Som strejk lokalt, nivåer för vad man ska begära under lönesamtal och kartläggning av högpresterande kvinnors löner.

Därför slog de svenska snillena igenom

0
Vad var det som gjorde att de svenska industrisnillena fick ett sådant genomslag? Det är utgångspunkten i en ny bok om våra svenska industrihjältar.

Lignin från skogen kan ersätta olja i asfalt

0
Skogen spelar en viktig roll i den gröna omställningen. "Att använda lignin i asfalt är ett konkret exempel på hur vi kan minska det fossila beroendet" säger Monica Normark, CTO på Sekab.
Kollegor fikar

Risk för trötthet när vi träffar kollegorna igen

3
Ett och ett halvt års distansjobb har gjort oss ovana att vara bland kollegor. Här ger psykologen Anders Rydell råd för att det ska gå bra att komma tillbaka till jobbet.

Kommunerna har förstått att distansarbete fungerar

0
Före pandemin var det kalla handen för den som ville jobba hemifrån. Nu har flera kommuner ändrat inställning. Fyra kommuner som Ingenjören har pratat med öppnar för distansarbete.

Så påverkas ingenjörerna i Skellefteå av Northvolt

0
För ingenjörerna i Skellefteå kommun har etableringen av Northvolt i allra högsta grad förändrat arbetsvardagen.

Staten behöver vässa sig för att rekrytera ingenjörer

1
Samhällsnyttan är en viktig anledning till att unga söker jobb i staten. Ändå är det få ingenjörsstudenter som överväger att jobba statligt visar en rapport från Arbetsgivarverket.
Coop Märsta

IT-attacken mot Coop: ”Verkligheten är något annat än träning”

0
Coops IT-chef berättar om attacken. ”Det goda som kommit ut av det är att andra kan använda oss för att lyfta IT-säkerheten till styrelsenivå.”

Nytt avtal för ingenjörer i kommuner

0
I januari träder nya branschavtal i kraft som berör ingenjörer inom kommunal verksamhet. Flexibla arbetstider och arbetstidsförkortning var de stora knäckfrågorna i förhandlingarna.

Styrelsen svarar: Så ska överskottet användas

2
Hur ska överskottet från den tillfälliga höjningen av medlemsavgiften användas? Ingenjören frågade förbundsstyrelsens ordförande Ulrika Lindstrand.

VI REKOMMENDERAR

Konflikt på jobbet

Tio råd – Så hanterar du konflikter bättre på jobbet

0
Har ni konflikter på jobbet ibland? Då är det som på andra arbetsplatser. Men det går att lära sig hantera konflikterna och styra dem mot något vettigt. 

TOPPLISTA