Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören 3D-skrivarna är lite av en hype

3D-skrivarna är lite av en hype

3D-skrivarna har sagts utgöra andra eller tredje industriella revolutionen. De har också sagts kunna återföra outsourcade jobb till väst. Men Christian Sandström, teknisk doktor vid Chalmers och expert på disruptiv innovation, menar att vurmen för 3D-skrivarna är överdriven.

3D-skrivarna är en viktig ny teknologi, men kanske lite hypad. Det sade Christian Sandström som den 1 oktober höll ett föredrag på ESBRI – Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning – om 3D-skrivare. Han tyckte att det lätt blir lite Star Trek över det hela när alla försöker titta i spåkulan efter vad som ska komma.

– Jag tror mer på att titta i backspegeln, och se hur företag förhåller sig till en viss teknologi, sade han. Om vi blickar bakåt kanske vi kan generalisera bland händelseförlopp.

Han tog sin egen studie av hörapparatsbranschen, där alla tillverkare har övergått till produktion med 3D-skrivare, som exempel. Hur har den omställningen påverkat branschen?

Mer än tio miljoner hörsnäckor har i dag tillverkats med 3D-printers. Det finns olika kategorier av produkter. Apparater som hängs bakom örat, apparater som formas för den enskilda kunden och som sitter i örongången och en tredje kategori som är lite mittemellan.

Innan 3D-skrivarna kom, var tillverkningen av de hörsnäckor som satt inuti örat ett mycket avancerat hantverk. Man gjöt en form i patientens öra och därefter satte man in elektroniken. Med den nya 3D-tekniken har allt blivit lättare. Man modellerar formen i datorn, skriver ut snäckan och stoppar in elektroniken.

Han berättade hur alla tillverkare ville bli av med det hantverksmässiga och få tillverkningen mer industrimässig och förutsebar. Siemens var det första företag som började jobba med att skriva ut hörselsnäckor med 3D-skrivare runt 1998. Det gick lite trögt, men allteftersom tekniken blev bättre gick allt fler över till den nya tekniken.

I dag har alla företag i branschen helt och hållet gått över till att producera hörsnäckor med hjälp av 3D-skrivare. Men, frågade han sig, var det verkligen fråga om en disruptiv omställning? Han svarade själv genom att peka ut fyra faktorer som ska uppfyllas för att en ny teknik ska räknas som disruptiv.

1. Mänskligt kunnande tappar i värde.
Ett tydligt exempel är det svenska företaget Facit som tillverkade skriv- och räknemaskiner. Företaget försvann när miniräknarna och datorerna kom. Företagets mekanikingenjörer kunde inte mycket om elektronik, och när värdet av de anställdas kunskap försvinner förlorade företaget i konkurrenskraft.

I fallet med hörsnäckorna var företagen noga med att använda kunnandet hos dem som formade snäckorna. De fortsatte i grund och botten att göra samma sak, fast digitalt i stället för analogt som förr. Deras kunnande förlorade inte så mycket i värde.

2. Företagets övriga tillgångar tappar i värde.
Gamla maskiner som användes för att tillverka gamla produkterna tappar i värde, till exempel i en övergång från mekaniska till digitala kontorsmaskiner.

I branschen med hörsnäckorna tillverkade man vissa delar av helheten med 3D-skrivare, men långt ifrån allting. Elektroniken, till exempel var densamma och många maskiner kunde fortsätta att användas.

3. Branschstrukturen förändras av tekniken.
Kodak föll när kamerorna blev digitala. Kodak tillverkade alla komponenter själva och hade alla säljkanaler färdiga med mycket höga säljmarginaler. När fotobranschen gick över till elektronik, så fanns plötsligt allting på en integrerad krets som kunde köpas billigt var som helst. Kodak klarade inte den nya konkurrensutsatta miljön och gick i konkurs.

Branschen för hörsnäckor ändrades inte så mycket. Försäljningen går i stort till på samma sätt med att man en så kallad audiolog hjälper patienten att hitta rätt apparat som sedan tillverkas av en av de sex bolag som, nu liksom då, dominerar branschen

4. Oklara incitament kopplade till den nya tekniken.
Polaroid hade precis som Kodak höga marginaler på sin film. Det blev svårt för dem att satsa på digital teknik eftersom de hela tiden tjänade mer på att sälja den gamla tekniken.

Alla tillverkarna i hörsnäcksbranschen ställdes för samma situation. De köper alla sina 3D-skrivare, och tillverkningen av själva snäckan stod för en viktig men liten del av alla deras kostnader. Enligt Christian Sandström präglas branschen fortfarande av samma stora bolag. Branschstrukturen har inte ändrats.

Hade några jobb förts tillbaka till väst? Nej, inte det heller. För företagen som tillverkar hörsnäckor innebar 3D-printing knappast någon disruptiv förändring.

Christian Sandström frågade sig följaktligen om de här företagens snabba värdestegring är en bubbla, och gav själv ett ganska rakt svar. Han redovisade hur man med hjälp av så kallade PEG-tal – som ställer aktievärdet i relation till vinsten – kan bedöma om ett företag är över- eller undervärderat. Alla företag som har värden över 1,0 kan anses övervärderade. Han tog företaget 3D systems som exempel. Med ett PEG-tal på 4,5 är det sannolikt ganska rejält övervärderat.

Han gjorde också, lite från höften och utifrån sina fyra faktorer, en snabb bedömning av hur pass revolutionerande 3D-skrivarna kan vara i andra industribranscher.

Mänskligt kunnande? Det kommer att krävas förändringar i kunnandet, men det gäller nog vissa komponenter. Tillgångar? I industrin handlar det om tillverkningsmaskiner som ska ersättas. Ja, här krävs det en hyfsad förändring. Branschstruktur? Den ändras inte av 3D-skrivarna. Incitamenten? Oklart. Inom industrin måste man fråga sig: ”vad ska vi ha den nya tekniken till?”

Han landade i att 3D-printing visst kunde vara en disruptiv teknik, men att det beror på var det används.

– Det händer alltid mindre än vi tror på fem år, men mer än vi kan föreställa oss på femtio. Det är viktigt att Sverige följer utvecklingen, sade han.

Enligt Christian Sandström ligger Sverige emellertid efter andra länder vad gäller 3D-skrivare. Det finns inga kurser på universiteten ännu och det tar tid att bygga upp kompetensen. Vinnova håller dock på med att ta fram en nationell plan för så kallad additiv tillverkning.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Äldre och yngre kollega

Ingenjörers arbetslöshet minskar något – men skillnad mellan åldersgrupperna

0
Arbetslösheten för ingenjörer har varit i det närmaste oförändrad på 1,6–1,7 procent hela hösten. Men utvecklingen skiljer sig mellan åldersgrupperna.
Daniel Ek, Spotify

Så mycket tjänar it-topparna – och några andra

0
Ur årets listor över dem som tjänar mest har vi tagit fram dem som har koppling till ingenjörer. Tonvikten ligger på it, men här finns också några andra.

Peter Larsson ska samordna industriprojekt i norr

0
Flera stora företagsetableringar och investeringar pågår och planeras i Norrbotten och Västerbotten. Regeringen har utsett Peter Larsson på Sveriges Ingenjörer att koordinera insatserna.

Så hanterar du gnälliga kollegor

0
Visst är det bra att framföra kritik, men vad gör du om du känner att klagomålen tar över och riskerar att skada verksamheten?
Camilla Hartman Frilander, arbetschef, och Sanna Svensson, platschef, på Peab i Örebro visar upp behållaren med tamponger som nu sätts upp på arbetsplatserna.

Peab i Örebro inför gratis tamponger på byggen

0
"Byggarbetsplatser ligger inte alltid centralt vilket också kan göra det svårt att hinna iväg på rasten för att handla om man glömt skydd", säger arbetschef Camilla Hartman Frilander.  

Sänkt skatt och högre studiestöd – här är några av de nya lagarna 2021

0
Sänkt skatt för äldre, högre studiestöd för vuxna och längre giltighetstid för högskoleprovet. Den 1 januari 2021 trädde en rad lagändringar i kraft. Här är sju som påverkar arbetslivet.
Hemarbetsplats

Vilket är ditt bästa jobba hemma-tips?

0
Har du hittat på någon smart lösning för din hemarbetsplats? Ett hemmafixat ståbord, ett verktyg du gillar eller en bra rutin som du kan tänka dig att dela med dig av?

Skillnad i lön, antagningspoäng och droger – det här blev mest läst 2020

0
Vad lästes med på Ingenjören.se under 2020? Här är topp-20-artiklarna.

Sex smarta tips för hemmakontoret

6
Det kan vara en utmaning att få den ergonomiska arbetsmiljön att funka i hemmet. Här är sex kreativa lösningar för hemarbetsplatsen som du kan inspireras av.

Så här bemöter du chefens argument under lönesamtalet

0
Har du funderat på vad chefen kommer svara på ditt lönekrav? Här är några tips på hur du bemöter chefens argument mot den lön som du anser är rimlig.

VI REKOMMENDERAR

Behåll dina rutiner för en smidigare jobbstart

0
Känns det segt att komma igång igen efter semestern? Här är tre steg som hjälper dig till en smidigare jobbstart.

TOPPLISTA