Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Rankningar tydligt växande fenomen

Rankningar tydligt växande fenomen

Ett nödvändigt redskap i en globaliserad värld eller ett stressande oskick för redan pressade högskolor? Oavsett inställning är det inget lärosäte som vågar strunta i rankningen.

I början av oktober publicerades årets upplaga av Times Higher Education, en av de internationella rankningar som brukar tillmätas högst värde. På listan över världens hundra bästa universitet finns tre svenska: Karolinska Institutet, Stockholms universitet och Uppsala universitet. För Uppsalas del innebar den ett kliv uppåt på listan från plats 111 i fjol. Vad betyder det?

Anders Malmberg, prorektor, Uppsala universitet:
– Vi tycker naturligtvis att det är roligt att tillhöra de 100 bästa universiteten när det lär finnas över 20 000 i världen. Men det händer ingenting särskilt för att man hoppar upp eller ner några placeringar.

Rankningar är ett tydligt växande fenomen. Som fått mycket kritik. Invändningarna brukar handla om att det är fel på mätmetoderna som sägs undersöka fel saker. Och att upprepade mätningar leder till likriktning eftersom universiteten i förlängningen anpassar utbud efter vad som ger höga poäng. Kritiken gäller också den ökade administration som krävs för att leverera data till undersökningsinstituten. Ytterligare någonting som lyfts fram som ett problem är att anrika universitet i kraft av sin historia skulle ha ett automatiskt försprång.

Oavsett kritik, de senaste fem–tio åren har det blivit allt fler företag och institut som ägnar sig åt rankning av lärosäten. Anders Malmberg jämför med de politiska opinionsmätningarna: förr kom det ett par stycken inför valet som fick stort genomslag i media. I år var mätningarna fler än någonsin – och ändå skrevs det om var och en av dem.

– Inom universitetsvärlden är det få som gillar rankningarna. De ses som ett rätt ytligt sätt att beskriva en komplex verklighet. Ändå väljer vi att aktivt förhålla oss till dem. Vi förser rankningsproducenterna med data och ingen vågar riktigt strunta i mätningarna, säger han.

Däremot har Uppsala universitet en uttalad policy när det gäller rankning. Högskolan ska följa listorna och ta fram data när det krävs.

– Men vi ska aldrig ägna oss åt gameplaying. Aldrig anpassa utformningen av vår utbildning för att den ska passa rankningens kriterier. Då är man ute på hal is tror jag, säger Anders Malmberg.

Han tar som exempel att universitetet genom att satsa på vissa forskningsområden eller utbildningstyper skulle kunna få högre poäng. Men universitetets utbud ska alltså grundas på vad lärosätet verkligen vill och tror på.

Vid andra bedömningsgrunder är universitetet mer överens med de undersökande företagen. Exempelvis vad gäller kriterierna vetenskaplig publicering eller ”citeringar” som ofta är en faktor som bedöms. Alltså hur mycket universitetets forskare har blivit internationellt publicerade och citerade. Där håller ledningen för Uppsala universitet med om att det ingår som en viktig faktor för att bedöma ett lärosätes tyngd och forskningskvalitet.

På Chalmers i Göteborg är Christian Borg presschef. Han instämmer. Citeringar är ett rimligt mått och någonting Chalmers strävar efter.

Men det finns andra mått där man kan ha skilda åsikter om dess tyngd. Chalmers återfinns först på plats 276 på Times Higher Education. Å andra sidan kommer högskolan i Europatoppen när masterstudenter själva i International Student Barometer har betygsatt universitetet efter bland annat hur väl studentkåren tar emot sina nya studenter. Och enligt Leiden 2014 är Chalmers två i världen på vetenskapliga samarbeten med industrin. Någonting som vissa ser som plus, andra snarare som minus. Man värdesätter helt enkelt olika saker.

Christian Borg och Anders Malmberg är överens om att det är den internationella rankningen som har störst betydelse. När det gäller valet av högskolor inom Sverige finns det så många fler möjligheter att bilda sig en uppfattning. Du har kanske en kusin i Uppsala eller läst romaner som utspelar sig i studentkretsar.

– Ju närmare du har till högskolan, desto mindre betyder rankingen. Om du däremot sitter i Kina och ska välja universitet spelar de gissningsvis större roll, säger Anders.

Många högskolor i världen lever på studentavgifter. I Sverige har de flesta högskolor ett väldigt söktryck ändå och tvingas säga nej till många studenter. Men Christian Borg och Anders Malmgren tycker ändå inte att man ska underskatta marknadsföringseffekten som ligger inbakad i listorna.

– Ur rekryteringssynpunkt har det naturligtvis också en viss betydelse. Om vi ska locka en professor från ett annat land kan det vara av betydelse att visa att vi ligger högt på en prestigefylld lista. Men man får samtidigt försöka att ha distans, säger Anders Malmberg.

Marit Larsdotter

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Camilla Frankelius

Inbetalningar till tjänstepension förlängs till 66 år – ”Hade velat få mer”

0
Ett års extra inbetalningar till tjänstepensionen blir det för alla som har ITP1. Dessutom förlängs sjukpensionen till att gälla till 66 år. Men Sveriges Ingenjörer hade velat se större förbättringar.

”Nu måste vi prata mer om den digitala arbetsmiljön”

0
– Vi måste ställa krav på vår digitala arbetsmiljö och inte acceptera krångliga system, säger Jan Gulliksen, professor och vicerektor på KTH. Han är årets mottagare av Levipriset från Sveriges Ingenjörer.

GUIDE: Intresserad av att bli trainee – det här ska du tänka på

0
Att bli trainee är ett bra sätt att börja karriären. Men kontrollera vilka anställningsvillkor som gäller och att det finns en tydlig plan för hela traineeperioden.
Gunnar Zackrisson, Eva Snis, Karl Stavaeus, Hanna Hartikainen, Pia Krantz, Jenny Strand och Sofia Johannesson

Ingenjörer som är chefer: ”Här är 42 råd om du vill bli chef”

0
En överväldigande majoritet av Sveriges ingenjörers medlemmar under 40 år kan tänka sig att bli chefer. Men hur gör man? Sju ingenjörer som är eller har varit chefer tipsar.

Ska jag tacka ja till ett jobb fast jag hoppas på ett annat?

0
Vad gör jag om jag får ett jobberbjudande men hoppas på ett annat där beskedet dröjer? Ingenjören bad May Molin, rekryteringskonsult på Qrios Engineering, om råd.

Karriärplanen ger dig fördelar – genom hela arbetslivet

0
En karriärplan hjälper dig oavsett om du är i början, mitten eller i slutet av din karriär, om du söker ett nytt jobb, vill byta bransch eller helt enkelt vill fortsätta att utvecklas där du är. Så här gör du.

Klas jobbar på distans – 80 mil från kontoret

0
Sedan tio år sitter civilingenjören Klas Fredriksson oftast hemma i ett villaområde i Göteborg och sköter sitt arbete för Permascand, vars huvudkontor ligger ungefär 80 mil norrut.
Signatur

Klausuler kan bli hinder när du vill byta jobb

0
Det är inte ovanligt att arbetsgivare vill skriva in klausuler i anställningsavtalet som reglerar vad som gäller när du slutar. Men det här vill Sveriges Ingenjörer varna för. ”Det du skriver under gäller, så var försiktig.”

Mer kompetensutveckling när facket driver frågorna

0
Facklig representation på arbetsplatsen kan vara en fördel för anställda som vill utveckla sin kompetens. Det visar en studie från Umeå universitet.

Nya studiestödet är klart – studera med upp till 80 procent av lönen

15
Nu införs ett studiestöd som gör att yrkesverksamma kan studera med 80 procent av lönen. Redan 1 oktober kan du skicka din ansökan till CSN och från och med 1 januari 2023 kan du börja studera.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

”Jag var en överviktig stressad chef”

2
Med livet på högvarv och ett jobb han drömt om sa plötsligt kroppen stopp.  "Jag hade glömt bort att ta hand om mig själv" berättar Johan Hansson som nu vill varna andra för att göra samma misstag.

TOPPLISTA