Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Yngre mår sämre på jobbet

Yngre mår sämre på jobbet

Yngre är mindre motiverade på jobbet och mer sjukskrivna än deras äldre kollegor, visar en enkät från Sveriges företagshälsor.

Jobbhälsobarometern 2014, som tas fram av branschföreningen Sveriges företagshälsor, visar bland annat att sjukfrånvaron minskar bland både män och kvinnor med stigande ålder. Andelen anställda upp till 30 år som inte har haft en enda sjukdag det senaste året är lägre än hos de andra åldersgrupperna. Inte ens en av fyra av kvinnorna och en av tre av männen i den ålderskategorin uppgav att de inte hade haft en endaste sjukdag. Detta är en försämring jämfört med siffror från samma undersökning för fyra år sedan.

Att undersökningen ger en rätt dyster bild av hur yngre upplever sitt arbete beror på två saker, tror Lars Hjalmarson, vd på Sveriges företagshälsor.

Lars Hjalmarson, vd Sveriges Företagshälsor
Lars Hjalmarson, vd Sveriges Företagshälsor

– Det ena skälet är att det beror på de yngre, på värderingsförändringar, deras attityder och andra krav de ställer på sina jobb. Det andra skälet är själva arbetslivet, att när man börjar sin yrkeskarriär börjar man kanske med jobb som inte är optimala, så kallade genomgångsjobb som man inte ska jobba med sedan.

I undersökningen är det äldre kvinnor, 55 år och äldre, som i högst grad uppger att de är nöjda med sina arbetsuppgifter, medan siffran är lägst bland yngre män, de som är upp till 30 år.

Mönstret – att yngre verkar må sämre på jobbet än äldre – har gått att se sedan Jobbhälsobarometern kom för första gången 2007. På senare år har det också blivit en svag försämring, berättar Lars Hjalmarson. I Jobbhälsobarometern uppges ytterligare skäl till detta: att yngre har högre krav på vad som är en acceptabel arbetsmiljö och att deras introduktion i yrkeslivet brister.

Jobbhälsobarometerns första del, som publicerades tidigare i höstas, har tittat närmare olika branscher. Bland annat visade den undersökningen att bland dem som ingår i kategorin ”Juridik, ekonomi, vetenskap och teknik” upplevde 66 procent att sjukfrånvaron var låg på jobbet, den näst högsta siffran efter ”byggverksamhet”, medan 44 procent i kategorin ”utbildning” hade svarat det, den lägsta siffran.

Drygt var fjärde, 24 procent, i ”Juridik, ekonom, vetenskap och teknik” svarade också att de hade känt psykiskt obehag att gå till jobbet, jämfört med 39 procent av dem som ingick i kategorin ”utbildning”.

Undersökningen har inte tittat på sambandet mellan ålder och bransch, och därför går det inte att se om exempelvis yngre mår sämre för att de jobbar inom specifika yrken, eller om det är ett mer brett fenomen.

– Det går inte riktigt att utläsa det. Just branschtillhörigheten är ett lite skakigt instrument eftersom det bygger på de svarandes egen skattning, förklarar Lars Hjalmarson.

Och om det att äldre skattar sin arbetsmiljö bättre skulle kunna bero på att har lägre krav på vad som är en acceptabel arbetsmiljö är också oklart.

– Vi har funderat en del på skillnaderna, men har inte tittat på det så explicit, säger Lars Hjalmarson.

Totalt 9 054 personer har svarat på årets enkät.

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

”Hur gör jag om jag blir sjuk på semestern?”

0
Varför ska du sjukanmäla dig om du blir sjuk på semestern? Och kan din chef kräva att du har koll på jobbmejlen när du är ledig? Så här säger förbundsjuristen.
Studenter på KTH

Färre nyexade ingenjörer hade jobb i oktober

0
Hur har det gått för nyexaminerade ingenjörer att få jobb under pandemin? Klart sämre än året innan, visar statistik från UKÄ. Samtidigt kan det finnas fler förklaringar bakom.

Jag är omplacerad – kan jag tacka nej?

0
Kan min arbetsgivare omplacera mig till en mindre kvalificerad tjänst? Får jag då behålla min lön? Vad händer om jag tackar nej? Ullika Dalén, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, reder ut vad som gäller.

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

1
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

2
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

0
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

Över 20 000 i studiebidrag – för alla som jobbat

16
20 458 kronor i studiebidrag per månad under ett år. Det ska alla som jobbat i åtta år kunna få från vårterminen 2023 - även de som inte har kollektivavtal.

Nya grepp krävs för att säkra kompetensen i norr

0
Grönt stål, batteritillverkning och satsning på vätgas. Så här jobbar företagen för att säkra kompetensen för framtiden.

VI REKOMMENDERAR

IT, finans, bygg och kemi

Så skiljer sig ingenjörers löner mellan branscherna

4
I vilka branscher tjänar ingenjörer mest? Inom IT, bygg, telekom – eller bank? Här är statistik över det relativa löneläget för ingenjörer inom 16 branschavtal.

TOPPLISTA