Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Fackligt Avtalsrörelsen Lönebildningen kräver översyn

Lönebildningen kräver översyn

Den svenska modellen för lönebildning fungerar och har levererat reallöneökningar sedan slutet av 90-talet. Men det finns problem som hotar att spräcka den om parterna inte ser upp.

– Vad gör de fackliga organisationerna, vad gör arbetsgivarna för att hjälp till och lösa läget, undrade Allan Larsson före detta socialdemokratisk minister bland annat, när han som en av inledningstalarna på Medlingsinstitutets årliga konferens om lönebildning gav en historisk exposé över svensk lönebildnings utveckling under de senaste 50 åren.

– I början av 90-talet hade vi ingen arbetslöshet och åtta procents inflation, i dag har vi åtta procents arbetslöshet och ingen inflation. Regeringen har svårt att få igenom sin budget och Riksbanken vet inte vad den ska göra. Nollränta är inte en politik, det är en signal om att något annat måste till. Vad säger arbetsmarknadens parter? På samma sätt som ni gick ut och tog ansvar för att det blev ett industriavtal för 25 år sedan bör ni i dag ta ansvar för svensk ekonomi.

Arbetsmarknadens parter som under dagen satt i olika paneler konstaterade att lönebildningsmodellen med avtal och utan större statlig inblandning fungerar bra. Industriavtalet hade lyckats med det som var meningen – att leverera reallöneökningar, att avpolitisera lönebildningen och säkra konkurrenskraften. Samtidigt varnade flera för att det finns problem – att modellen måste ses över och anpassas. Sifferlösa avtal, globaliseringen och stora löneskillnader mellan olika grupper på arbetsmarknaden var några bekymmer som deltagarna, bland andra Göran Arrius, Saco, såg.

– Skillnaden mellan högavlönade privatanställda killar och lågavlönade offentliganställda tjejer är något jag tror att vi måste fundera runt. Lönebildning-smodellen har tjänat oss mycket väl men det är mycket i omvärlden som har förändrats och vi behöver tänka till för att se till att den fortsätter att fungera. Inom Saco har vi många gruppen som inte alls får den löneutveckling som en lång akademisk utbildning förtjänar.

Torbjörn Johansson, avtalssekreterare på LO, instämde och sa att det inom LO finns stora grupper med medlemmar som är mycket missnöjda med sin löneutveckling.

De sifferlösa avtalens utbredning menade både Jan-Peter Duker, före detta chef för Almega, LO:s Torbjörn Johansson och TCO:s Eva Nordmark att man bör se upp med. De såg i processavtalen en önskan att komma förbi märket, den konkurrensutsatta exportindustrins normerande roll och menade att den enda anledningen till att vissa avtal är utan siffra är att man vill försöka få ut mer än märket. Carola Lemne, ordförande i Svenskt Näringsliv, höll inte med.

– Alla avtal kan missbrukas oavsett konstruktion. I dag är Sverige i många avseenden mer beroende av efterfrågan i Tyskland än den i Sverige och det behöver vi inse. Att alla accepterar att exportindustrins konkurrenskraft är grunden för vår välfärd är mycket viktigt. Men hur det påverkar lönebildningen beror inte på avtalskonstruktionerna utan på vilken uppslutning vi lyckas skapa runt modellen.

Jenny Grensman

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

hand som skriver på kontrakt

Åtta tips – tänk på det här innan du skriver på

0
Skriver du på anställningsavtalet och tänker att villkoren enkelt går att omförhandla? Eller att villkor ”egentligen inte gäller”? Tänk då om.

Sveriges Ingenjörer på Ericsson: ”Inte nu igen”

8
Efter invasionen av Ukraina har Ericsson sökt och beviljats tillstånd för export till Ryssland. Men bolaget har hävdat att exporten upphört.  Det har fått Sveriges Ingenjörer på Ericsson att reagera med besvikelse.
Ingenjörer i riksdagen 2022

Fler ingenjörer i riksdagen efter valet

0
De senaste två mandatperioderna har 12–13 av riksdagens 349 ledamöter varit ingenjörer. Nu har antalet ökat till minst 18 – och alla partier har minst en ledamot som är ingenjör.

Här är de 21 vanligaste frågorna om omställningsstudiestödet

0
Från den 1 oktober kan du söka stöd för att börja plugga nästa år med upp till 80 procent av lönen. Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius svara på 21 frågor om hur stödet fungerar.

Så söker du omställningsstudiestödet – en guide i sex steg

0
Den 1 oktober öppnar ansökan för att söka omställningsstudiestödet. Ingenjören  guidar dig i sex steg genom ansökningsprocessen. 

När Volvo Cars ställer om måste ingenjörerna ställa om

0
Om åtta år ska Volvo Cars inte längre göra bilar med förbränningsmotorer. För många ingenjörer på Volvo krävs att de kompetensutvecklar sig för att klara framtidens produktion och utvecklingsarbete.

8 av 10 unga ingenjörer vill bli chef

2
Bland ingenjörer under 40 år kan 80 procent tänka sig att bli chef. Det finns tecken på att den administrativa belastningen på chefer har minskat men fler pressas av oklara förväntningar och orealistiska mål.
V-huset LTH

Så skiljer andelen kvinnliga professorer mellan högskolorna – och inriktningarna

0
19,4 procent av professorerna inom teknik i Sverige är kvinnor. Här är statistiken och kommentarer från Lund, Jönköping och Högskolan Väst.  

Se upp så att flextiden inte blir en arbetsmiljöfälla

1
Flextid är en uppskattad förmån, men det finns också risker. Läs på hur avtalet är tänkt att tillämpas på din arbetsplats och var vaksam på hur mycket du egentligen jobbar.

Myndigheter med växtvärk – så här gör de för att hantera den 

0
Flera statliga myndigheter ligger i startgroparna för en kraftig tillväxt. Tusentals nya medarbetare ska anställas – och en stor del är ingenjörer.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Borde man prata mer om lön på arbetsplatsen?

3
Kan öppna löner vara ett sätt att öka pressen på arbetsgivaren att höja lönerna? Sveriges Ingenjörers förhandlingsexpert ger sin syn på saken.

TOPPLISTA