Facket är inte lika med LO

0
1614

Göran Arrius, ordförande Saco. Foto: Kalle Assbring.
– Det finns en tradition att LO står för facket. Det är helt tokigt, säger Sacos ordförande Göran Arrius. Foto: Kalle Assbring.

I ett avsnitt av Uppdrag Granskning satte programledaren Janne Josefsson i princip likhetstecken mellan facket och LO. Det är en felaktig bild som visar att politiker och media inte har hängt med, menar fackliga företrädare för tjänstemanna- och akademikerfacken.

Nyligen sändes ett avsnitt av SVT:s Uppdrag Granskning som tog upp fenomenet med oseriösa arbetsgivare bland exempelvis snabbmatsrestauranger och callcenters. Arbetsgivarna ville få de unga att skriva på orimliga anställningskontrakt där de bland annat inte skulle få tala om vad de hade i lön.

I debatten efter inslaget, med arbetsmarknadsminister Ylva Johansson och Hanif Bali, moderaternas representant i arbetsmarknadsutskottet i riksdagen, säger programledaren Janne Josefsson bland annat ”Då måste de ju organisera sig i en fackförening som tillhör det socialdemokratiska partiet”. Han menar LO, och undrar om inte Sverige, liksom nästan alla andra EU-länder borde ha lagstadgade minimilöner i stället. Ylva Johansson värjer sig bestämt mot att införa minimilöner, men alla tre i studion sätter i princip likhetstecken mellan LO och facket.

Ingenjören bad några företrädare för andra fackliga organisationer att kommentera.

Göran Arrius, ordförande för Saco:
– Det finns en tradition att LO står för facket. Det är helt tokigt. I dag är akademiker och tjänstemän fler än LO-medlemmarna. LO har cirka 1,4 miljoner medlemmar, TCO har 1,2 miljoner och Saco har 650 000. Många av ungdomarna i reportaget jobbar på arbetsplatser där man går med i LO, men självklart ska de som jobbar inom våra sektorer söka sig till våra förbund.

– Vi försöker synas på högskolor och universitet, och vi försöker sprida information på arbetsplatser genom förtroendevalda. Men visst är svårt att komma ut. För 20 år sedan hade alla större dagstidningar specialreportrar som skrev om arbetsmarknad. I dag kanske man har en på halvtid. Det är en svagare bevakning. Men här har vi nog en uppgift för alla fackförbund, för både LO, TCO och oss inom Saco, att tala om för unga människor att gå med i facket.

– Det är ju intressant att Vice vd:n för svenskt näringsliv Christer Ågren i det första programmet uppmanar ungdomar att gå med i facket. Den svenska modellen bygger på hög anslutningsgrad bland anställda och arbetsgivare. Om anslutningsgraden sjunker så kan man hamna i en situation med minimilöner. Men det ger snarast en falsk trygghet. De anställningskontrakt som visades i programmet är ju redan olagliga. Problemet med minimilöner är efterlevnadskontrollen. Det finns massor med människor i de EU-länder som har minimilöner som ändå har lägre löner. Dessutom finns en risk att minimilönen blir ett tak i stället för ett golv. Det finns en fara i att släppa modellen som tjänat oss så väl i många år.

Samuel_Engblom
Samuel Engblom, samhällspolitisk chef på TCO. Foto: Jann Lipka

Samuel Engblom, samhällspolitisk chef på TCO:
– Inslaget visar att politiker och journalister inte har hängt med i samhällsutvecklingen. Majoriteten av fackets medlemmar finns i dag i TCO och Saco. Medianfackmedlemmen i dag är en kvinna i ett TCO-förbund, inte en man ett LO-förbund. Problemen som man tog upp i programmet gäller i LO-branscher, men callcenters ligger på Unionens avtalsområde.

– Många förbund växer i dag. De tappade medlemmar 2007 efter att avgifterna till a-kassan höjdes, men de befinner sig inte alls i fritt fall. De allra flesta som får jobb går med i facket, och arbetsgivarna tecknar kollektivavtal. Att lagstifta om minimilöner vore fel. Se i stället till att ha goda möjligheter till bra avtal. Den som säger att den svenska modellen har spelat ut sin roll har bevisbördan för att hitta ett bättre system. Våra TCO-förbund har till exempel 94 000 förtroendevalda som bevakar sina arbetsplatser. Det blir svårt att hitta så många arbetsmiljöinspektörer. Vi löser problem mellan parterna, och behöver inte alltid gå till domstol. Det finns massor av argument för att bevara vår modell.

– Vad gäller informationen utåt kan vi vara självkritiska. Vi måste fånga upp ungdomar i utbildningar och när de börjar jobba. Ett sätt att stärka den svenska modellen är att ställa krav i offentliga upphandlingar, att anbudsgivarna har villkor i nivå med kollektivavtal. Dåliga arbetsvillkor ska inte vara ett konkurrensmedel.

– Information i skolorna är också en sak vi tittar på. Så att ungdomar lär sig att allt inte är lagar. De måste veta sina rättigheter, men också varför det är viktigt att vara med i en facklig organisation. Det är inte så konstigt att ha den informationen i skolan, eftersom det är så vi har byggt upp samhället. Det är ju egentligen samhällskunskap.

Jens Könberg, ombudsman på Sveriges Ingenjörer, om hur facken kan göra sig hörda:
– Vi i facken får skärpa oss och visa vad vi gör. En del tror att facket är något slags myndighet. Vi får ibland upprörda svar när vi säger att vi inte kan hjälpa dem som inte är medlemmar. Vi tar för givet att folk känner till de här sakerna, men det gör långt ifrån alla idag. Vi på Sveriges Ingenjörer finns på högskolorna. Men vi borde gemensamt med alla fackförbund komma ut på grundskolorna och prata. Vi borde finnas där ungdomarna finns, exempelvis på spelmässor och liknande, och berätta vad vi gör och spräcka lite myter.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Karriären inte slut efter utbrändheten

Sofia Wahling drabbades av utmattning på sitt första jobb. Det fick henne att tänka om. Idag är hon på ett jobb där hon trivs och mår bra. Här delar hon med sig av sina bästa råd.
Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.