Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Ingenjörer prisas för u-rullstol

Ingenjörer prisas för u-rullstol

Årets Lilla Polhempristagare har tagit fram en rullstol för semiurbana miljöer.
Årets Lilla Polhempristagare har tagit fram en rullstol för semiurbana miljöer.

Årets Lilla Polhemspristagare har skapat en rullstol som ska underlätta för människor i semiurbana miljöer att vara mer självständiga.

En ramp till huset eller sandiga och leriga vägar kan vara besvärligt för människor som sitter i rullstol, inte minst om de bor i länder där tillgänglighetsarbetet är eftersatt och rullstolen man sitter i är anpassad till en annan verklighet. För ingenjörerna Christian Bremer och Erik Ohlson blev det ett högst påtagligt problem när de, som en del av en kurs vid Chalmers, besökte Kenya våren 2012 och en internatskola för elever med funktionshinder.

Lilla polhemspriset

Lilla Polhemspriset ges till  bästa examensarbete på civilingenjörsutbildningen och ger prisvinnarna 50 000 kronor. I år delas priset ut den 18 november.

Christian Bremers och Erik Ohlsons examensarbete vid Institutionen för produkt- och produktionsutveckling, Chalmers tekniska högskola, heter ”Alter the Wheelchair: Development of a Rigid Frame Wheelchair for Developing Contries”.

– Det som jag har tänkt mycket på, en bild som har etsat sig fast, var en rullstol som var tänkt att fungera i den miljön, men den var helt trasig. Egentligen skulle den hålla i tio år, men det fanns inte en chans att den skulle göra det. Barnen lekte och stojade. De plockade bort hjulen på rullstolarna och lekte med dem, berättar Christian Bremer och fortsätter:

– Här har man rullstolar, som oftast kommer från västvärlden, där man inte har funderat på hur de ska användas. Antingen skulle man ha gjort rullstolar där hjulen kunde tas bort, eller tvärtom sett till att rullstolarna hade hjul som inte gick att ta bort så lätt.

Christian Bremer och Erik Ohlson skapade en datorrendering för hur de tyckte att en u-rullstol skulle se ut. Sedan skickade de sin idé, med hopp om att få fortsätta med projektet, till USA och ett företag som heter Whirlwind Wheelchair International, som bygger u-rullstolar.

När det var dags att välja ämne för ett exjobb var valet enkelt. De hade lyckats få Whirlwind Wheelchair International på kroken och skulle i samarbete med företaget ta fram en rullstol som fick namnet ”Walter”.

Det som gör ”Walter” speciell är att den har ett säte som går att flytta i två positioner. Det finns ett bakre läge, som motsvarar sätespositionen hos vanlig rullstol, och ett främre, ett läge som passar om det till exempel är svårt att ta sig upp för en brant ramp eller backe, vilket är väldigt vanligt förekommande utmaning för rullstolsanvändare i utvecklingsländer. Rullstolen har också lite större och bredare hjul.

– Vår rullstol är gjord för att kunna användas i såväl inomhusmiljöer som i lite tuffare terräng och tanken är att göra användaren mer självständig, att bli mindre beroende av assistans ifrån andra, säger Erik Ohlson.

– Det var något som uppdagades när vi gjorde mer studier, att rullstolsburna inte var så integrerade i samhället och att en del av detta berodde på att man inte kunde ta sig upp för backar och ramper, berättar Christian Bremer.

Den första prototypen testades på ett tjugotal rullstolsburna personer, under en vistelse i Indonesien. Bland dessa fanns ryggmärksskadade, amputerade och personer med polio. Erik Ohlson berättar om särskilt en solskenshistoria som de fick vara med om under sin tid i Indonesien.

– En man, som till följd av en olycka hade fått amputera båda sina ben, kunde inte ta sig in i sitt eget hus med sin rullstol. Rampen vid ingången var så brant att han fick ta sig ur stolen och kräla sig upp för att sedan dra upp stolen bakom sig. När han fick testa vår prototyp kunde han för första gången sitta kvar i stolen och ta sig upp för rampen, och så också in i sin egen bostad.

Hur kändes det för dig?

– Surrealistiskt. Supermaffigt. På flera sätt. Här fanns det en man som inte kunde ta sig in i sin egen bostad till följd av dålig design snarare än sina fysiska svårigheter. Det var otroligt rörande att vi blev inbjudna i hans och många andras liv på det sättet och att vi fick testa våra idéer tillsammans med dem i sina hemmiljöer. Sådana upplevelser gjorde att projektet ibland kändes nästan overkligt. Det här exemplet var precis det vi hoppades uppnå, att hjälpa andra att bli mer självständiga.

Försöken med den första prototypen gav många relevanta synpunkter från användarna, bland annat att sittvinkeln var för brant och att de behövde jobba mer med låsningsmöjligheterna av sätets olika lägen. Den andra prototypen har de inte hunnit utvärdera, utan det ligger nu på Whirlwind Wheelchair Internationals bord.

Sedan deras exjobb blev klart har arbetet med rullstolen fått ligga och gro lite grand. Christian Bremer har börjat jobba som produktutvecklare på SCA Hygiene Products AB i Göteborg och Erik Ohlson är doktorand vid Institutionen för produkt- och produktionsutveckling på Chalmers. De har pratat om det skulle vara möjligt att göra rullstolen mer tillgänglig och i så fall hur, men Christian Bremer har svårt att säga om rullstolen, så som den ser ut i dag, kommer att komma ut i produktion, delvis för att arbetet är producerat utan patent.

Mycket av värdet i det här arbetet är att de har identifierat ett behov som har en enkel lösning, tycker Christian Bremer.

– Andra kanske upptäcker vår lösning och det kan bidra till att föra branschen framåt. Det är klart att det skulle vara kul om vi kunde göra det också, säger han.

Erik Ohlson ser det som en ekonomiskt problematisk situation, eftersom de potentiella ”kunderna” inte själva har råd att köpa stolarna. Hur billig man än gör rullstolen kommer den att vara för dyr för många av dem att köpa för egna pengar.

– Det gör att det är svårt att ensamma skapa ett hållbart företagande kring den här typen av produkter. Vi vill inte att det här arbetet ska gå till spillo och hoppas att projektet inte bara ska dö. Vi har deltagit i och vunnit några tävlingar, och projektet har uppmärksammats i olika forum. Rullstolen är inte färdig för leverans till marknaden, men den skulle kunna bli det med ytterligare tester.

Ania Obminska

Rullstolen Walter.
Rullstolen Walter.

5 KOMMENTARER

  1. Jag är själv rullstolsburen och ser självklart en stor potential i ert projekt. Ett varmt grattis och lycka till! Jag hoppas att någon för den här prototypen vidare och i produktion. All heder till er!

  2. Kom och tänka på en sak till.
    Det måste vara homogena däck i miljöer där tillgång till pump och förutsättningen att fixa en punktering är låg.

    Hans Richter

  3. Mycket glädjande att se att ni tar fram en robust rullstol för personer med funktionshinder i 3:e världen.
    Det är svårt att bilda sig en uppfattning utifrån bilden.
    Det ser ut som länkhjulen är i minsta laget, men det har ni nog tänkt på.
    Detser också ut att vara låg frigång under fotbågen.
    Ni har säker testat det som är optimalt.
    MYCKET BRA!
    LYCKA TILL!
    Hans Richter

  4. Man kan i dag lösa det mesta med avancerad teknologi. Det riktigt svåra är att inse och förstå var det verkliga problemet finns och ser ut. Hemligheten med Christians och Eriks arbete är att de förstod och insåg just detta. Jag hade det stora nöjet att examinera dessa två killar.

    Ralf Rosenberg

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

När Volvo Cars ställer om måste ingenjörerna ställa om

0
Om åtta år ska Volvo Cars inte längre göra bilar med förbränningsmotorer. För många ingenjörer på Volvo krävs att de kompetensutvecklar sig för att klara framtidens produktion och utvecklingsarbete.

8 av 10 unga ingenjörer vill bli chef

0
Bland ingenjörer under 40 år kan 80 procent tänka sig att bli chef. Det finns tecken på att den administrativa belastningen på chefer har minskat men fler pressas av oklara förväntningar och orealistiska mål.
V-huset LTH

Så skiljer andelen kvinnliga professorer mellan högskolorna – och inriktningarna

0
19,4 procent av professorerna inom teknik i Sverige är kvinnor. Här är statistiken och kommentarer från Lund, Jönköping och Högskolan Väst.  

Se upp så att flextiden inte blir en arbetsmiljöfälla

0
Flextid är en uppskattad förmån, men det finns också risker. Läs på hur avtalet är tänkt att tillämpas på din arbetsplats och var vaksam på hur mycket du egentligen jobbar.

Myndigheter med växtvärk – så här gör de för att hantera den 

0
Flera statliga myndigheter ligger i startgroparna för en kraftig tillväxt. Tusentals nya medarbetare ska anställas – och en stor del är ingenjörer.
Kraftledningar

Sveriges Ingenjörer Syd och Väst: Ta ställning för ett elprisområde

1
Sveriges Ingenjörer bör ta ställning för att Sverige bara ska ha ett elprisområde. Det föreslår Sveriges Ingenjörer Syd och Väst i en av de 39 motioner som kommit in till Ingenjörsfullmäktige.

19 tips: Så kan du påverka elräkningen

0
Många av Sveriges energirådgivare är ingenjörer. Här ger tre av dem sina bästa tips och berättar hur rusande elpriser ändrat jobbet från rådgivning till jourhavande medmänniska.

Därför kan hybridarbete skapa konflikter på jobbet

0
Det hybrida arbetslivet kan leda till ökade spänningar och konflikter på arbetsplatsen. Läs om 7 tips för att undvika konflikter och lösa de som trots allt uppstår.

Tuff start för ingenjörer som tog examen under pandemin

0
Inom loppet av ett par veckor förändrades arbetsmarknaden av pandemin. Hur drabbades ingenjörerna som blev klara med sin utbildning våren 2020? Ingenjören har träffat tre av dem.

Så undviker du att drabbas av höststressen

0
För många har hösten rivstartat med aktiviteter och ett högt tempo på jobbet. Men vad kan vi göra för att bli bättre på att hantera stressen? Ingenjören bad Helena Schiller, doktor i folkhälsa, om tips.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Ska jag tacka ja till ett jobb fast jag hoppas på ett annat?

0
Vad gör jag om jag får ett jobberbjudande men hoppas på ett annat där beskedet dröjer? Ingenjören bad May Molin, rekryteringskonsult på Qrios Engineering, om råd.

TOPPLISTA