Europeisk minimilön en bubblare

0
1180

Frågan om en övergripande europeisk lagstadgad minimilön har hamnat högt på dagordningen inom EU. Men svenska fackliga företrädare försvarar den svenska modellen med kollektivavtal.

I somras sade Jean-Claude Juncker, tillträdande ordförande för den Europeiska kommissionen, att han tänkte arbeta för att alla EU-länder inför en lagstadgad minimilön.

Det är bara ett i raden av uttalanden som handlar om minimilöner i EU. Europeiska centralbanken har pratat om att man vill se minimilöner. Nyligen kom en fransk utredning som förordar en EU-gemensam minimilön som skulle baseras på ett procenttal av varje lands genomsnitts- eller medianlön. Från och med den första januari 2015 kommer dessutom Tyskland att sälla sig till den majoritet av EU-länder som redan har minimilöner.

Åsa Ehinger Berling

– Den här frågan står mycket högt på den europeiska dagordningen, säger Åsa Ehinger Berling som är internationell sekreterare på Saco. Minimilöner kanske inte direkt berör våra medlemmar, men man ska inte ens släppa in politikerna i lönebildningen. Det ska vara för parterna att förhandla. Vi har i Sverige kunnat se reallöneökningar som dessutom följer produktivitetsökningen.

Hon säger sig förstå att fackförbund i vissa länder vill ha minimilöner i sina länder, men det ska vara där facken kräver det. I länder som Storbritannien och Tyskland där facket fått en försvagad roll är det naturligt att facken vill ha minimilöner för att försvara de svaga på arbetsmarknaden.

– Ja, då kommer ju frågan om hur man hanterar problemen med anställda som varken är med i facket eller har några kollektivavtal på sina arbetsplatser. Det är ett problem, men problemet löses knappast med minimilöner. De lönerna är ofta extremt låga. Det finns två konsekvenser med minimilöner, fortsätter hon:

– Det ena är att minimilönen i stället blir en maximilön, medan vi i Sverige har visat att kollektivavtalen får upp lönerna mer. Det andra är att man kan se en koppling till organisationsgraden i fackföreningarna. Vi har i Sverige tillräckligt hög organisationsgrad för att systemet med kollektivavtal ska fungera. Om vi får minimilöner minskar anledningen att gå med i ett fackförbund. Det är så många andra frågor där facket behövs – allt från pension till sjukförsäkring – så att om facken förlorar för många medlemmar, så får vi svårt att upprätthålla de delarna. Det handlar alltså inte om att facken vill ha makt, utan om att hela vårt system bygger på kollektivavtal. Vi förhandlar om villkoren.

Även svenska arbetsgivare är motståndare till lagstadgade minimilöner.

– Staten ska inte lägga sig i lönebildningen. De lagstadgade lönerna i andra länder är väsentligt lägre än dem i Sverige och de bygger på en helt annan modell. Den svenska modellen fungerar och det är viktigt att värna om den, säger Susanne Spector som är arbetsmarknadsekonom på Svenskt Näringsliv.

Tyskland får minimilön

Från och med den första januari 2015 inför Tyskland lagstadgad minimilön på 8,50 euro, motsvarande knappt 80 kronor. Det sker efter att allt färre i Tyskland omfattas av kollektivavtalen och där antalet låglönejobb har växt. Tyskland blir det 22:a landet i EU som inför lagstadgad minimilön.

Line Eldring är en norsk sociolog som forskar på arbetsmarknadsfrågor vid den norska forskningsstiftelsen Fafo. Hon konstaterar att de flesta länder i EU har minimilöner i motsats till de nordiska länderna där man inte har det. I många av de länderna är minimilönerna mycket låga och det finns ett intresse av att höja dem.

– Några av de stora EU-länderna som Frankrike och Storbritannien har minimilöner. De är mycket nöjda med det och vill gärna att minimilöner införs i hela EU. I Tyskland har man länge debatterat ämnet. Facken har önskat det länge, och nu får man det från och med nästa år.

– Fördelen med minimilöner är förstås att de ger en undre gräns som är universell. Det är enkelt att förmedla och man får en minimilön även för dem som inte omfattas av några kollektivavtal. Nackdelen är förstås att man kan få en konkurrent till de kollektivavtal som man redan har. Då kan minimilönen undergräva kollektivavtalen så att de inte längre är norm. Man överlåter ansvaret till staten och arbetsmarknadens parter förlorar en del av sin autonomi. Det kan då innebära att ännu färre går med i facket.

Åsa Ehinger Berling tycker att det har blivit svårare att få gehör för den svenska ståndpunkten i EU-parlamentet och i Europafacket. För två år sedan kom man i Europafacket överens om en kompromissformulering, där man kräver minimilöner i de länder där facken vill ha det.

Hur oroliga ska vi vara för att EU tvingar på Sverige minimilöner?

– Egentligen har vi ju Lissabonfördraget på vår sida. Där står det att minimilöner är en nationell kompetens, att varje land bestämmer själv. Men vi har sett förut att man tolkar om fördraget och fattar beslut om sådant man inte skulle fatta beslut om. Ta Lavalfallet till exempel. Strejkrätten skulle EU inte lägga sig i, men sedan kom EG-domstolen och sade något annat. Det har visat sig att man inte riktigt kan lita på vad som står i fördraget.

Det finns ännu inga konkreta förslag om övergripande europeiska minimilöner, men frågan dyker ofta upp, och ska även diskuteras i Europafacket. Alla vet att det är en fråga som ska avgöras i de nationella parlamenten, men kommissionen tycker ändå att de kan göra rekommendationer.

– Den här frågan är nog en bubblare, säger Åsa Ehinger Berling. Det är inte skarpt läge i dag, men det kommer det nog att bli.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Karriären inte slut efter utbrändheten

Sofia Wahling drabbades av utmattning på sitt första jobb. Det fick henne att tänka om. Idag är hon på ett jobb där hon trivs och mår bra. Här delar hon med sig av sina bästa råd.
Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.