”Visa att jobbet är kul”

1
1342

webbIVA
Under ett frukostseminarium diskuterade Peter Larsson, Margareta Norell Bergendahl, Emil Gustavsson, Jural Lesko och Karin Hederos Eriksson frågan om var framtidens ingenjörshjältar finns. Foto: Ingenjören

Kan goda förebilder vara nyckeln till att locka unga till tekniska utbildningar och ingenjörsjobb?

Torsdagens frukostseminarium på IVA, Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, tog avstamp i siffror från Statistiska Centralbyrån som säger att det kommer att saknas 50 000 ingenjörer år 2030. Att ingenjörsbristen gång på gång tas upp som ett problem gör också situationen svår, tyckte KTH-professorn Margareta Norell Bergendahl.

– Det är ett problem att vi hela tiden uttrycker det här och säger ”oj, oj, oj” i stället för att göra något, sade hon.

Detta höll
Sveriges Ingenjörers samhällspolitiske direktör Peter Larsson med om. Han ser främst genomströmningen på ingenjörsutbildningarna, att det är en så låg andel som går klart hela utbildningen, som ett problem. Men talar man om att locka fler till ingenjörsyrket stöter man på de första hindren en bra bit innan det.

En student vid en ingenjörsutbildning kan bli lovad ett jobb redan första året, medan elever i grundskolan i betydligt mindre grad träffar företag och får höra om vilja utbildnings- och jobbmöjligheter som finns.

Panelen var överens om att man behöver engagera och inspirera fler till teknikämnena genom att sätta in insatser tidigt, både genom att exempelvis bjuda in barn till teknikkollo där de får ägna sig åt att sätta samman sina egna uppfinningar, men också genom att bli bättre på att informera elever i högstadiet och på gymnasiet om vilka möjligheter som finns vad gäller jobb och yrken, om hur man får behörighet och vilka betyg som krävs.

Emil Gustavsson, ordförande i Sveriges elevkårer och student på Chalmers, skulle vilja att elever redan första veckan i högstadiet och gymnasiet fick möjlighet att diskutera vad de ville göra i framtiden och vad de var intresserade av, för att de ska kunna få bra vägledning. Han tyckte även att elever borde få möjlighet att möta företag i högre utsträckning än i dag.

– Ska vi lösa problemet måste vi börja i tidigare åldrar. Gymnasiet kan vara för sent, tyckte han.

Det behövs mer av verklighetsanknytning på utbildningarna, betonade flera i panelen. Kanske fungerade det att låta elever ”banka in” kunskap förr i tiden, men det är inget som fungerar i dag, sade Peter Larsson och Margareta Norell Bergendahl talade om att den matematik som lärs ut i dag kan upplevas som tung och omotiverad. Studenter motiveras av att förstå varför de gör uträkningar, inte bara av att veta hur, menade hon. Att inte fler väljer den tekniska banan trodde Emil Gustavsson kan bero på att matte inte lärs ut på ett tillräckligt pedagogiskt bra sätt.

Förebilder är viktiga för att locka fler till ingenjörsyrkena, var panelen överens om. Enligt Karin Hederos Eriksson, forskare på Institutet för social forskning vid Stockholms universitet, brukar en bra förebild vara någon som har ungefär samma bakgrund som en själv. Därför kan det till exempel vara bra att en skola bjuder in en person som själv tidigare har gått på skolan att berätta om sitt jobb, och gärna också att personen har gått på skolan för inte alltför länge sedan.

En bra förebild handlar nog mer om människan än om vad personen faktiskt gör, trodde Margareta Norell Bergendahl, som var kritisk till att folk ”ser skittråkiga ut” när de utför sitt jobb eller talar om det, även om det börjar bli bättre.

– Man måste visa att jobbet är kul, sade hon.

Ania Obminska

1 KOMMENTAR

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ingenjören som hoppade av ekorrhjulet 

Civilingenjören Anders Gustafsson tröttnade på ekorrhjulet och längtade efter att äga sin egen tid. Till slut flyttade han med sambo och fyra barn för att driva självhushåll på en gård i Småland.
Studenter i labb

Så ökar och minskar olika ingenjörsinriktningar

Vissa ingenjörsinriktningar växer. Andra - som kemiteknik och elektroteknik - dalar medan ytterligare andra ligger stabilt. Här är statistiken.

Har du rätt lön? 14 tips för att söka i statistiken

Anna Ihrfors Wikström, statistiker på Sveriges Ingenjörer, tipsar om hur man söker i Saco lönesök för att få fram relevant lönestatistik – inför lönesamtalet eller ett nytt jobb.
Claes Trolle, Eva-Britt Pers-Anderson, Lars Kiesel och Ann-Sofie Sandberg.

Ingenjörerna som jobbar efter 67

Hur är det att jobba efter att man fyllt 67? Vi frågade fyra ingenjörer som är 67+ och fortfarande jobbar.

Anställda får byta semestertillägg mot semesterdagar

Ingenjörer i Region Västerbotten kan nu ta ut sitt semestertillägg i form av dagar istället för pengar. Detta är något som facket länge kämpat för.

Volvoingenjörerna oroas för mer maktkamp och mindre verkstad

Akademikerna vid Volvo Cars är oroliga för sysselsättningen i Sverige men också att förlora den företagskultur som har varit nyckeln till de stora framgångarna för företaget.
Hjärna där batteriet är slut

Nio tips för att få energin att räcka

Hjärnan gör av med 20 procent av vår energi - så det är inte konstigt om uppmärksamheten och orken tar slut på jobbet. Tänk därför på att ta hand om sig själv och hjärnan. Här är nio tips.
Styrelsen för Sveriges Ingenjörer i distrikt Örebro

AI populärt ämne i distrikt Örebro

Sveriges Ingenjörer i distrikt Örebro har valt ny styrelse, men räknar med att utöka den under året. Bland aktiviteterna är AI populärt och ämnet lär dyka upp i programmet också under 2020.

Ingenjörer behöver bättre kompetens i arbetsmiljö

Var finns eldsjälarna som brinner för att ingenjörer ska lära sig mer om arbetsmiljö i sin utbildning? Nu är det dags att nominera kandidater till Levipriset som Sveriges Ingenjörer delar ut.

Chalmers måste spara 250 miljoner kronor

Skenande pensionskostnader i kombination med låga räntor tvingar Chalmers att spara 250 miljoner kronor fram till 2022. Hur det ska gå till är ännu inte klart.