Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Prisvinnaren tänker inte sluta vid 65

Prisvinnaren tänker inte sluta vid 65

Hans Björklund tar emot priset av närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S). Pernilla Pettersson/pernilla-P.com
Hans Björklund tog emot priset av närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S). Foto: Pernilla Pettersson/pernilla-P.com

Hans Björklund på ABB tilldelas Polhemspriset 2014 av Sveriges Ingenjörer. Han belönas för en teknik som är en nyckelfaktor för moderniseringen av det europeiska kraftnätet. Ingenjören kontaktade vinnaren för några frågor.

Grattis till utmärkelsen! Hur länge hade du jobbat på just denna teknik som du fått pris för?

Hans Björklund. Foto: Sara Ringström
Hans Björklund. Foto: Sara Ringström

– Vi gjorde de första försöken 1975-1976. På den tiden kom ju de första användbara mikrodatorerna. Då byggde vi skyddssystem för näten i Norge och Danmark. Vi programmerade i assembler. I första versionen behövde vi dividera effekten med spänningen. Med den tidens teknik tog det 15 millisekunder. Idag gör du ett hundratal beräkningar på en nanosekund. Här finns ju Moore’s lag som dubblerar antalet transistorer på 18 månader. Det kan ju också översättas till beräkningskapacitet eller minnesstorlek.

Din teknik är viktig i konstruktionen av likströmsnät. Varför använder man alltmer likström?
– Antingen är det frågan om långa avstånd, och långa kablar är som långa kondensatorer. Med växelström laddas de upp och ur hela tiden, vilket ger förluster. Men om du har likström, laddar man bara upp dem en gång. I luftledningar på 200 mil blir det stora förluster. Eller så är det nät som inte är synkrona. Sverige, Norge och Finland har ett nät, Storbritannien har ett och Västeuropa har ett annat.

Du har läst både kraftelektronik och mikroelektronik, hur kommer det sig?
– Det är kanske inte så märkvärdigt. När jag gick på KTH så var de första två åren gemensamma, sedan fick man välja om man ville läsa svag- eller starkström som det hette på den tiden. Vi var inte många, kanske tio, som läste starkström. Men jag hade med mig ett intresse för datorer och tog några extrakurser. Tre fyra stycken bara, men när jag var färdig hade jag provat programmeringsspråk som assembler, basic, fortran och algol. Algol var ett stort programmeringsspråk på den tiden. Men en viktig del i programmeringen var att vi införde funktionsblocksprogrammering. I stället för att skriva programrader så införde vi att man ritar in de funktioner man ville ha, som i ett flödesschema. Även felsökningen sker på den nivån.

Men vad är det din uppfinning gör egentligen?
– Det handlar om att styra ett kraftsystem. För det behövs exakta order när krafthalvledarna ska tändas och släckas. Man måste räkna ut det exakt. Ju bättre man kan göra detta, desto mindre förluster får man. Men det räcker inte med att utveckla en enda enhet, det är många datorer som ska samverka. Vi pratar 800 kilovolt och flera tusen ampere. Man måste bevaka att inget går fel, annars pumpas tusentals megawatt in i felstället.

Vilka sorters fel kan det bli?
– Det kan bli överslag. På kraftlinjer kan det tex bli åsknedslag, men även överslag i isolatorer.

Hur är det med återväxten av kraftteknikingenjörer?
– Det är ont om folk som läser kraftteknik. Vi har anställt en del, men vi tar in ingenjörer som läst annat och lär upp dem. Men vi vill nog att fler läser. Det kommer ju stora pensionsavgångar som kan bli problem. Det är nog en ingenjörskarriärväg som ger säkra jobb, speciellt nu när Europas elnät är i omstöpning. Ska vi få in mer sol- och vindkraft och bygga energilager så måste vi tänka om. Vi behöver mer styrbara enheter.

Hur lång tid kommer det att ta att bygga om elnätet så att det klarar de moderna kraven?
– Nätet vi har idag byggdes upp på 50- och 60-talet. Det nya elnätet tar flera decennier.

När du började jobba med kretskort som styrde kraftnätet var mikroelektroniken förhållandevis enkel. Vad skulle ditt dåvarande jag ha tänkt, tror du, om du redan då hade fått en glimt av dagens teknik, den som du jobbar med i dag?
– Moore’s lag är svår att ta till sig, vi brukar jämföra med 80-talet då vi byggde ett tjugotal skåp för ett styrsystem. I dag bygger vi samma funktion i tre. Vi skulle nog haft svårt att tro att tekniken skulle kunna gå så här långt.

Hur viktiga är de här systemen, egentligen?
– De är absolut väsentliga, men om inte jag hade gjort det här systemet, så hade väl någon annan gjort något liknande. Men när man nu stöper om elsystemen så är de helt nödvändiga.

Du fyller ju 65 år nästa år. Blir det någon pension då?
– Man vet aldrig vad som händer med hälsan, men jag räknar med att fortsätta jobba. Det här är alldeles för intressant.

Sture Henckel

I smarta elnät kan energi från till exempel sol, vind och vatten knytas samman och transporteras över långa sträckor. Illustration: ABB.
I smarta elnät kan energi från till exempel sol, vind och vatten knytas samman och transporteras över långa sträckor. Illustration: ABB.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

”Kommunen behöver en part att bolla med”

0
Ökad delaktighet och möjlighet att påverka är två viktiga anledningar till att ingenjörerna i Gnesta ville dra igång ett facklig arbete.
Erika Svanström, ingenjör på Folkhälsomyndigheten

Ingenjör på Folkhälsomyndigheten: ”Intensivt men konstruktiv stämning”

0
Att jobba på Folkhälsomyndigheten har varit extra intensivt det gångna året – också för ingenjörerna.

Kreativa ingenjörer löser kriser i covidvården

0
För medicintekniska ingenjörer har det senaste året varit allt annat än normalt. Brist på utrustning och förbrukningsmaterial har krävt snabba beslut, hårt arbete och problemlösning.

Neddragningarna på Chalmers – så många fick gå

0
juni varslade Chalmers 180 anställda om uppsägning. Nu är de fackliga förhandlingarna avslutade och uppsägningarna blev färre än befarat.
Karta över relativa löneläget per län

Så skiljer sig ingenjörernas löner mellan länen

6
Lönerna för ingenjörer skiljer sig ganska mycket över landet. Utifrån ett medelvärde på 100 ligger Stockholms län på 106,9 medan Västernorrland bara har 91,4.

Hemarbetet sätter arbetsmiljöarbetet på nya prov

1
Förutsättningarna för en god arbetsmiljö i hemmet varierar från person till person. Det behövs därför mer kunskap om hur man hanterar det på ett systematiskt sätt, konstaterar Myndigheten för arbetsmiljökunskap.

Bisarra krav på utländska forskare

23
Går Migrationskommitténs förslag igenom kommer tusentals utländska forskare och ingenjörer att tvingas lämna landet. Det skriver Ulrika Lindstrand och Mats Ericson i en debattartikel.
Stefan Westergård med Freedesk

Ingenjören med 12 språk skapade ett mobilt ståbord

1
Under pandemin har många staplat skokartonger eller haft datorn på strykbrädan för att kunna stå och jobba. Men civilingenjören Stefan Westergård hade redan en egen lösning.   

Därför behövs ingenjörer i det fackliga arbetet

0
Att engagera sig fackligt är både roligt och utvecklande. "Det är en häftig resa att göra" säger Jörgen Lundqvist, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.

Nytt jobb vid 60 – Lourdes tog stöd av facket och lyckades

1
Byggnadsingenjören Lourdes Valencia var lite orolig inför chansen att få nytt jobb som 60-åring. Envishet och goda råd från Sveriges Ingenjörer var betydde mycket för att hon lyckades.

VI REKOMMENDERAR

Man som ligger i gräs

Så här fungerar förskottssemester

0
Enligt semesterlagens regler har alla rätt till 25 dagars semester per år. Men man har inte rätt till betald semester direkt när man börjar...

TOPPLISTA