Prisvinnaren tänker inte sluta vid 65

0
1385

Hans Björklund tar emot priset av närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S). Pernilla Pettersson/pernilla-P.com
Hans Björklund tog emot priset av närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S). Foto: Pernilla Pettersson/pernilla-P.com

Hans Björklund på ABB tilldelas Polhemspriset 2014 av Sveriges Ingenjörer. Han belönas för en teknik som är en nyckelfaktor för moderniseringen av det europeiska kraftnätet. Ingenjören kontaktade vinnaren för några frågor.

Grattis till utmärkelsen! Hur länge hade du jobbat på just denna teknik som du fått pris för?

Hans Björklund. Foto: Sara Ringström
Hans Björklund. Foto: Sara Ringström

– Vi gjorde de första försöken 1975-1976. På den tiden kom ju de första användbara mikrodatorerna. Då byggde vi skyddssystem för näten i Norge och Danmark. Vi programmerade i assembler. I första versionen behövde vi dividera effekten med spänningen. Med den tidens teknik tog det 15 millisekunder. Idag gör du ett hundratal beräkningar på en nanosekund. Här finns ju Moore’s lag som dubblerar antalet transistorer på 18 månader. Det kan ju också översättas till beräkningskapacitet eller minnesstorlek.

Din teknik är viktig i konstruktionen av likströmsnät. Varför använder man alltmer likström?
– Antingen är det frågan om långa avstånd, och långa kablar är som långa kondensatorer. Med växelström laddas de upp och ur hela tiden, vilket ger förluster. Men om du har likström, laddar man bara upp dem en gång. I luftledningar på 200 mil blir det stora förluster. Eller så är det nät som inte är synkrona. Sverige, Norge och Finland har ett nät, Storbritannien har ett och Västeuropa har ett annat.

Du har läst både kraftelektronik och mikroelektronik, hur kommer det sig?
– Det är kanske inte så märkvärdigt. När jag gick på KTH så var de första två åren gemensamma, sedan fick man välja om man ville läsa svag- eller starkström som det hette på den tiden. Vi var inte många, kanske tio, som läste starkström. Men jag hade med mig ett intresse för datorer och tog några extrakurser. Tre fyra stycken bara, men när jag var färdig hade jag provat programmeringsspråk som assembler, basic, fortran och algol. Algol var ett stort programmeringsspråk på den tiden. Men en viktig del i programmeringen var att vi införde funktionsblocksprogrammering. I stället för att skriva programrader så införde vi att man ritar in de funktioner man ville ha, som i ett flödesschema. Även felsökningen sker på den nivån.

Men vad är det din uppfinning gör egentligen?
– Det handlar om att styra ett kraftsystem. För det behövs exakta order när krafthalvledarna ska tändas och släckas. Man måste räkna ut det exakt. Ju bättre man kan göra detta, desto mindre förluster får man. Men det räcker inte med att utveckla en enda enhet, det är många datorer som ska samverka. Vi pratar 800 kilovolt och flera tusen ampere. Man måste bevaka att inget går fel, annars pumpas tusentals megawatt in i felstället.

Vilka sorters fel kan det bli?
– Det kan bli överslag. På kraftlinjer kan det tex bli åsknedslag, men även överslag i isolatorer.

Hur är det med återväxten av kraftteknikingenjörer?
– Det är ont om folk som läser kraftteknik. Vi har anställt en del, men vi tar in ingenjörer som läst annat och lär upp dem. Men vi vill nog att fler läser. Det kommer ju stora pensionsavgångar som kan bli problem. Det är nog en ingenjörskarriärväg som ger säkra jobb, speciellt nu när Europas elnät är i omstöpning. Ska vi få in mer sol- och vindkraft och bygga energilager så måste vi tänka om. Vi behöver mer styrbara enheter.

Hur lång tid kommer det att ta att bygga om elnätet så att det klarar de moderna kraven?
– Nätet vi har idag byggdes upp på 50- och 60-talet. Det nya elnätet tar flera decennier.

När du började jobba med kretskort som styrde kraftnätet var mikroelektroniken förhållandevis enkel. Vad skulle ditt dåvarande jag ha tänkt, tror du, om du redan då hade fått en glimt av dagens teknik, den som du jobbar med i dag?
– Moore’s lag är svår att ta till sig, vi brukar jämföra med 80-talet då vi byggde ett tjugotal skåp för ett styrsystem. I dag bygger vi samma funktion i tre. Vi skulle nog haft svårt att tro att tekniken skulle kunna gå så här långt.

Hur viktiga är de här systemen, egentligen?
– De är absolut väsentliga, men om inte jag hade gjort det här systemet, så hade väl någon annan gjort något liknande. Men när man nu stöper om elsystemen så är de helt nödvändiga.

Du fyller ju 65 år nästa år. Blir det någon pension då?
– Man vet aldrig vad som händer med hälsan, men jag räknar med att fortsätta jobba. Det här är alldeles för intressant.

Sture Henckel

I smarta elnät kan energi från till exempel sol, vind och vatten knytas samman och transporteras över långa sträckor. Illustration: ABB.
I smarta elnät kan energi från till exempel sol, vind och vatten knytas samman och transporteras över långa sträckor. Illustration: ABB.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Usb-minne

Se upp med vad du sparar – kan vara stöld av företagshemligheter

Sparar du programkod, någon ritning eller en kundlista? Om arbetsgivaren anklagar dig för att ha stulit företagshemligheter kan det bli dyrt. 

Karriären inte slut efter utbrändheten

Sofia Wahling drabbades av utmattning på sitt första jobb. Det fick henne att tänka om. Idag är hon på ett jobb där hon trivs och mår bra. Här delar hon med sig av sina bästa råd.
Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.