Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Forskning & utbildning Forskning Tvåspråkighet kan trimma hjärnan

Tvåspråkighet kan trimma hjärnan

Bild: Allan Ajifo/aboutmodafinil.com/Flickr/Creative commons
Bild: Allan Ajifo/aboutmodafinil.com/Flickr/Creative commons

Talar du flera språk? Grattis! Forskning tyder på att du kan bearbeta information lättare och mer effektivt än de som kan ett språk.

Tvåspråkighet gör enligt Viorica Marian, professor vid Northwestern University och huvudförfattare till studien, att hjärnan ständigt aktiverar båda språk, väljer vilket av språken som ska användas och vilket som inte ska göra det, vare sig du är medveten om det eller ej. För den tvåspråkige blir kognitiva uppgifter, så som informationsbearbetning, därför inte lika arbetskrävande, enligt forskarna. Tvåspråkighet verkar vara en sorts ständigt pågående hjärngympa.

Mer om studien

Hela studien Differential Recruitment of Executive Control Regions during Phonological Competition in Monolinguals and Bilinguals kan du läsa här.

– Tvåspråkiga ger alltid grönt ljus till ett språk och rött ljus till ett annat. När du måste göra så hela tiden blir du riktigt bra på att trycka undan de ord som du inte behöver, säger Viorica Marian i ett pressmeddelande.

Forskarna till studien har använt sig av fMRI (functional magnetic resonance imaging) för att studera koaktivering, det vill säga möjligheten att ha båda språk aktiva i hjärnan, och hämmande funktioner i hjärnan, som i möjligheten att välja rätt språk. Totalt 35 personer har ingått i studien, varav 17 tvåspråkiga och 18 enspråkiga.

Enligt Viorica Marian är det aldrig är för sent att lära sig ett nytt språk.

– Fördelarna kan ses redan efter en termins studier, säger hon i pressmeddelandet.

Ania Obminska

5 KOMMENTARER

  1. Jag känner att man inte kan läsa sig till tvåspråkighet. Det är något man måste träna in i det land där språket talas (eller med utländska föräldrar hemma)

    Själv växte jag upp med en pappa från Tyskland men vi pratade aldrig tyska hemma. Men när vi hälsade på släkten lärde jag mig alltid lite. Speciellt trimmade de mig på uttalen. I skolan läste jag engelska och tyska (men fick underkänt i tyska på grund av min dialekt :) )
    På gamla dar har jag på distans studerat både tjeckiska och ryska. Tack vare att jag lärde mig uttalen på tyska när jag var liten har jag haft hyfsat lätt att lära mig uttalen på ryska och tjeckiska. (tonande ”rdj” till exempel).
    Men nu till saken, innan jag läste de slaviska språken var hjärnan ”enkelriktad”. När jag var i Tyskland hade jag jättesvårt för att växla mellan språken så det blev ofta att jag pratade tyska till familjen då allt som rörde sig i hjärnan var på tyska. Och kunde jag inte ett ord på tyska så blev det totalt stopp. Men nu kan jag plocka fram orden på de andra språken om jag hakar upp mig. Som om hjärnan gått från att ha en ”garderob” för varje språk, gått till ett språkrum med en låda för varje ord där språken är blandade. Så studien säger att min hjärna tagit ett steg tillbaka då?

  2. Tack. Trevligt att läsa. Jag har aldrig ångrat att jag som gymnasist valde jag att fortsätta med franska trots att jag där fick lågt betyg. Mångspråkigheten har, om inte annat, öppnat möjligheten till intressanta utlandsarbeten.Visserligen har just franskan inte kommit till professionell användning, men underlättat under semestrar och litteraturstudier. Jag rekommederar alla yngre att lära sig språk. Utöver ovannämnda gärna också ryska eller kinsesiska, framtidens affärspartners, vare sig vi vill eller inte.

  3. Intressant
    Jag bodde och arbetade i England under några år i slutet av 90-talet. Snabbt talade jag engelska utan att översätta det (i hjärnan; från engelska-svenska-engelska) redan efter ett par månader. Likaledes gällde drömmarna. Innan dess jobbare jag många år på ett företag som hade engelska som koncernspråk. Men det innebär inte att jag är tvåspråkig. Jag pratade med en vän till mig som är mycket bevandrad i engelska. Vi kom fram till att jag möjligen har språkkunskaper som en 14-åring och han kanske som en 16-åring.

    Ett problem här är att det engelska språket har en faktor runt tio gånger fler ord. Kul att se att arbetsgivare kräver att man ska kunna skriva och prata engelska flytande. Det är ett skämt! Jag instämmer med Carl-Åke om att defininitionen av tvåspråkighet måste göras klart.

  4. En mycket intressant studie – och den ursprungliga engelska artikeln är verkligen mastig!! Jag tror emellertid, att man först måste definiera
    ”tvåspråkigheten”. Enligt min enkla mening är inte detta det faktum, att man kanske efter studier – i skolan eller på platsen – anser sig kunna och tala ett annat språk än sitt modersmål.Utan fastmer någon – barn eller vuxen. som på plats i hemmet eller sitt yrke – använder och lär sig ett främmande språk, samtidigt som han talar och/eller skriver sitt eget modersmål. Av egen erfarenhet kan man då faktiskt också drömma på det främmande språket!! – och komma ihåg drömmen påsitt eget språk

  5. Bra att veta att det inte är för sent. Dock så är väl de flesta svenskar tvåspråkiga? Alla kan ju engelska också.
    Men, vet de om effekten blir ännu större av att kunna tre språk (eller ännu fler)?

Lämna ett svar till Sebastian Avbryt svar

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Så hittar du ett utlandsjobb och svar på allt du behöver veta

0
I den här guiden får du tips på hur du kan hitta ett utlandsjobb och allt praktiskt du måste tänka på – innan du flyttar utomlands – och när du flyttar hem.  
hand som skriver på kontrakt

Åtta tips – tänk på det här innan du skriver på

0
Skriver du på anställningsavtalet och tänker att villkoren enkelt går att omförhandla? Eller att villkor ”egentligen inte gäller”? Tänk då om.

Sveriges Ingenjörer på Ericsson: ”Inte nu igen”

9
Efter invasionen av Ukraina har Ericsson sökt och beviljats tillstånd för export till Ryssland. Men bolaget har hävdat att exporten upphört.  Det har fått Sveriges Ingenjörer på Ericsson att reagera med besvikelse.
Ingenjörer i riksdagen 2022

Fler ingenjörer i riksdagen efter valet

0
De senaste två mandatperioderna har 12–13 av riksdagens 349 ledamöter varit ingenjörer. Nu har antalet ökat till minst 18 – och alla partier har minst en ledamot som är ingenjör.

Här är de 21 vanligaste frågorna om omställningsstudiestödet

0
Från den 1 oktober kan du söka stöd för att börja plugga nästa år med upp till 80 procent av lönen. Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius svarar på 21 frågor om hur stödet fungerar.

Så söker du omställningsstudiestödet – en guide i sex steg

0
Den 1 oktober öppnar ansökan för att söka omställningsstudiestödet. Ingenjören  guidar dig i sex steg genom ansökningsprocessen. 

När Volvo Cars ställer om måste ingenjörerna ställa om

0
Om åtta år ska Volvo Cars inte längre göra bilar med förbränningsmotorer. För många ingenjörer på Volvo krävs att de kompetensutvecklar sig för att klara framtidens produktion och utvecklingsarbete.

8 av 10 unga ingenjörer vill bli chef

3
Bland ingenjörer under 40 år kan 80 procent tänka sig att bli chef. Det finns tecken på att den administrativa belastningen på chefer har minskat men fler pressas av oklara förväntningar och orealistiska mål.
V-huset LTH

Så skiljer andelen kvinnliga professorer mellan högskolorna – och inriktningarna

0
19,4 procent av professorerna inom teknik i Sverige är kvinnor. Här är statistiken och kommentarer från Lund, Jönköping och Högskolan Väst.  

Se upp så att flextiden inte blir en arbetsmiljöfälla

1
Flextid är en uppskattad förmån, men det finns också risker. Läs på hur avtalet är tänkt att tillämpas på din arbetsplats och var vaksam på hur mycket du egentligen jobbar.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Borde man prata mer om lön på arbetsplatsen?

3
Kan öppna löner vara ett sätt att öka pressen på arbetsgivaren att höja lönerna? Sveriges Ingenjörers förhandlingsexpert ger sin syn på saken.

TOPPLISTA