Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Fler arbetsmiljöingenjörer behövs

Fler arbetsmiljöingenjörer behövs

Pensionsavgångar kan göra bristen på verksamma arbetsmiljöingenjörer akut redan om fem år, enligt en svensk förening som samlar yrkesgruppen. Röster höjs för fler utbildningsplatser, men också för införandet av ett kompletterande yrke.

En arbetsmiljöingenjörs uppgift är att ta ett helhetsgrepp om den fysiska och psykosociala arbetsmiljön på arbetsplatserna, att kunna identifiera arbetsmiljörisker och bidra till att rätt åtgärder sätts in för att förebygga ohälsa. Det kan innebära att initiera och driva på det förebyggande arbetsmiljöarbetet, hjälpa till att tolka lagar, följa upp tillbud och olyckor eller planera utbildningar och sköta kontakt med myndigheter. I en debattartikel i tidningen Arbetarskydd (Arbetsmiljön kräver experter – kommer de att finnas?) varnar bland andra Tanja Vaara, styrelseordförande i föreningen FTF arbetsmiljö, för att antalet arbetsmiljöingenjörer kan vara hälften så många som i dag redan om fem år.

Siffrorna är hämtade från en enkät som FTF arbetsmiljö genomförde bland sina knappt 400 medlemmar förra året, en förening som består av bland annat arbetsmiljöingenjörer och skyddsingenjörer. Det visade sig att två av tre verksamma arbetsmiljöingenjörer var över 50 år gamla och att var fjärde av de strax över 300 personer som hade svarat på enkäten var mellan 60 och 65 år gamla. Samtidigt som arbetsmiljöingenjörernas kompetens enligt både föreningen och lärosätena ska vara eftertraktad på arbetsmarknaden, utbildas färre nya än vad som går i pension. Inte bara antalet utexaminerade arbetsmiljöingenjörer behöver öka, utan också arbetsmiljöingenjörernas kompetens, anser Tanja Vaara.

– Har man inte arbetsmiljöingenjörer på arbetsplatser, personer som verkligen brinner för den uppgiften, är risken att olyckor kommer att öka, säger hon.

Det kan råda viss förvirring kring begreppet arbetsmiljöingenjör. Enligt FTF arbetsmiljö styrelses definition ska framtidens arbetsmiljöingenjörer ha gått en universitets- eller högskoleutbildning, eftersom arbetsmiljöingenjörens roll blir allt mer komplex. Men det finns också en tvåårig Yh-utbildning för arbetsmiljöingenjörer vid Folkuniversitetet, som startade i Göteborg hösten 2013. Det är ingen ingenjörsutbildning i formell mening, men ska enligt Jan-Olof Levin, professor vid Umeå universitet och en av initiativtagarna till utbildningen, följa det format som den tidigare arbetsmiljöutbildningen vid numera nedlagda Arbetslivsinstitutet hade och förklarar därför varför utbildningen heter som den gör.

Jörgen Eklund, professor vid KTH och suppleant i FTF arbetsmiljö ser ett behov av både den arbetsmiljöutbildning som ges vid universiteten i dag, med minst tre års akademisk grundutbildning plus ett fjärde år med arbetsmiljöspecialisering, och en utbildning som en tvåårig variant som skulle utbilda arbetsmiljötekniker. Den högre utbildningen motsvarar beteendevetarnas, sjuksköterskornas och sjukgymnasternas och ska därför göra yrkesgrupperna mer jämställda i sitt samarbete.

– Det finns ett stort behov av båda typerna av utbildningar och jag ser det inte alls som någon fråga om konkurrens mellan dem. Vi måste utbilda för branschens behov och just nu finns det ett stort behov av både arbetsmiljöingenjörer, som har en magisterutbildning, och arbetsmiljötekniker som har gått en kortare utbildning, säger han.

Även Tanja Vaara tycker att det behövs andra arbetsmiljökompetenser än enbart de som arbetsmiljöingenjören har, i form av mättekniker och andra stödfunktioner, liksom forskare. Högt på önskelistan ligger dock att antalet utbildningsplatser för arbetsmiljöingenjörer utökas på högskolorna, och att fler kurser öppnas upp så att de bli fristående.

– Det behövs både för påbyggnad, men också kompetensutveckling. Det skulle vara bra med ett doktorandprogram inom arbetsmiljöingenjörsutbildningen. Får man forska kan man hänga med i utvecklingen och även vara ledande i utvecklingen, samtidigt som ett forskarprogram är en nödvändighet för att skapa experter i Sverige och inte alltid enbart behöva förlita sig på utländsk forskning.

Ania Obminska

3 KOMMENTARER

  1. M.t.p. enkäten och den information jag får av olika personalrekryterare är att tillgången på Arbetsmiljöingenjörer är väldigt olika. När det gäller utannonserade tjänster får jag till min vetskap att ”ingen har sökt tjänsten” till att ”många har sökt och att det varit svårt att välja”. Precis som kommenterats här i detta forum kan man fråga sig om företagen har rätt kravbild på Arbetsmiljöingenjören. Beroende på företagets arbetsmiljöpolitik kan jag förstå att kraven är i nivå med den arbetsmiljöpolitik och kunskap om arbetsmiljö som finns i företagen. Man förstår därmed att vetskapen om AML och kännedomen i AFS kan vara synnerligen dålig eller helt obefintlig i många fall. Har företaget management och personal som saknar elementär kunskap blir urvalet därefter.

  2. Hej Anders,

    Jag skriver här bara för att du ska veta att jag sett och att jag också kommer att se till att mina styrelsekollegor får ta del av din kommentar.(dvs så att du vet att din kommentar hittade hem :) ).
    Tack!

    MVH
    Tanja

  3. Enligt Arbetsmiljölagen 3 kap, 6 §, ska byggherren utse en byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering tidigt i byggprocessen. Jag ser tyvärr väldigt ofta att detta inte fungerar – man väljer en av de projekterande konsulterna till detta uppdrag, vilken saknar arbetsmiljökompetens och ofta bara har en dags utbildning (för att få ett BAS-P-diplom) för detta uppdrag. Dett borde skötas av erfarna arbetsmiljöingenjörer – en sådan kan med några få timmars konsultinsats identifiera de problem som finns eller kan uppstå (talar ev egen erfarenhet). FTF borde bearbete byggherrar och byggherreorganisationer, t ex SKL

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Sveriges Ingenjörer på Ericsson: ”Inte nu igen”

0
Efter invasionen av Ukraina har Ericsson sökt och beviljats tillstånd för export till Ryssland. Men bolaget har hävdat att exporten upphört.  Det har fått Sveriges Ingenjörer på Ericsson att reagera med besvikelse.
Ingenjörer i riksdagen 2022

Fler ingenjörer i riksdagen efter valet

0
De senaste två mandatperioderna har 12–13 av riksdagens 349 ledamöter varit ingenjörer. Nu har antalet ökat till minst 18 – och alla partier har minst en ledamot som är ingenjör.

Här är de 21 vanligaste frågorna om omställningsstudiestödet

0
Från den 1 oktober kan du söka stöd för att börja plugga nästa år med upp till 80 procent av lönen. Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius svara på 21 frågor om hur stödet fungerar.

Så söker du omställningsstudiestödet – en guide i sex steg

0
Den 1 oktober öppnar ansökan för att söka omställningsstudiestödet. Ingenjören  guidar dig i sex steg genom ansökningsprocessen. 

När Volvo Cars ställer om måste ingenjörerna ställa om

0
Om åtta år ska Volvo Cars inte längre göra bilar med förbränningsmotorer. För många ingenjörer på Volvo krävs att de kompetensutvecklar sig för att klara framtidens produktion och utvecklingsarbete.

8 av 10 unga ingenjörer vill bli chef

0
Bland ingenjörer under 40 år kan 80 procent tänka sig att bli chef. Det finns tecken på att den administrativa belastningen på chefer har minskat men fler pressas av oklara förväntningar och orealistiska mål.
V-huset LTH

Så skiljer andelen kvinnliga professorer mellan högskolorna – och inriktningarna

0
19,4 procent av professorerna inom teknik i Sverige är kvinnor. Här är statistiken och kommentarer från Lund, Jönköping och Högskolan Väst.  

Se upp så att flextiden inte blir en arbetsmiljöfälla

0
Flextid är en uppskattad förmån, men det finns också risker. Läs på hur avtalet är tänkt att tillämpas på din arbetsplats och var vaksam på hur mycket du egentligen jobbar.

Myndigheter med växtvärk – så här gör de för att hantera den 

0
Flera statliga myndigheter ligger i startgroparna för en kraftig tillväxt. Tusentals nya medarbetare ska anställas – och en stor del är ingenjörer.
Kraftledningar

Sveriges Ingenjörer Syd och Väst: Ta ställning för ett elprisområde

1
Sveriges Ingenjörer bör ta ställning för att Sverige bara ska ha ett elprisområde. Det föreslår Sveriges Ingenjörer Syd och Väst i en av de 39 motioner som kommit in till Ingenjörsfullmäktige.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Borde man prata mer om lön på arbetsplatsen?

3
Kan öppna löner vara ett sätt att öka pressen på arbetsgivaren att höja lönerna? Sveriges Ingenjörers förhandlingsexpert ger sin syn på saken.

TOPPLISTA