”Det går för långsamt”

0
1329

Nätverket för kvinnliga professorer och docenter vid KTH tyckte att glappet mellan policydokument och verkligheten var för stor. Trots att jämställdhetsfrågorna prioriterades på olika nivåer gick förändringen trögt. Därför startades projektet Från ord till handling.

I ett gemensamt manifest i tidningen Ny Teknik på Internationella kvinnodagen 2010 lovade rektorerna vid fyra tekniska högskolor (KTH, Linköpings tekniska universitet, Luleå tekniska universitet och Lunds tekniska högskola) att ta ett gemensamt krafttag för att skapa jämställda förutsättningar för en karriär inom högskolan.

Nätverket för kvinnliga professorer och docenter vid KTH såg ett utmärkt tillfälle att få mer strålkastarljus på jämställdhetsarbetet och sökte pengar från Delegationen för jämställdhet i högskolan.

LÄS MER

Läs rapporten om projektet Från ord till handling.

 

Projektet Från ord till handling som beviljades anslag använde praktiska exempel och benchlerning mellan de tekniska lärosätena för att försöka fylla ut glappet mellan teori och praktik.

– Det finns inga standardiserade utvecklingsmodeller för jämställdhet. Varje lärosäte har olika förutsättningar och behov men vi insåg att vi behövde ett utbyte av kunskap och erfarenheter för att lära av varandra men också för att bli varandras kritiska vänner, säger Marianne Ekman Rising, professor i industriell arbetsvetenskap, ledare för KTHs kvinnliga nätverk och en av projektledarna.

I en aktivitet inom ramen för projektet träffades ett 40-tal personer (administratörer och lärare/forskare) från de fyra högskolorna under en dag för att arbeta med lärande exempel – fingerade berättelser som byggde på intervjuer dels med anställda i ledande ställning dels med jämställdhetshandläggare på högskolorna. Berättelserna var uppbyggda av scener som beskrev olika vardagssituationer där värderingarna kring jämställdhet utmanades.

Scenerna diskuterades i blandade grupper. Samtalen handlade om de dilemman som scenerna skildrade. Vilka hinder möter de som vill driva jämställdhetsarbetet snabbare framåt? Är det kvinnornas ansvar att driva jämställdhetsfrågor? Hur drivs jämställdhetsfrågorna av fakulteterna? Vad kan man göra åt glappet mellan en övergripande policy och verkligheten?

Marianne Ekman Rising tror att projektet har haft betydelse för jämställdheten på KTH men menar att det inte är lätt att peka på tydliga resultat. Det handlar om att påverka värderingar och det är ett arbete som kräver tålamod och tid, som droppen som urholkar stenen.

Marianne Ekman Rising
Marianne Ekman Rising

– Det är ett intrikat mönster där man måste jobba på flera nivåer och allt arbete länkas ihop. Ett enskilt projekt kan aldrig ändra värderingar och strukturer men det kan bidra till att det långsamt sker en förändring. Jämställdhet är inte bara en utbildningsfråga utan i hög grad en utvecklingsfråga. Det krävs både kognitiv förståelse, en vilja att förändra och att vi faktiskt gör praktisk förändring, säger Marianne Ekman Rising.

Projektet belyste också jämställdhetshandläggarnas roll på lärosätena.

– Många känner en frustration när all deras tid går åt till att göra kartläggningar och ta fram statistiska underlag när deras ambitioner med jämställdhetsfrågorna och deras kunskap är mycket större än så.

Marianne Ekman Rising beskriver jämställdhetsarbetet på KTH lite som två steg fram och ett steg tillbaka. När rektor Peter Gudmundsson installerades var jämställdhet ett av tre prioriterade områden, men när det för två år sedan var dags för omval av skolchefer på KTH utsågs ingen kvinna.

– Tio män av tio möjliga skolchefer och tre kvinnor som vice skolchefer. Det är en signal som jag inte är nöjd med, säger hon men tillägger att KTH sedan dess faktiskt har fått en kvinnlig skolchef.

Tittar man däremot på andelen kvinnliga professorer och lektorer på KTH ser man en förändring. Från 2006 till 2014 har andelen kvinnliga professorer ökat från 6,7 till 16 procent. Andelen kvinnliga lektorer har under samma period ökat från 11 till 21 procent.

– Det händer mycket men det går för långsamt. Rekryteringsprocesserna måste bli mer professionella och då kan man inte bara fiska i de informella nätverken. HR-avdelningarna är också viktiga, där finns expertkunskap om rekrytering, säger Marianne Ekman Rising.

Projektet Från ord till handling startade som ett gemensamt projekt mellan fyra tekniska högskolor men samarbetet rann ut i sanden.

– Tiden räckte helt enkelt inte till att hålla samarbetet mellan lärosätena igång och det var synd. Men de erfarenheter som vi utbytte med varandra har varit värdefulla och arbetet fortsätter i olika former på varje lärosäte, säger Marianne Ekman Rising.

Karin Virgin

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.
Chalmers, KTH:s, LTU:s och BTH:s rektorer

Så mycket tjänar rektorerna på högskolorna

Snittlönen för rektorer på de högskolor som utbildar ingenjörer är 114 323 kronor per månad. Chalmers rektor tjänar mest, med nästan dubbelt så hög lön som rektorn för Blekinge tekniska högskola. 

Så höjer du kvaliteten på mötet

Ifrågasätt, involvera och sammanfatta. Det är tre tips som Skanskas medarbetare använder för att höja kvaliteten på sina möten som fungerar både för de fysiska och de digitala.

De är akademikernas drömarbetsgivare

Google, Apple, Spotify och Microsoft toppar listan när unga akademiker får välja sin drömarbetsgivare. Men strax under toppen finns företag som arbetar med hållbar utveckling.
Arbetslöshet ingenjörer

Långsamt stigande arbetslöshet för ingenjörer

Sedan coronakrisen började har arbetslösheten bland ingenjörer stigit stadigt. Fler ingenjörer än på länge är nu arbetslösa. Samtidigt är det färre än i andra grupper. Här är statistiken. 

”Ingenjörerna säger nej till ett nollbud”

Svenskt Näringsliv menar att frysta löner är det enda rimliga i det läge som råder nu. Men Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius håller inte med.