Normer och nätverk styr karriären i högskolan

0
861

Efter särskilda satsningar på 47 miljoner kronor till jämställdhetsarbete i högskolan finns det fortfarande stora brister. Informella beslutsvägar, normer som är svåra att bryta och bristande engagemang från ledningen är några förklaringar till att förändringarna går långsamt.

För fem år sedan tillsatte regeringen Delegationen för jämställdhet i högskolan. Uppdraget var att stödja insatser och föreslå åtgärder för att öka jämställdheten i högskolan. 47 miljoner kronor fördelades på 37 jämställdhetsprojekt inom olika områden. I november i år presenterade Universitets- och högskolerådet, UHR, en kartläggning av insatserna.

UHR:s slutsats är att lärosätena har kommit olika långt när det gäller jämställdhet. Några lyfts fram i slutrapporten som goda förebilder, bland andra Lunds universitet och Uppsala universitet. Andra, framför allt de som domineras av tekniska, naturvetenskapliga och konstnärliga utbildningar har fortfarande mycket att göra.

UHR sammanfattar sin kartläggning med några åtgärder som är nödvändiga för att påskynda jämställdhetsbetet inom högskolan.

* Beslutsvägarna inom akademin bör ses över – tydliga riktlinjer och rutiner som ger transparens inom alla processer i akademin.

* Det ska vara möjligt att kombinera en akademisk karriär med privatliv.

* Fördelningen av arbetsuppgifter i akademin bör jämställas så att både kvinnor och män kan avancera i forskarsystemet.

* Det är viktigt att utmana det rådande forskaridealet.

* Det är viktigt att ifrågasätta akademins självbild som en strikt meritokratisk organisation.

Aleksandra Sjöstrand
Aleksandra Sjöstrand

– Den sista punkten är kanske den allra viktigaste, att akademin måste förstå att den inte är helt meritokratisk. Vi behöver sticka hål på ballongen och erkänna att normer och informella nätverk påverkar karriärmöjligheterna inom högskolan, säger Aleksandra Sjöstrand, ansvarig för kartläggningen på Universitets- och högskolerådet.

Hon tycker att kvaliteten på projekten har varit skiftande men satsningen har ändå varit viktig.

– Det är alltid problematiskt att nå varaktiga förändringar genom att stödja enskilda projekt, men ibland kan det vara ett bra sätt att komma igång, minst på de högskolor som inte har jobbat så mycket med jämställdhetsfrågor tidigare.

Hon tror att projekten generellt skulle ha kunnat få en större betydelse om några krav hade ställts på högskolorna.

LÄS MER

Läs UHR:s kartäggning av projekten som finansierats av Delegationen för jämställdhet i högskolan. Jämställdhet i högskolan – ska den nu ordnas en gång för alla?

– Det borde ha funnits krav på att högskolorna redogör för hur resultaten ska integreras i det långsiktiga jämställdhetsarbetet. Hade man dessutom krävt en motfinansiering, att mottagarna delfinansierade projekten, hade det sannolikt funnits ett större intresse för att nå resultat och att omsätta dem i konkreta åtgärder, säger Aleksandra Sjöstrand.

Hon konstaterar också att majoriteten av projekten handlade om ojämställda villkor inom akademin. Bara nio projekt handlade om könsbundna utbildningsval.

– Grunden för den sneda könsfördelningen bland de anställda på högskolan läggs redan grundskolan och resultatet blir en könsuppdelad gymnasieskola som sedan påverkar ungdomarnas utbildningsval. Högskolorna ansvarar inte själva för den här ojämna könsfördelningen. De kan i viss mån göra mer för att både killar och tjejer ska identifiera sig med dem som jobbar inom yrket, men de stora insatserna måste göras i grundskolan, säger Aleksandra Sjöstrand.

Karin Virgin

läs mer

Projektet Från ord till handling på KTH var ett av de 37 projekt som fick stöd av Delegationen för jämställdhet i högskolan.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Karriären inte slut efter utbrändheten

Sofia Wahling drabbades av utmattning på sitt första jobb. Det fick henne att tänka om. Idag är hon på ett jobb där hon trivs och mår bra. Här delar hon med sig av sina bästa råd.
Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.