Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Utstationeringslagen ses över

Utstationeringslagen ses över

För att bättre skydda svenska kollektivavtal och utländska anställda som tillfälligt jobbar i Sverige ska utstationeringskommittén föreslå lagändringar i Lex Laval. Men för att svenska kollektivavtal ska omfatta alla fullt ut krävs förändringar i EU-direktivet

Regeringen vill förbättra villkoren för utstationerade arbetstagare, det vill säga anställda på utländska företag som tillfälligt jobbar i Sverige, till exempel på byggarbetsplatser och i IT-sektorn. Därför har den gett den så kallade utstationeringskommittén i uppdrag att föreslå lagändringar och andra åtgärder för att stärka kollektivavtalens ställning.

– Frågan om utstationeringsdirektivet är en fråga som har tröskats länge, säger Helena Larsson, jurist på Saco.

Frågan om anställningsvillkor för utstationerade arbetstagare fick stor uppmärksamhet 2004-2005 i samband med det så kallade Laval-fallet, där fackförbundet Byggnads försatte ett bygge av en skola i Vaxholm i blockad för att de lettiska byggjobbarnas löner var så låga att de betraktades som lönedumpning. Byggnads krävde att det lettiska byggföretaget Laval skulle skriva på Byggnadsavtalet.

EG-domstolen kom dock 2007 fram till att fackförbundet Byggnads bland annat hade ställt för höga lönekrav för att kunna vidta stridsåtgärder mot företaget. Domen resulterade i att facket fick betala skadestånd till det lettiska byggföretaget.

Lex laval

Stridsåtgärder vid utstationering:

För att få använda sig av stridsåtgärder för att få till ett kollektivavtal för utstationerade arbetstagare gäller sedan 2010 att det måste handla om

  • minimivillkor i ett svenskt centralt branschavtal (ett avtal som gäller generellt i hela landet för en viss bransch).
  • villkor som gäller semester, arbetstid, lön och liknande
  • att villkoren i kollektivavtalet är bättre än vad som redan gäller enligt svensk lag.

En arbetstagarorganisation får inte använda stridsåtgärder för att få till stånd ett svenskt kollektivavtal, om en arbetsgivare kan visa att arbetstagarna redan omfattas av villkor som är minst lika bra som de i ett svenskt centralt branschavtal.

Källa: Arbetsmiljöverket

Domen ledde också fram till att den svenska lagen förändrades. 2010 kom Lex Laval, en ändring i utstationeringslagen som begränsade de svenska fackens möjlighet att vidta stridsåtgärder för att få till stånd svenska kollektivavtal för  utstationerad personal i Sverige. Facket får inte kräva mer än minimivillkor enligt svenska branschavtal för de mest centrala frågorna som lön, arbetstid, likabehandling, arbetsmiljö och semester. Och om arbetsgivaren kan visa upp att de anställda redan har minst lika bra villkor får stridsåtgärder inte vidtas alls. Enligt de svenska facken har detta gjort att det förekommer många skenavtal som visas upp men som inte tillämpas i praktiken. Efter stort fackligt missnöje med lagen tillsattes 2012 utstationeringskommittén, en parlamentariskt sammansatt kommitté som skulle leverera ett utlåtande senast den sista december 2014.

Under 2013 uttalade sig dessutom FN-organet ILO (International Labour Organization) till Byggnads fördel. De skrev att den svenska lagstiftningen som uppstått efter EG-domstolens dom 2007 bör rivas upp.

I slutet av november i år fick utstationeringskommittén, en ny ordförande – den socialdemokratiska riksdagskvinnan Marie Granlund – och nya direktiv. Kommittén ska nu föreslå lagändringar i Lex Laval, för att försvara svenska kollektivavtal på arbetsplatser med utstationerad arbetskraft.

– Den svenska utstationeringslagen är ju den svenska tolkningen av det europeiska utstationeringsdirektivet, så det gäller för kommittén att hitta skrivningar som följer EU:s direktiv och ändå försvarar den svenska modellen, säger Helena Larsson.

Viktigt för Saco är att kollektivavtalen inom Sacofederationen också ska kunna gälla för utstationerade.

Samtidigt som Utstationeringskommittén tittar på möjligheten att ändra lagen, pågår en annan utredning: Utredningen om nya utstationeringsregler. Den ska genomföra det så kallade tillämpningsdirektivet som har antagits av EU. Direktivet går ut på att medlemsstaterna ska förbättra kontrollen av att utstationerad personal får rätt villkor. Där handlar det bland annat om att införa ett entreprenörsansvar i byggbranschen.

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson har sagt att hon helst vill att svenska kollektivavtal ska gälla fullt ut för alla som jobbar i Sverige, men att det inte är möjligt med nuvarande EU-direktiv.

Utstationeringskommittén ska redovisa sina resultat senast den 31 maj, 2015, medan Utredningen om nya utstationeringsregler ska redovisas redan den 31 mars 2015.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Sju tips: Så gör du om din firma går dåligt

0
Vad kan du som egen företagare göra för att rädda situationen när framtiden ser mörk ut? Anders Hallgren på Sveriges Ingenjörer delar med sig av goda råd till krisande egenföretagare.

32 råd – det här hade vi velat veta på första jobbet

0
Ingenjören frågade tio unga ingenjörer vad de hade velat veta när klev in genom dörren på sitt första ingenjörsjobb.

Ett utlandsjobb kan ge karriären en skjuts

0
Ericsson har verksamhet i 180 länder. Anki Ljung, rekryteringschef på Ericsson har flera tips till dem som vill ut i världen.

Så hittar du ett utlandsjobb och svar på allt du behöver veta

0
I den här guiden får du tips på hur du kan hitta ett utlandsjobb och allt praktiskt du måste tänka på – innan du flyttar utomlands – och när du flyttar hem.  
hand som skriver på kontrakt

Åtta tips – tänk på det här innan du skriver på

0
Skriver du på anställningsavtalet och tänker att villkoren enkelt går att omförhandla? Eller att villkor ”egentligen inte gäller”? Tänk då om.

Sveriges Ingenjörer på Ericsson: ”Inte nu igen”

9
Efter invasionen av Ukraina har Ericsson sökt och beviljats tillstånd för export till Ryssland. Men bolaget har hävdat att exporten upphört.  Det har fått Sveriges Ingenjörer på Ericsson att reagera med besvikelse.

Fler ingenjörer i riksdagen efter valet

0
De senaste två mandatperioderna har 12–13 av riksdagens 349 ledamöter varit ingenjörer. Nu har antalet ökat till minst 18 – och alla partier har minst en ledamot som är ingenjör.

Här är de 21 vanligaste frågorna om omställningsstudiestödet

0
Från den 1 oktober kan du söka stöd för att börja plugga nästa år med upp till 80 procent av lönen. Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius svarar på 21 frågor om hur stödet fungerar.

Så söker du omställningsstudiestödet – en guide i sex steg

0
Den 1 oktober öppnar ansökan för att söka omställningsstudiestödet. Ingenjören  guidar dig i sex steg genom ansökningsprocessen. 

När Volvo Cars ställer om måste ingenjörerna ställa om

0
Om åtta år ska Volvo Cars inte längre göra bilar med förbränningsmotorer. För många ingenjörer på Volvo krävs att de kompetensutvecklar sig för att klara framtidens produktion och utvecklingsarbete.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Borde man prata mer om lön på arbetsplatsen?

3
Kan öppna löner vara ett sätt att öka pressen på arbetsgivaren att höja lönerna? Sveriges Ingenjörers förhandlingsexpert ger sin syn på saken.

TOPPLISTA