Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Utstationeringslagen ses över

Utstationeringslagen ses över

För att bättre skydda svenska kollektivavtal och utländska anställda som tillfälligt jobbar i Sverige ska utstationeringskommittén föreslå lagändringar i Lex Laval. Men för att svenska kollektivavtal ska omfatta alla fullt ut krävs förändringar i EU-direktivet

Regeringen vill förbättra villkoren för utstationerade arbetstagare, det vill säga anställda på utländska företag som tillfälligt jobbar i Sverige, till exempel på byggarbetsplatser och i IT-sektorn. Därför har den gett den så kallade utstationeringskommittén i uppdrag att föreslå lagändringar och andra åtgärder för att stärka kollektivavtalens ställning.

– Frågan om utstationeringsdirektivet är en fråga som har tröskats länge, säger Helena Larsson, jurist på Saco.

Frågan om anställningsvillkor för utstationerade arbetstagare fick stor uppmärksamhet 2004-2005 i samband med det så kallade Laval-fallet, där fackförbundet Byggnads försatte ett bygge av en skola i Vaxholm i blockad för att de lettiska byggjobbarnas löner var så låga att de betraktades som lönedumpning. Byggnads krävde att det lettiska byggföretaget Laval skulle skriva på Byggnadsavtalet.

EG-domstolen kom dock 2007 fram till att fackförbundet Byggnads bland annat hade ställt för höga lönekrav för att kunna vidta stridsåtgärder mot företaget. Domen resulterade i att facket fick betala skadestånd till det lettiska byggföretaget.

Lex laval

Stridsåtgärder vid utstationering:

För att få använda sig av stridsåtgärder för att få till ett kollektivavtal för utstationerade arbetstagare gäller sedan 2010 att det måste handla om

  • minimivillkor i ett svenskt centralt branschavtal (ett avtal som gäller generellt i hela landet för en viss bransch).
  • villkor som gäller semester, arbetstid, lön och liknande
  • att villkoren i kollektivavtalet är bättre än vad som redan gäller enligt svensk lag.

En arbetstagarorganisation får inte använda stridsåtgärder för att få till stånd ett svenskt kollektivavtal, om en arbetsgivare kan visa att arbetstagarna redan omfattas av villkor som är minst lika bra som de i ett svenskt centralt branschavtal.

Källa: Arbetsmiljöverket

Domen ledde också fram till att den svenska lagen förändrades. 2010 kom Lex Laval, en ändring i utstationeringslagen som begränsade de svenska fackens möjlighet att vidta stridsåtgärder för att få till stånd svenska kollektivavtal för  utstationerad personal i Sverige. Facket får inte kräva mer än minimivillkor enligt svenska branschavtal för de mest centrala frågorna som lön, arbetstid, likabehandling, arbetsmiljö och semester. Och om arbetsgivaren kan visa upp att de anställda redan har minst lika bra villkor får stridsåtgärder inte vidtas alls. Enligt de svenska facken har detta gjort att det förekommer många skenavtal som visas upp men som inte tillämpas i praktiken. Efter stort fackligt missnöje med lagen tillsattes 2012 utstationeringskommittén, en parlamentariskt sammansatt kommitté som skulle leverera ett utlåtande senast den sista december 2014.

Under 2013 uttalade sig dessutom FN-organet ILO (International Labour Organization) till Byggnads fördel. De skrev att den svenska lagstiftningen som uppstått efter EG-domstolens dom 2007 bör rivas upp.

I slutet av november i år fick utstationeringskommittén, en ny ordförande – den socialdemokratiska riksdagskvinnan Marie Granlund – och nya direktiv. Kommittén ska nu föreslå lagändringar i Lex Laval, för att försvara svenska kollektivavtal på arbetsplatser med utstationerad arbetskraft.

– Den svenska utstationeringslagen är ju den svenska tolkningen av det europeiska utstationeringsdirektivet, så det gäller för kommittén att hitta skrivningar som följer EU:s direktiv och ändå försvarar den svenska modellen, säger Helena Larsson.

Viktigt för Saco är att kollektivavtalen inom Sacofederationen också ska kunna gälla för utstationerade.

Samtidigt som Utstationeringskommittén tittar på möjligheten att ändra lagen, pågår en annan utredning: Utredningen om nya utstationeringsregler. Den ska genomföra det så kallade tillämpningsdirektivet som har antagits av EU. Direktivet går ut på att medlemsstaterna ska förbättra kontrollen av att utstationerad personal får rätt villkor. Där handlar det bland annat om att införa ett entreprenörsansvar i byggbranschen.

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson har sagt att hon helst vill att svenska kollektivavtal ska gälla fullt ut för alla som jobbar i Sverige, men att det inte är möjligt med nuvarande EU-direktiv.

Utstationeringskommittén ska redovisa sina resultat senast den 31 maj, 2015, medan Utredningen om nya utstationeringsregler ska redovisas redan den 31 mars 2015.

Sture Henckel

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Ingenjörshuset

Avgiftshöjningen: Så ska överskottet användas

0
Den tillfälliga höjningen av medlemsavgiften till Sveriges Ingenjörer avslutas i förtid. Men vad händer med pengarna som är kvar?

”Hur gör jag om jag blir sjuk på semestern?”

0
Varför ska du sjukanmäla dig om du blir sjuk på semestern? Och kan din chef kräva att du har koll på jobbmejlen när du är ledig? Så här säger förbundsjuristen.
Studenter på KTH

Färre nyexade ingenjörer hade jobb i oktober

0
Hur har det gått för nyexaminerade ingenjörer att få jobb under pandemin? Klart sämre än året innan, visar statistik från UKÄ. Samtidigt kan det finnas fler förklaringar bakom.

Jag är omplacerad – kan jag tacka nej?

0
Kan min arbetsgivare omplacera mig till en mindre kvalificerad tjänst? Får jag då behålla min lön? Vad händer om jag tackar nej? Ullika Dalén, förbundsjurist på Sveriges Ingenjörer, reder ut vad som gäller.

Satsningar på lön och karriär – så lockar regionerna ingenjörer

0
Särskilda lönesatsningar och möjlighet till fler karriärvägar har blivit nödvändiga för att regionerna ska klara att rekrytera ingenjörer.

Mer pengar till forskning när MDH blir universitet

1
Anslagen till forskningen kommer i det närmaste att fördubblas när Mälardalens högskola blir universitet.

Därför vill (relativt många) kvinnliga ingenjörer jobba i offentlig sektor

2
Andelen kvinnor bland ingenjörerna är lägst i privat sektor. Högst ligger kommunerna, följt av stat, region och högskola. Att kvinnor attraheras av offentlig sektor har sina förklaringar.

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

1
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

0
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

Över 20 000 i studiebidrag – för alla som jobbat

16
20 458 kronor i studiebidrag per månad under ett år. Det ska alla som jobbat i åtta år kunna få från vårterminen 2023 - även de som inte har kollektivavtal.

VI REKOMMENDERAR

IT, finans, bygg och kemi

Så skiljer sig ingenjörers löner mellan branscherna

4
I vilka branscher tjänar ingenjörer mest? Inom IT, bygg, telekom – eller bank? Här är statistik över det relativa löneläget för ingenjörer inom 16 branschavtal.

TOPPLISTA