Krisens påverkan på omställningar

0
816

Hur omställningar på arbetsmarknaden sköts förändrades märkbart med finanskrisen 2008–2009, visar en rapport med fokus på 11 EU-länder.

Inom ramen för det EU-finansierade projektet MOLIÈRE har ett 20-tal forskare tittat närmare på hur finanskrisen 2008–2009 påverkade hanteringen av omställning på arbetsmarknaden i elva EU-länder, däribland Sverige. Forskarna hittade fyra huvudsakliga utvecklingstendenser för omställningsarbetet i länderna:

omställning på arbetsmarknaden i förändring

Rapporten Monitoring Learning and Innovation in European Restructuring och rapporter för respektive land hittar du här.

1. Det har skett stora förändringar i hanteringen och regleringen av omstruktureringsarbetet. Där företag tidigare har använt sig av lönesänkningar för att minska produktionskostnader har i stället arbetstidsförkortningar blivit vanligare.
2. Det har blivit mer fokus på att hjälpa arbetstagare att få nytt jobb, än att till exempel erbjuda förtidspensionering.
3. Arbetsmarknadens parter och samarbetet dem emellan spelar en större roll vid åtgärder för att hantera hantera strukturomvandlingar än tidigare.
4. Långt ifrån alla som påverkades av omställningar fick tillgång till åtgärder som skulle göra det lättare för dem att få nytt jobb.

Omstruktureringar/omställningar är i det här fallet sådana förändringar av arbete ”som, utifrån den enskilde arbetstagarens synvinkel, innebär en förändring i anställningsstatus eller arbetsvillkor”.

Sverige, Storbritannien och Tyskland är de länder som enligt forskarna har haft det relativt stabilt trots de stora förändringar som finanskrisen har inneburit för samhällsekonomin och arbetsmarknaden. I Spanien och Frankrike har förändringarna varit desto mer drastiska, jämfört med övriga länder i jämförelsen.

Relaterat till den totala arbetskraften i respektive land låg varselnivån under perioden 2007–2013 på topp i Slovenien. Där riskerade 4,5 procent av arbetskraften, 43 293 personer, sina jobb på grund av nedskärningar under perioden, enligt den europeiska databasen EMCC som forskarna refererar till. Sverige blir enligt samma databas trea på listan med 2,47 procent. Totalt 110 043 personer i Sverige låg i riskzonen för att förlora jobbet, men detta skriver forskarna är en underskattning eftersom svensk statistik visar att över 460 000 anställda riskerade att förlora jobbet mellan 2007 och 2013, vilket är fyra gånger mer än siffran som uppges i den europeiska databasen.

En växande trend med finanskrisen blev frivilliga avgångsvederlag. Forskarna beskriver det som ett sätt för arbetsgivare att inte tvingas välja vem som ska avskedas och ett sätt för anställda att kunna göra något nytt. Samtidigt blir en konsekvens av ett större inflytande på individnivå att facken får en mindre avgörande roll när det handlar om att påverka vilka som slutar eller får behålla jobbet.

Enligt rapporten finns en acceptans för kollektiva uppsägningar i Sverige, men det finns också ett stöd för dem som blir uppsagda, vilket underlättar för dem att få ett nytt jobb. I Sverige var andelen återanställda inom ett år efter ett uppsägning 80 procent, att jämföra med mellan 30 och 40 procent i Frankrike, Storbritannien och Portugal, enligt rapporten.

För långsiktig konkurrenskraft krävs det att man underlättar för arbetstagare att hitta nya jobb, i stället för att försöka hindra arbetsgivare från att göra massuppsägningar, skriver forskarna också.

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Karriären inte slut efter utbrändheten

Sofia Wahling drabbades av utmattning på sitt första jobb. Det fick henne att tänka om. Idag är hon på ett jobb där hon trivs och mår bra. Här delar hon med sig av sina bästa råd.
Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.