Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Krisens påverkan på omställningar

Krisens påverkan på omställningar

Hur omställningar på arbetsmarknaden sköts förändrades märkbart med finanskrisen 2008–2009, visar en rapport med fokus på 11 EU-länder.

Inom ramen för det EU-finansierade projektet MOLIÈRE har ett 20-tal forskare tittat närmare på hur finanskrisen 2008–2009 påverkade hanteringen av omställning på arbetsmarknaden i elva EU-länder, däribland Sverige. Forskarna hittade fyra huvudsakliga utvecklingstendenser för omställningsarbetet i länderna:

omställning på arbetsmarknaden i förändring

Rapporten Monitoring Learning and Innovation in European Restructuring och rapporter för respektive land hittar du här.

1. Det har skett stora förändringar i hanteringen och regleringen av omstruktureringsarbetet. Där företag tidigare har använt sig av lönesänkningar för att minska produktionskostnader har i stället arbetstidsförkortningar blivit vanligare.
2. Det har blivit mer fokus på att hjälpa arbetstagare att få nytt jobb, än att till exempel erbjuda förtidspensionering.
3. Arbetsmarknadens parter och samarbetet dem emellan spelar en större roll vid åtgärder för att hantera hantera strukturomvandlingar än tidigare.
4. Långt ifrån alla som påverkades av omställningar fick tillgång till åtgärder som skulle göra det lättare för dem att få nytt jobb.

Omstruktureringar/omställningar är i det här fallet sådana förändringar av arbete ”som, utifrån den enskilde arbetstagarens synvinkel, innebär en förändring i anställningsstatus eller arbetsvillkor”.

Sverige, Storbritannien och Tyskland är de länder som enligt forskarna har haft det relativt stabilt trots de stora förändringar som finanskrisen har inneburit för samhällsekonomin och arbetsmarknaden. I Spanien och Frankrike har förändringarna varit desto mer drastiska, jämfört med övriga länder i jämförelsen.

Relaterat till den totala arbetskraften i respektive land låg varselnivån under perioden 2007–2013 på topp i Slovenien. Där riskerade 4,5 procent av arbetskraften, 43 293 personer, sina jobb på grund av nedskärningar under perioden, enligt den europeiska databasen EMCC som forskarna refererar till. Sverige blir enligt samma databas trea på listan med 2,47 procent. Totalt 110 043 personer i Sverige låg i riskzonen för att förlora jobbet, men detta skriver forskarna är en underskattning eftersom svensk statistik visar att över 460 000 anställda riskerade att förlora jobbet mellan 2007 och 2013, vilket är fyra gånger mer än siffran som uppges i den europeiska databasen.

En växande trend med finanskrisen blev frivilliga avgångsvederlag. Forskarna beskriver det som ett sätt för arbetsgivare att inte tvingas välja vem som ska avskedas och ett sätt för anställda att kunna göra något nytt. Samtidigt blir en konsekvens av ett större inflytande på individnivå att facken får en mindre avgörande roll när det handlar om att påverka vilka som slutar eller får behålla jobbet.

Enligt rapporten finns en acceptans för kollektiva uppsägningar i Sverige, men det finns också ett stöd för dem som blir uppsagda, vilket underlättar för dem att få ett nytt jobb. I Sverige var andelen återanställda inom ett år efter ett uppsägning 80 procent, att jämföra med mellan 30 och 40 procent i Frankrike, Storbritannien och Portugal, enligt rapporten.

För långsiktig konkurrenskraft krävs det att man underlättar för arbetstagare att hitta nya jobb, i stället för att försöka hindra arbetsgivare från att göra massuppsägningar, skriver forskarna också.

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Stefan Westergård med Freedesk

Ingenjören som skapade mellanting mellan ståbord och ölbackar

1
Under pandemin har många staplat skokartonger eller haft datorn på strykbrädan för att kunna stå och jobba. Men civilingenjören Stefan Westergård hade redan en egen lösning.   

Därför behövs ingenjörer i det fackliga arbetet

0
Att engagera sig fackligt är både roligt och utvecklande. "Det är en häftig resa att göra" säger Jörgen Lundqvist, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.

Nytt jobb vid 60 – Lourdes tog stöd av facket och lyckades

0
Byggnadsingenjören Lourdes Valencia var lite orolig inför chansen att få nytt jobb som 60-åring. Envishet och goda råd från Sveriges Ingenjörer var betydde mycket för att hon lyckades.
Sveriges Ingenjörers styrelse 2020-2021

Fem platser i styrelsen uppe för omval – nu vill valberedningen få förslag

0
Vid Ingenjörsfullmäktige i höst är fem av platserna i Sveriges Ingenjörers förbundsstyrelse uppe för omval. Nu vill valberedningen få förslag på personer som vill vara med och ser till att förbundet är relevant.

Därför blir vi utmattade av digitala möten

0
Forskare vid Stanford University har identifierat fyra orsaker till zoom-trötthet, och vad du själv kan göra för att undvika att drabbas av det.

Högskolans otrygga anställningar ses över

0
Regeringen har gett Universitetskanslersämbetet i uppdrag att se över lärosätenas anställningsformer och karriärvägar.

”Många i parlamentet lyssnar för att jag är ingenjör”

0
I början av februari klev den svenska miljöingenjören Emma Wiesner in på sin nya arbetsplats, Europaparlamentet i Bryssel.. Om några månader börjar arbetet som hon verkligen ser fram emot.

Lönen ska höjas när ansvaret förändras

2
Har du fått nya arbetsuppgifter eller kanske till och med en ny roll? Säger chefen att din lön ska justeras vid nästa lönerevision? Läs varför det är ett dåligt förslag.  

Arbetsgivarna där ingenjörsstudenterna helst vill ha jobb

0
Google toppar för fjärde året i rad listan över de mest attraktiva arbetsgivarna för civilingenjörsstudenter. Kan du gissa vilka andra arbetsgivare som är mest eftertraktade bland ingenjörsstudenter?
Lönestatistik, webbinarium och rådgivning.

Här är förmånerna som används mest

0
Vad använder medlemmar i Sveriges Ingenjörer mest av de förmåner man kan få av facket? Svaret finns här.

VI REKOMMENDERAR

Hitta världens bästa onlinekurser för ingenjörer

2
Massive Open Online Course – MOOC – är kurser på nätet, gratis och öppna för vem som helst. Läs hur MOOC fungerar och vilka kurser för ingenjörer som rankas högst.

TOPPLISTA