Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Krisens påverkan på omställningar

Krisens påverkan på omställningar

Hur omställningar på arbetsmarknaden sköts förändrades märkbart med finanskrisen 2008–2009, visar en rapport med fokus på 11 EU-länder.

Inom ramen för det EU-finansierade projektet MOLIÈRE har ett 20-tal forskare tittat närmare på hur finanskrisen 2008–2009 påverkade hanteringen av omställning på arbetsmarknaden i elva EU-länder, däribland Sverige. Forskarna hittade fyra huvudsakliga utvecklingstendenser för omställningsarbetet i länderna:

omställning på arbetsmarknaden i förändring

Rapporten Monitoring Learning and Innovation in European Restructuring och rapporter för respektive land hittar du här.

1. Det har skett stora förändringar i hanteringen och regleringen av omstruktureringsarbetet. Där företag tidigare har använt sig av lönesänkningar för att minska produktionskostnader har i stället arbetstidsförkortningar blivit vanligare.
2. Det har blivit mer fokus på att hjälpa arbetstagare att få nytt jobb, än att till exempel erbjuda förtidspensionering.
3. Arbetsmarknadens parter och samarbetet dem emellan spelar en större roll vid åtgärder för att hantera hantera strukturomvandlingar än tidigare.
4. Långt ifrån alla som påverkades av omställningar fick tillgång till åtgärder som skulle göra det lättare för dem att få nytt jobb.

Omstruktureringar/omställningar är i det här fallet sådana förändringar av arbete ”som, utifrån den enskilde arbetstagarens synvinkel, innebär en förändring i anställningsstatus eller arbetsvillkor”.

Sverige, Storbritannien och Tyskland är de länder som enligt forskarna har haft det relativt stabilt trots de stora förändringar som finanskrisen har inneburit för samhällsekonomin och arbetsmarknaden. I Spanien och Frankrike har förändringarna varit desto mer drastiska, jämfört med övriga länder i jämförelsen.

Relaterat till den totala arbetskraften i respektive land låg varselnivån under perioden 2007–2013 på topp i Slovenien. Där riskerade 4,5 procent av arbetskraften, 43 293 personer, sina jobb på grund av nedskärningar under perioden, enligt den europeiska databasen EMCC som forskarna refererar till. Sverige blir enligt samma databas trea på listan med 2,47 procent. Totalt 110 043 personer i Sverige låg i riskzonen för att förlora jobbet, men detta skriver forskarna är en underskattning eftersom svensk statistik visar att över 460 000 anställda riskerade att förlora jobbet mellan 2007 och 2013, vilket är fyra gånger mer än siffran som uppges i den europeiska databasen.

En växande trend med finanskrisen blev frivilliga avgångsvederlag. Forskarna beskriver det som ett sätt för arbetsgivare att inte tvingas välja vem som ska avskedas och ett sätt för anställda att kunna göra något nytt. Samtidigt blir en konsekvens av ett större inflytande på individnivå att facken får en mindre avgörande roll när det handlar om att påverka vilka som slutar eller får behålla jobbet.

Enligt rapporten finns en acceptans för kollektiva uppsägningar i Sverige, men det finns också ett stöd för dem som blir uppsagda, vilket underlättar för dem att få ett nytt jobb. I Sverige var andelen återanställda inom ett år efter ett uppsägning 80 procent, att jämföra med mellan 30 och 40 procent i Frankrike, Storbritannien och Portugal, enligt rapporten.

För långsiktig konkurrenskraft krävs det att man underlättar för arbetstagare att hitta nya jobb, i stället för att försöka hindra arbetsgivare från att göra massuppsägningar, skriver forskarna också.

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Distans eller kontor – måste alla följa samma regler?

0
Maral Babapour Chafi får årets Levipris för forskning om aktivitetsbaserade kontor. Nu forskar hon om hur vi bäst kombinerar arbete på kontor och distans.

Blunda inte för misstagen – men se upp med fallgroparna

0
Hur hanterar du fel och misstag på din arbetsplats? Att ta ansvar är viktigt, men se upp för fallgroparna. 

Över 20 000 i studiebidrag – för alla som jobbat

13
20 458 kronor i studiebidrag per månad under ett år. Det ska alla som jobbat i åtta år kunna få från vårterminen 2023 - även de som inte har kollektivavtal.

Nya grepp krävs för att säkra kompetensen i norr

0
Grönt stål, batteritillverkning och satsning på vätgas. Så här jobbar företagen för att säkra kompetensen för framtiden.
Västervik

Facket varnar: Kan bli reallönesänkning

0
Sveriges Ingenjörer i Västerviks kommun protesterar mot att kommunen bara vill avsätta 2,0 procent för löneökningar under 2022.

Ingenjören valde bort storstaden – fann drömjobb och hus på landsbygden

1
Civilingenjören Lisa Jodensvi har följt trenden. Hon flyttade från en lägenhet i Göteborg till en prästgård i Ångermanland.

Så skapar du en hjärnvänlig arbetsplats

0
Precis som muskler så blir även hjärnan trött av ansträngning. Här är några knep för att skapa en mer hjärnvänlig arbetsplats.
Äter och jobbar samtidigt

Stoppa stressen innan du bränner ut dig

0
Är du ambitiös, tar ansvar och har svårt att säga nej? Och driver cheferna på för att du ska springa fortare på jobbet? Då kan du behöva ta tag i stressen och hålla koll på varningssignalerna för att bli utbränd.

Största hindret för att jobba utomhus är det mentala

0
Visst går det att jobba utomhus även om man har ett kontorsjobb. Men det utmanar också våra fördomar om vad som räknas som arbete.

Nytt lagförslag – visselblåsare ska få bättre skydd

0
Regeringen föreslår en ny lag som ska skydda visselblåsare som larmar om missförhållanden på arbetsplatsen. Lagförslaget har fått viss kritik från flera fackförbund.

VI REKOMMENDERAR

IT, finans, bygg och kemi

Så skiljer sig ingenjörers löner mellan branscherna

4
I vilka branscher tjänar ingenjörer mest? Inom IT, bygg, telekom – eller bank? Här är statistik över det relativa löneläget för ingenjörer inom 16 branschavtal.

TOPPLISTA