Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Var finns de bästa exjobben?

Var finns de bästa exjobben?

Examensarbetena på högskolornas ingenjörsutbildningar håller hög klass. Åtminstone om man ser till de arbeten som nomineras till Lilla Polhemspriset och Wimanska priset. Men tillgången till avancerade program ersätter prototyper med simuleringar och allt mer av exjobben görs på burk.

Sveriges Ingenjörer delar sedan 1990 årligen ut Lilla Polhemspriset till bästa examensarbete på civilingenjörsutbildningarna vid svenska lärosäten och sedan år 2000 Wimanska priset för bästa examensarbete på högskoleingenjörs- och teknologie kandidatutbildningarna.

Maria Eklund, teknologie doktor i polymerteknologi och sektionschef på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, är ordförande i kommittén som utser vinnarna av Wimanska priset. Hon tycker att standarden på examensarbetena som högskolorna nominerar är hög.

Maria Eklund
Maria Eklund

– Kvaliteten på de arbeten som nomineras har faktiskt blivit högre på senare år, men det är viktigt att påpeka att det vi inte kan säga något om kvaliteten på exjobben generellt, säger hon.

Efter en första genomläsningen klassas arbetena av nomineringskommittén i tre grupper där grupp A går vidare, grupp B går vidare med viss reservation med grupp C inte går vidare i urvalsprocessen. För Wimanska priset är det viktigt att det vinnande arbetet håller hög nivå för högskoleingenjörs- och teknologie kandidatutbildningarna när det gäller både ingenjörsmässighet och presentation.

– På senare år har vi i stort sett inte fått något arbete som hamnat i C-gruppen. Nu hamnar alla i A- eller B-gruppen, säger Maria Eklund.

Tidigare var det vanligare med brister både i presentationen eller i slutsatserna. Det var också vanligare att illustrationer och formgivning inte höll tillräckligt hög standard. Fler arbeten hade också brister i språket, både för arbeten skriva på svenska och engelska.

– Alla dessa kriterier håller högre standard i dag. När det gäller språk och lay out har säkert bättre hjälpmedel i datorerna som rättstavnings- och layoutprogrammen bidragit, säger Maria Eklund.

Lena-Kajsa Sidén, civilingenjör i kemiteknik, teknisk licentiat i medicinsk teknik och analytiker på Stiftelsen för Strategisk Forskning är sedan 2008 ordförande i kommittén som utser vinnarna av Lilla Polhemspriset. Hon tycker att kvaliteten på de nominerade examensarbetena är mer varierande.

Lena-Kajsa Sidén
Lena-Kajsa Sidén

– Varje år läser vi några arbeten som är riktigt bra och ibland ser vi små pärlor till exjobb som skulle kunna vara på licentiatnivå. Ibland ser vi till och med arbeten som är så utförliga att det nästan inte verkar rimligt att de har utförts på så kort tid som exjobben normalt sträcker sig över.

Men hon är inte odelat positiv. En del nominerade arbeten har sämre kvalitet eller uppfyller inte väl de kriterier som bedöms av kommittén. Kriterierna är indelade i två områden: ingenjörsmässighet och vetenskaplig nivå samt presentation av examensarbetet.

Lena-Kajsa som har suttit i nomineringskommittén för Lilla Polhemspriset sedan priset grundades för 25 år sedan gör några iakttagelser när hon tittar i backspegeln.

– I dag har studenterna tillgång till helt andra verktyg än man hade på 90-talet och det avspeglas i de mer teknikintensiva exjobben. Nu gör man mer modellering och simuleringar och det har i viss mån ersatt prototyper och andra sätt att prova om det verkliga konceptet håller. Simuleringar kan fungera bra men ibland når ett i övrigt bra arbete inte hela vägen fram när det saknas tester i ”skarp” miljö. Allt från kemiska experiment till avancerade konstruktioner görs i dag på burk, säger hon.

En tendens som hon också ser är att det har blivit vanligare med tvåmansarbeten, något som kommittén inte alls har några invändningar mot. Däremot menar hon att det är viktigt att studenterna förklarar vem som har gjort vad så att exjobbet tydligt framstår som två individuella uppgifter.

Ett område där Lena-Kajsa tycker att kvaliteten har höjts är studenternas förmåga att förklara för läsare från andra discipliner vad arbetet handlar om.

– Det kan visserligen bli ännu bättre men generellt anstränger sig studenterna för att arbetet ska vara begripligt för alla.

Processen för att nominera examensarbeten till Lilla Polhemspriset och Wimanska priset varierar mellan högskolorna och varken Sveriges Ingenjörer eller priskommittéerna har någon insyn i arbetet. Både Maria Eklund och Lena-Kajsa Sidén hoppas att högskolorna har en bra överblick men tror att den kan bli bättre. Om alla skolor på högskolorna medverkar i nomineringsprocessen finns det större chans att det är de bästa exjobben som nomineras.

mer om priserna

Deadline för att nominera examensarbeten till Lilla Polhemspriset och Wimanska priset är den 19 mars 2015.

Lärosätena kan nominera ett examensarbete till Wimanska priset och två till Lilla Polhemspriset.

Studenternas examensarbeten har ju också hamnat i fokus som ett viktigt bedömningskriterium för Universitetskanslersämbetets granskning av utbildningarna

Universitet och högskolor som utbildar ingenjörer är välkomna att nominera examensarbeten till Sveriges Ingenjörer senast den 19 mars 2015.

Läs mer om priserna och om förra årets vinnare här.

 Karin Virgin

 

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Sveriges Ingenjörers styrelse 2020

Här är Sveriges Ingenjörers nya styrelse – med färre ändringar än i förslaget

0
Två nya ledamöter har valts in i Sveriges Ingenjörers styrelse. Men valberedningen hade velat se fler förändringar.  

Akademiker har sänkt sina lönekrav under pandemin

0
Sedan pandemins utbrott har kvinnor under 30 och över 55 sänkt sina löneanspråk när de söker jobb.

Sveriges godaste kranvatten finns i Höganäs

0
"Det är en kul tävling och ett roligt sätt att lyfta fram det goda dricksvattnet vi har i Sverige. För oss är det också ett gott betyg till alla engagerade medarbetare" säger Fredrik Arthursson, VA-chef på Höganäs kommun.

Så påverkar AI jobben och lönerna

1
Robotarnas intåg på arbetsmarknaden kommer troligen inte att leda till högre arbetslöshet. Däremot kan löneskillnaderna mellan olika yrken och sektorer bli större. 

Prisas för exjobb om handtag på resväskor

0
Genom att skruva isär, analysera och utveckla tekniska förbättringar har årets vinnare av Wimanska priset bidragit till nästa generations kabinväskor.

”Den som inte får en löneökning har rätt att veta varför”

6
Arbetsgivarna accepterade inte Sveriges Ingenjörers krav på en individgaranti på 530 kronor i teknikavtalet. Förbundsordförande Ulrika Lindstrand berättar varför kravet kan komma tillbaka.

Konflikträdd chef orsakade Saras utmattning

8
Saras chef var svag och konflikträdd. Det ledde tillslut till att Sara blev sjukskriven på grund av utmattning.
KTH Biblioteket, KTH Campus

Ska bli ekonomiskt möjligt att plugga under arbetslivet

38
Med den nya Las-överenskommelsen blir det ekonomiskt möjligt att plugga ett år under arbetslivet – också för den som har barn och lån. Vi har gått igenom vad överenskommelsen innebär.
Ingenjörshuset

Det vill medlemmar att Sveriges Ingenjörer driver

5
I slutet av november beslutar Ingenjörsfullmäktige om vad förbundet ska tycka och arbeta med. Vi frågade medlemmar vad de tycker förbundet borde göra. Så här svarade de. 

Ingenjören bakom Spotify vinner Polhemspriset

0
"Det känns fantastiskt kul att bli uppmärksammad på det här sättet, med det finaste priset man kan få som ingenjör" säger Ludvig Strigeus.

VI REKOMMENDERAR

Viveca Sten

Obehagligt att löneförhandla? Läs det här

0
Deckarförfattaren Viveca Sten är också jurist och van förhandlare och hon uppmanar alla att ta lönen på allvar. Här är hennes råd.

TOPPLISTA