Var finns de bästa exjobben?

0
1433

Examensarbetena på högskolornas ingenjörsutbildningar håller hög klass. Åtminstone om man ser till de arbeten som nomineras till Lilla Polhemspriset och Wimanska priset. Men tillgången till avancerade program ersätter prototyper med simuleringar och allt mer av exjobben görs på burk.

Sveriges Ingenjörer delar sedan 1990 årligen ut Lilla Polhemspriset till bästa examensarbete på civilingenjörsutbildningarna vid svenska lärosäten och sedan år 2000 Wimanska priset för bästa examensarbete på högskoleingenjörs- och teknologie kandidatutbildningarna.

Maria Eklund, teknologie doktor i polymerteknologi och sektionschef på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, är ordförande i kommittén som utser vinnarna av Wimanska priset. Hon tycker att standarden på examensarbetena som högskolorna nominerar är hög.

Maria Eklund
Maria Eklund

– Kvaliteten på de arbeten som nomineras har faktiskt blivit högre på senare år, men det är viktigt att påpeka att det vi inte kan säga något om kvaliteten på exjobben generellt, säger hon.

Efter en första genomläsningen klassas arbetena av nomineringskommittén i tre grupper där grupp A går vidare, grupp B går vidare med viss reservation med grupp C inte går vidare i urvalsprocessen. För Wimanska priset är det viktigt att det vinnande arbetet håller hög nivå för högskoleingenjörs- och teknologie kandidatutbildningarna när det gäller både ingenjörsmässighet och presentation.

– På senare år har vi i stort sett inte fått något arbete som hamnat i C-gruppen. Nu hamnar alla i A- eller B-gruppen, säger Maria Eklund.

Tidigare var det vanligare med brister både i presentationen eller i slutsatserna. Det var också vanligare att illustrationer och formgivning inte höll tillräckligt hög standard. Fler arbeten hade också brister i språket, både för arbeten skriva på svenska och engelska.

– Alla dessa kriterier håller högre standard i dag. När det gäller språk och lay out har säkert bättre hjälpmedel i datorerna som rättstavnings- och layoutprogrammen bidragit, säger Maria Eklund.

Lena-Kajsa Sidén, civilingenjör i kemiteknik, teknisk licentiat i medicinsk teknik och analytiker på Stiftelsen för Strategisk Forskning är sedan 2008 ordförande i kommittén som utser vinnarna av Lilla Polhemspriset. Hon tycker att kvaliteten på de nominerade examensarbetena är mer varierande.

Lena-Kajsa Sidén
Lena-Kajsa Sidén

– Varje år läser vi några arbeten som är riktigt bra och ibland ser vi små pärlor till exjobb som skulle kunna vara på licentiatnivå. Ibland ser vi till och med arbeten som är så utförliga att det nästan inte verkar rimligt att de har utförts på så kort tid som exjobben normalt sträcker sig över.

Men hon är inte odelat positiv. En del nominerade arbeten har sämre kvalitet eller uppfyller inte väl de kriterier som bedöms av kommittén. Kriterierna är indelade i två områden: ingenjörsmässighet och vetenskaplig nivå samt presentation av examensarbetet.

Lena-Kajsa som har suttit i nomineringskommittén för Lilla Polhemspriset sedan priset grundades för 25 år sedan gör några iakttagelser när hon tittar i backspegeln.

– I dag har studenterna tillgång till helt andra verktyg än man hade på 90-talet och det avspeglas i de mer teknikintensiva exjobben. Nu gör man mer modellering och simuleringar och det har i viss mån ersatt prototyper och andra sätt att prova om det verkliga konceptet håller. Simuleringar kan fungera bra men ibland når ett i övrigt bra arbete inte hela vägen fram när det saknas tester i ”skarp” miljö. Allt från kemiska experiment till avancerade konstruktioner görs i dag på burk, säger hon.

En tendens som hon också ser är att det har blivit vanligare med tvåmansarbeten, något som kommittén inte alls har några invändningar mot. Däremot menar hon att det är viktigt att studenterna förklarar vem som har gjort vad så att exjobbet tydligt framstår som två individuella uppgifter.

Ett område där Lena-Kajsa tycker att kvaliteten har höjts är studenternas förmåga att förklara för läsare från andra discipliner vad arbetet handlar om.

– Det kan visserligen bli ännu bättre men generellt anstränger sig studenterna för att arbetet ska vara begripligt för alla.

Processen för att nominera examensarbeten till Lilla Polhemspriset och Wimanska priset varierar mellan högskolorna och varken Sveriges Ingenjörer eller priskommittéerna har någon insyn i arbetet. Både Maria Eklund och Lena-Kajsa Sidén hoppas att högskolorna har en bra överblick men tror att den kan bli bättre. Om alla skolor på högskolorna medverkar i nomineringsprocessen finns det större chans att det är de bästa exjobben som nomineras.

mer om priserna

Deadline för att nominera examensarbeten till Lilla Polhemspriset och Wimanska priset är den 19 mars 2015.

Lärosätena kan nominera ett examensarbete till Wimanska priset och två till Lilla Polhemspriset.

Studenternas examensarbeten har ju också hamnat i fokus som ett viktigt bedömningskriterium för Universitetskanslersämbetets granskning av utbildningarna

Universitet och högskolor som utbildar ingenjörer är välkomna att nominera examensarbeten till Sveriges Ingenjörer senast den 19 mars 2015.

Läs mer om priserna och om förra årets vinnare här.

 Karin Virgin

 

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.
Chalmers, KTH:s, LTU:s och BTH:s rektorer

Så mycket tjänar rektorerna på högskolorna

Snittlönen för rektorer på de högskolor som utbildar ingenjörer är 114 323 kronor per månad. Chalmers rektor tjänar mest, med nästan dubbelt så hög lön som rektorn för Blekinge tekniska högskola.