Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Ingenjören Var finns de bästa exjobben?

Var finns de bästa exjobben?

Examensarbetena på högskolornas ingenjörsutbildningar håller hög klass. Åtminstone om man ser till de arbeten som nomineras till Lilla Polhemspriset och Wimanska priset. Men tillgången till avancerade program ersätter prototyper med simuleringar och allt mer av exjobben görs på burk.

Sveriges Ingenjörer delar sedan 1990 årligen ut Lilla Polhemspriset till bästa examensarbete på civilingenjörsutbildningarna vid svenska lärosäten och sedan år 2000 Wimanska priset för bästa examensarbete på högskoleingenjörs- och teknologie kandidatutbildningarna.

Maria Eklund, teknologie doktor i polymerteknologi och sektionschef på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, är ordförande i kommittén som utser vinnarna av Wimanska priset. Hon tycker att standarden på examensarbetena som högskolorna nominerar är hög.

Maria Eklund
Maria Eklund

– Kvaliteten på de arbeten som nomineras har faktiskt blivit högre på senare år, men det är viktigt att påpeka att det vi inte kan säga något om kvaliteten på exjobben generellt, säger hon.

Efter en första genomläsningen klassas arbetena av nomineringskommittén i tre grupper där grupp A går vidare, grupp B går vidare med viss reservation med grupp C inte går vidare i urvalsprocessen. För Wimanska priset är det viktigt att det vinnande arbetet håller hög nivå för högskoleingenjörs- och teknologie kandidatutbildningarna när det gäller både ingenjörsmässighet och presentation.

– På senare år har vi i stort sett inte fått något arbete som hamnat i C-gruppen. Nu hamnar alla i A- eller B-gruppen, säger Maria Eklund.

Tidigare var det vanligare med brister både i presentationen eller i slutsatserna. Det var också vanligare att illustrationer och formgivning inte höll tillräckligt hög standard. Fler arbeten hade också brister i språket, både för arbeten skriva på svenska och engelska.

– Alla dessa kriterier håller högre standard i dag. När det gäller språk och lay out har säkert bättre hjälpmedel i datorerna som rättstavnings- och layoutprogrammen bidragit, säger Maria Eklund.

Lena-Kajsa Sidén, civilingenjör i kemiteknik, teknisk licentiat i medicinsk teknik och analytiker på Stiftelsen för Strategisk Forskning är sedan 2008 ordförande i kommittén som utser vinnarna av Lilla Polhemspriset. Hon tycker att kvaliteten på de nominerade examensarbetena är mer varierande.

Lena-Kajsa Sidén
Lena-Kajsa Sidén

– Varje år läser vi några arbeten som är riktigt bra och ibland ser vi små pärlor till exjobb som skulle kunna vara på licentiatnivå. Ibland ser vi till och med arbeten som är så utförliga att det nästan inte verkar rimligt att de har utförts på så kort tid som exjobben normalt sträcker sig över.

Men hon är inte odelat positiv. En del nominerade arbeten har sämre kvalitet eller uppfyller inte väl de kriterier som bedöms av kommittén. Kriterierna är indelade i två områden: ingenjörsmässighet och vetenskaplig nivå samt presentation av examensarbetet.

Lena-Kajsa som har suttit i nomineringskommittén för Lilla Polhemspriset sedan priset grundades för 25 år sedan gör några iakttagelser när hon tittar i backspegeln.

– I dag har studenterna tillgång till helt andra verktyg än man hade på 90-talet och det avspeglas i de mer teknikintensiva exjobben. Nu gör man mer modellering och simuleringar och det har i viss mån ersatt prototyper och andra sätt att prova om det verkliga konceptet håller. Simuleringar kan fungera bra men ibland når ett i övrigt bra arbete inte hela vägen fram när det saknas tester i ”skarp” miljö. Allt från kemiska experiment till avancerade konstruktioner görs i dag på burk, säger hon.

En tendens som hon också ser är att det har blivit vanligare med tvåmansarbeten, något som kommittén inte alls har några invändningar mot. Däremot menar hon att det är viktigt att studenterna förklarar vem som har gjort vad så att exjobbet tydligt framstår som två individuella uppgifter.

Ett område där Lena-Kajsa tycker att kvaliteten har höjts är studenternas förmåga att förklara för läsare från andra discipliner vad arbetet handlar om.

– Det kan visserligen bli ännu bättre men generellt anstränger sig studenterna för att arbetet ska vara begripligt för alla.

Processen för att nominera examensarbeten till Lilla Polhemspriset och Wimanska priset varierar mellan högskolorna och varken Sveriges Ingenjörer eller priskommittéerna har någon insyn i arbetet. Både Maria Eklund och Lena-Kajsa Sidén hoppas att högskolorna har en bra överblick men tror att den kan bli bättre. Om alla skolor på högskolorna medverkar i nomineringsprocessen finns det större chans att det är de bästa exjobben som nomineras.

mer om priserna

Deadline för att nominera examensarbeten till Lilla Polhemspriset och Wimanska priset är den 19 mars 2015.

Lärosätena kan nominera ett examensarbete till Wimanska priset och två till Lilla Polhemspriset.

Studenternas examensarbeten har ju också hamnat i fokus som ett viktigt bedömningskriterium för Universitetskanslersämbetets granskning av utbildningarna

Universitet och högskolor som utbildar ingenjörer är välkomna att nominera examensarbeten till Sveriges Ingenjörer senast den 19 mars 2015.

Läs mer om priserna och om förra årets vinnare här.

 Karin Virgin

 

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

hand som skriver på kontrakt

Åtta tips – tänk på det här innan du skriver på

0
Skriver du på anställningsavtalet och tänker att villkoren enkelt går att omförhandla? Eller att villkor ”egentligen inte gäller”? Tänk då om.

Sveriges Ingenjörer på Ericsson: ”Inte nu igen”

8
Efter invasionen av Ukraina har Ericsson sökt och beviljats tillstånd för export till Ryssland. Men bolaget har hävdat att exporten upphört.  Det har fått Sveriges Ingenjörer på Ericsson att reagera med besvikelse.
Ingenjörer i riksdagen 2022

Fler ingenjörer i riksdagen efter valet

0
De senaste två mandatperioderna har 12–13 av riksdagens 349 ledamöter varit ingenjörer. Nu har antalet ökat till minst 18 – och alla partier har minst en ledamot som är ingenjör.

Här är de 21 vanligaste frågorna om omställningsstudiestödet

0
Från den 1 oktober kan du söka stöd för att börja plugga nästa år med upp till 80 procent av lönen. Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius svara på 21 frågor om hur stödet fungerar.

Så söker du omställningsstudiestödet – en guide i sex steg

0
Den 1 oktober öppnar ansökan för att söka omställningsstudiestödet. Ingenjören  guidar dig i sex steg genom ansökningsprocessen. 

När Volvo Cars ställer om måste ingenjörerna ställa om

0
Om åtta år ska Volvo Cars inte längre göra bilar med förbränningsmotorer. För många ingenjörer på Volvo krävs att de kompetensutvecklar sig för att klara framtidens produktion och utvecklingsarbete.

8 av 10 unga ingenjörer vill bli chef

2
Bland ingenjörer under 40 år kan 80 procent tänka sig att bli chef. Det finns tecken på att den administrativa belastningen på chefer har minskat men fler pressas av oklara förväntningar och orealistiska mål.
V-huset LTH

Så skiljer andelen kvinnliga professorer mellan högskolorna – och inriktningarna

0
19,4 procent av professorerna inom teknik i Sverige är kvinnor. Här är statistiken och kommentarer från Lund, Jönköping och Högskolan Väst.  

Se upp så att flextiden inte blir en arbetsmiljöfälla

1
Flextid är en uppskattad förmån, men det finns också risker. Läs på hur avtalet är tänkt att tillämpas på din arbetsplats och var vaksam på hur mycket du egentligen jobbar.

Myndigheter med växtvärk – så här gör de för att hantera den 

0
Flera statliga myndigheter ligger i startgroparna för en kraftig tillväxt. Tusentals nya medarbetare ska anställas – och en stor del är ingenjörer.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Borde man prata mer om lön på arbetsplatsen?

3
Kan öppna löner vara ett sätt att öka pressen på arbetsgivaren att höja lönerna? Sveriges Ingenjörers förhandlingsexpert ger sin syn på saken.

TOPPLISTA