”EU har ett enormt genomslag”

0
1203

Under en paneldiskussion på Miljödagen betonade Peter Adler, Ikea, EU:s roll i arbetet mot farliga kemikalier. Bild: Ingenjören
Under en paneldiskussion på Miljödagen betonade Peter Adler, Ikea, EU:s roll i arbetet mot farliga kemikalier. Bild: Ingenjören

Hur ska vi minska de farliga kemikalierna i vår omgivning och hur ska vi återanvända sådant vi tidigare valt att kasta? Under Miljödagen samlades experter från olika branscher för att diskutera detta.

Miljödagens första paneldiskussion handlade om cirkulär ekonomi, något moderatorn Belinda Hallberg från Supermiljöbloggen, sammanfattade som att det handlar om att ”avveckla avfall som koncept”. Så mycket som möjligt av det vi i dag kallar avfall ska kunna cirkulera tillbaka in i produktionskretsloppet, det ska kunna återanvändas eller vara helt nedbrytbart.

Miljödagen 2015

Sveriges Ingenjörers Miljödag 2015 anordnades i Stockholm, tisdagen den 27 januari. Du kan se hela webbsändningen från dagen här.

För att få till ett sådant kretslopp, och en grön omställning, behöver vi göra stora förändringar. Det handlar inte bara om att skjuta till mer pengar. Tar man till exempel plast handlar det både om att förbättra egenskaperna i materialet, men också titta på hur man kan göra plasten fossilfri, sade Åke Iverfeldt, vd på Mistra, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning.

– Det viktigaste är att ge sig på designfasen, om man ska få till det här med cirkulär ekonomi, sade Åke Iverfeldt, vd på Mistra.

Pappersindustrin har kommit betydligt längre än både klädindustrin och elektronikbranschen vad gäller återvinning och återanvändning. Medan klädindustrin lyckas återanvända drygt 1 procent av fibern, lyckas pappersindustrin återanvända 60 procent. I klädbranschen finns mycket att göra, men det händer också en del.

I dag har drygt 3 500 av H&M:s butiker, på alla marknader, klädinsamling. Ett sätt att ta vara på kläder som annars hade slängts, berättade Henrik Lampa, hållbarhetschef. De kläder som kan återanvändas går in i ”second hand-kanaler”. Men det mesta kan inte användas som kläder, utan blir i stället trasor eller isolering.

– 100 procent av alla plagg kommer en dag att vara oanvändbara som plagg. Där vill vi gå in, sade Henrik Lampa, som dock såg tekniska begränsningar i dag.

Genom att titta närmare på hur elektroniska produkter tillverkas går det att underlätta återvinningen inom elektronikbranschen. Det tyckte Erik Sundin, professor i hållbar funktion vid Linköpings universitet. Han uppmärksammade det arbete som görs i Japan, där tillverkare har ett större ansvar att återvinna sina egna produkter.

– Det innebär att de som har konstruerat de här produkterna själva kan gå ut och demontera dem på återvinningen. Då förstår de vad de har gjort för fel i produktionen, de får feedbacken snabbare.

Britt Sahleström, vd branschorganisationen Återvinningsindustrierna, tyckte att det alltid borde vara lättare att göra rätt än att göra fel. Alldeles för mycket förbränns, eller hamnar på deponier i dag. Erik Sundin höll med om att det finns ett behov av att göra återvinningen smartare för allmänheten. Till exempel skulle man kunna samlokalisera återvinningscentraler, så att de låg nära stormarknader, föreslog han.

Attityder är en del i ett omställningsarbete och där ska visst Zlatan-effekten inte underskattas. Henrik Lampa berättade att H&M gjorde en undersökning där barnen svarade att ”om Zlatan gör det, skulle jag göra det”.

– När något blir coolt och legitimt kan konsumenttrender gå undan, sade Henrik Lampa.

Dagens andra paneldiskussion fokuserade på kemikalier. Visst finns det en befogad oro för farliga kemikalier, men alla kemikalier är ju inte farliga, betonade Stefan Posner, kemikalieexpert på den svenska forskningskoncernen Swerea.

– Allt innehåller kemikalier. Vi som sitter här är stora molekyler, sade han.

För att förstå det, måste kunskap och information serveras så att alla begriper, tyckte Stefan Posner.

Kunskapsbrist, och kommunikationsbrist, har också visat sig vara ett problem när det handlar om att vet vilka krav man kan och ska ställa i produktionsledet. Stefan Posner har bland annat arbetat med att utveckla kemikalieverktyg för icke-kemister, så att de riktigt farliga ämnena aldrig ska komma in i produktionen.

Hur krav utvecklas är beroende av lagar, menade Peter Adler, chemicals leader på Ikea. Ska man då få till en grön omställning behövs sammanhållna lagar och konsekventa dokumentationssätt, tyckte han. EU:s betydelse för kemikaliearbetet internationellt är svår att överskatta, menade Peter Adler. Reach, förordningen som trädde i kraft 2007 med syfte att skapa ett säkrare användande av kemikalier, hade inte funnits om inte EU fanns. Och runt om i världen finns pågår andra skärpningar av lagar och regler.

– EU har blivit en global standard. EU har ett enormt genomslag, vill jag säga.

Kristina Henschen, chef på LO-TCO Biståndsnämnd, tyckte att Sverige har en skyldighet att driva på arbetet med en grön omställning, och att facken bör ta ytterligare steg för att visa att man tar ansvar. På en död planet finns inga jobb, sade hon och upprepade en paroll som nämnden sedan tidigare använt. Hon betonade också vikten av samarbete, och av att få med arbetstagarna i samarbetsavtal, för att skapa mer hållbara jobb och en mer hållbar planet.

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.
Chalmers, KTH:s, LTU:s och BTH:s rektorer

Så mycket tjänar rektorerna på högskolorna

Snittlönen för rektorer på de högskolor som utbildar ingenjörer är 114 323 kronor per månad. Chalmers rektor tjänar mest, med nästan dubbelt så hög lön som rektorn för Blekinge tekniska högskola. 

Så höjer du kvaliteten på mötet

Ifrågasätt, involvera och sammanfatta. Det är tre tips som Skanskas medarbetare använder för att höja kvaliteten på sina möten som fungerar både för de fysiska och de digitala.

De är akademikernas drömarbetsgivare

Google, Apple, Spotify och Microsoft toppar listan när unga akademiker får välja sin drömarbetsgivare. Men strax under toppen finns företag som arbetar med hållbar utveckling.