Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Få teknikdoktorander klara i tid

Få teknikdoktorander klara i tid

Drygt hälften av Sveriges doktorander inom medicin har tagit ut sin examen efter elva terminer. Inom teknik är knappt var fjärde doktorand klar i tid.

Det finns ett visst samband mellan examensfrekvens och om doktoranderna studerar på heltid, men inom medicin och teknik stämmer inte det. Teknikområdet har flest heltidsdoktorander men en låg examensfrekvens.

— Det beror dock till stor del på att det är vanligt att teknikdoktoranderna enbart tar ut en licentiatexamen och inte går vidare till doktorsexamen. Inom medicin gäller det omvända. Där studerar majoriteten på deltid men examensfrekvensen är trots det på en hög nivå, säger Ingrid Pettersson, utredare vid Analysavdelningen på Universitetskanslersämbetet.

En doktorandutbildning är generellt fyra år lång. Eftersom det vanligen ingår 20 procent undervisning innebär det att doktorander i praktiken har fem år på sig. Baserat på heltidsstudier. Långt ifrån alla doktorander studerar på heltid och tiden omräknas därför till nettotid (den tid hen har betalt för) och bruttotid(den tid det faktiskt tar).

Chalmers hade ifjol 1 140 doktorander varav 980 studerade på minst halvtid. Snittiden för en utbildning på forskarnivå där ligger på 4,1 år i nettotid och 5, 2 år i bruttotid. Eftersom det är en snittid ryms alltifrån dem som gjort stor del av sin forskning innan de fick en tjänst och därför är klara på åtta månader och dem som får två barn under tiden och tar sammanlagt åtta år på sig.

Men siffrorna säger ändå någonting. Och skillnaden mellan netto- och bruttotid är väldigt liten enligt Fredrik Charpentier Ljungqvist, doktorandombud vid Stockholms universitets studentkår. Han har inte specifik koll på de tekniska fakulteterna eftersom de inte finns vid Stockholms universitet men ändå en överblick när det gäller generella skillnader.

— Siffrorna säger någonting om att studenterna på Chalmers är yngre, männen dominerar, färre har familj och är föräldralediga. Fler har utländsk bakgrund och är här för att just doktorera, säger han.

Överlag är det också färre på tekniska fakulteter som tänker sig en akademisk karriär, doktorandtjänsten är snarare en avancerad utbildning för forskningsarbete inom näringslivet. Eller som Fredrik Charpentier Ljungqvist uttrycker det:

— Det är mer ovanligt att man ser sin avhandling som ett vetenskapligt livsverk.

Stockholms universitets studentkår har gjort enkäter bland sina doktorander. En viktig fråga i enkäten handlar om varför doktorander inte blir klara i tid. Ur svaren framträder enligt Fredrik Charpentier Ljungqvist tre huvudsakliga anledningar: 1, bristande handledning, 2, alltför stor undervisningsbörda och 3, alltför stor forskningsuppgift, med målet att skriva en lite väl omfattande avhandling.

Riktigt vad som ligger bakom de stora olikheterna i tid till doktorsexamen skulle Universitetskanslersämbetet gärna titta noggrannare på.

— Det vore intressant att studera detta närmare och gå ända ner på individnivå. Det skulle ge oss en tydligare bild av hur heltidsstudier och examensfrekvens hänger ihop, säger Ingrid Pettersson, Universitetskanslersämbetet.

Vad är då problemet med att inte bli klar under den stipulerade tiden? Ja, först och främst att det för den enskilde doktoranden blir tufft att jobba utan finansiering. I utdragna doktorandstudier kan det också rymmas prestationsångest, ensamhet, stress och psykisk ohälsa. Ohälsotalet bland doktorander är tre gånger högre än hos befolkningen i stort.

En som vet hur det känns att sitta ensam på kammaren med sin avhandling är Åsa Burman. I flera år arbetade hon med sin fördjupning i filosofi innan hon disputerade i filosofi vid Lunds universitet år 2007. En erfarenhet hon sedan dess dragit lärdom av och idag använder sig av för att hjälpa andra doktorander.

Under sin forskarutbildning tillbringade hon tid vid University of California, Berkeley, där det fanns workshops i hur man skriver en avhandling. Fokus skiftades alltså från innehållet (vad) till processen (hur). Åsa arbetade nära en pensionerad professor som under 30 års tid hjälpt doktorander med avhandlingsprocessen och lärde sig många praktiska verktyg för avhandlingsarbetet. Efter att ha disputerat arbetade hon som managementkonsult på ett globalt strategiföretag i Köpenhamn. Där använde hon sig av projektledningsverktyg, såsom att bryta ned arbetet i delar och sätta upp mål och delmål.

— Det här skulle jag kunnat när jag doktorerade tänkte jag, säger Åsa.

Verktygen från näringslivet gick dock inte att tillämpa rakt av, då forskningen skiljer sig för mycket från andra processer. Men med vissa förändringar, och i kombination med verktygen från Berkeley, kunde näringslivets tänkande i viss mån appliceras på akademin. I stora drag handlar det om att istället för att enbart fokusera på vad forskningen ska handla om även fokusera på hur man doktorerar.

— Det handlar om att hjälpa doktorander att bli klara i tid och må bra på vägen.

Åsa samarbetar med en psykolog som är specialiserad på stress och arbetsmiljö. Tillsammans har de tagit fram konceptet Finish On Time och arbetat tillsammans med drygt 60 doktorander vid åtta tillfällen under en termin. De har även träffat över 100 forskare, handledare och doktorander vid konferenser och workshops vid till exempel Lunds universitet, Uppsala universitet och Luleå Tekniska Högskola.

Att Åsa Burman och en kollega som utomstående konsulter hjälper doktoranderna till en bättre arbetsmiljö skulle kunna vara kontroversiellt. Det är ändå högskolorna och universiteten som har ansvar för att skapa en god miljö.

— Universitetet har många duktiga handledare och vår metod sprider sig. Vårt mål är att förbättra arbetsmiljön, frigöra innovationskraft och få effekter på en övergripande nivå, säger Åsa Burman.

Marit Larsdotter

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Se upp för härskartekniker i digitala möten

0
I digitala möten kan tekniken bli ett redskap för den som använder härskartekniker. I en artikel i Dagens Nyheter ger retorikexperten Elaine Eksvärd några exempel.

Därför mår vi bra av att vara nyfikna

0
Att vara nyfiken är grunden för kreativitet, innovation och utveckling. Trots det är nyfikenhet en egenskap som fått ett oförtjänt dåligt rykte.
pensionsålder

Snittåldern för att ta ut pension ökar – men också spridningen

0
Snittåldern för att börja ta ut allmän pension steg med 5 månader 2020 jämfört med 2019. Samtidigt går färre i pension vid 65 – och fler tidigare och senare än så.

Läkemedelsrester från Stockholm kan renas med aktivt kol

0
Utanför Himmerfjärdsverket utanför Stockholm är halterna av läkemedelsrester så höga att de kan påverka växter och djur. Ingenjörerna testar just nu en reningsmetod som verkar lovande.
logik- och personlighetstester

Var inte rädd för testerna när du söker jobb

4
Hur hanterar man testerna bäst när man söker jobb? Här svarar rekryterare på Ericsson och Randstad samt en rådgivare på TRR.

Hemarbete ökar inte stillasittandet – men vi sover längre

0
Vi är inte mer stillasittande när vi arbetar hemma än när vi är på kontoret – men vi sover en halvtimme längre. Det visar en ny studie kring distansarbete.

Mariestad bygger förskola där solen står för driften

0
Mariestad bygger en förskola som ska drivas med vätgas. Byggnaden blir i princip självförsörjande på el och värme året runt.

Svårt att reparera missade mattekunskaper

6
Trots extra satsningar på fler undervisningstimmar i skolan sjunker betygen i matematik. I sjätte klass har matematikämnet det lägst genomsnittliga betyget jämfört med alla andra ämnen.

Så förändras efterfrågan på civilingenjörer till 2035

10
Fram till 2035 beräknas efterfrågan på civilingenjörer öka med närmare 40 procent. Tillgången beräknas under samma period bli något lägre, visar en prognos från SCB.

Så ser Trafikverket på arbetslivet post-corona

3
Det senaste året har bidragit med många lärdomar som Trafikverket tar med sig till arbetslivet post-corona.

VI REKOMMENDERAR

Därför blir vi utmattade av digitala möten

0
Forskare vid Stanford University har identifierat fyra orsaker till zoom-trötthet, och vad du själv kan göra för att undvika att drabbas av det.

TOPPLISTA