Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Arbetsmarknad Svensk industri sackar efter

Svensk industri sackar efter

Trots att svensk ekonomi har klarat sig relativt bra de senaste åren sjunker antalet anställda i den svenska industrin stadigt sedan år 2000. Storföretagen växer visserligen men tillväxten sker till stor del utomlands.

När IF Metall förra veckan presenterade två stora rapporter över ”Industrilandet Sverige” respektive ”Storföretagens utveckling ” bekräftade de trender i svensk ekonomi som blivit än tydligare av Europas ekonomiska kris.

För svensk industri och för svenska arbetstillfällen är det en oroväckande bild som målas upp.

Rapporterna

Storföretagens utveckling analyserar en grupp om 20 svenska företag där bland annat Astra Zeneca, Volvo Cars, SKF och Ericsson ingår.

Industrilandet Sverige analyserar svensk industris utveckling sedan år 2000.

Båda rapporterna är utgivna av IF Metall.

Produktivitetsutveckling, investeringar och välstånd är en ny rapport på samma tema från Svenskt Näringsliv.

Sedan år 2000 har 163 000 industrijobb försvunnit varav cirka 33 000 i de stora svenska företagen. I tjänstesektorn ledde det i sin tur till en förlust av jobb bland de företag som är underleverantörer till industrin med 13 000 jobb.

Samtidigt har svenska storföretag vuxit bra och ökat sin sysselsättning med 19 procent, men inte i Sverige.
Svensk produktion minskade med 17 procent under 2008 och 2009.

Finanskrisens slag mot industriproduktionen verkar ha stärkt en pågående trend mot lägre produktionsökningstakt inom svensk industri. Industriproduktionens andel av BNP har också minskat sedan början av 2000-talet samtidigt som tjänsteproduktionen ökat stadigt.

En förklaring till det är att antalet bemanningsanställda inom industrin ökat kraftigt.

Produktivitetsökningen i svensk industri var länge bland de högsta i Europa. Det är den fortfarande men det är inte längre samma stadiga uppgång som vi såg i början av 2000-talet.

Sedan finanskrisen har investeringarna i svensk industri ökat och vad gäller investeringar i FoU i Sverige så har Sverige relativt sett en högre andel än andra EU-och OECD-länder. Företagens investeringar är en viktig del av denna. Men medan andelen FoU stiger i de länder vi jämför oss med sjunker den i Sverige.

Jenny Grensman

 

4 KOMMENTARER

  1. Hej Jenny,

    Tack för att du tog dig tid att svara. Vad det gäller arbetslöshetsstatistiken för SI:s medlemmar så säger det ju tyvärr inte något om kvalifikationen på de arbeten som personerna i fråga har. De kan således ha gått från högkvalificerade arbeten i industrin, till lågkvalificerade arbeten inom andra sektorer som inte motsvarar deras utbildning.

    Det hade varit intressant att se ett reportage i Ingenjören där man presenterade statistik över vilka arbeten civilingenjörer faktiskt har idag. Jag antar att det har förändrats ganska mycket över tid nämligen.

    Det kan låta bra med att civilingenjörer ”kan arbeta inom många olika områden”. Men om det är för att individerna inte får relevanta arbeten inom ingenjörsyrken, utan tvingas ta arbeten som inte har med utbildningen att göra så är det ju verkligen inte bra. Då kunde de lika väl ha studerat någon annan utbildning.

    • Hej Anna! Jag håller absolut med om att det skulle ha varit mycket intressant men den statistiken har vi inte och mig veterligen har ingen den. Jag vet inte hur noga du följer frågan men ofta när förbundet presenterar statistik över arbetslöshet eller dimensioneringen av utbildningen framgår att många arbetsgivare hellre anställer en civilingenjör än en högskoleingenjör även om det är det senare man behöver vilket gör att det är svårare att få jobb som högskoleingenjörer samtidigt som en större andel civilare tycker att deras arbetsuppgifter är för okvalificerade. Vilka områden ingenjörer arbetar inom är mer varierande i dag vilket nog främst beror på att näringslivet har blivit mer komplext och att de problemlösningstalanger som en ingenjör besitter kan komma till användning inom många områden.
      MVH
      Jenny

  2. @Ingenjören:

    Så hur ser det ut för högskole- och civilingenjörer? Dvs hur många har anställts inom industrin *netto* sedan år 2000. För statistiken anger väl främst hur utvecklingen varit för industriarbetare som jag förstår det.

    Och hur förhåller sig antalet ”nettoanställda” till antalet högskole- och civilingenjörer som tillförts arbetsmarknaden netto (genom att många fler examineras än pensioneras?

    Finns det någon statistik på det hade det varit intressant att se.

    • Hej Anna! Det finns, så vitt jag vet ingen bra statistik som visar detta. Metalls rapporter talar huvudsakligen om industriarbetare men vad gäller storföretagens sysselsättning är det antalet anställda i sin helhet som beskrivs. Sveriges Ingenjörers egen statistik är ju heller inte heltäckande eftersom den bara ser till medlemmar men där kan man se att arbetslösheten är fortsatt låg i medlemskåren jämfört med hela landets arbetslöshet.
      MVH
      Redaktionen

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Karta över relativa löneläget per län

Så skiljer sig ingenjörernas löner mellan länen

0
Lönerna för ingenjörer skiljer sig ganska mycket över landet. Utifrån ett medelvärde på 100 ligger Stockholms län på 106,9 medan Västernorrland bara har 91,4.

Hemarbetet sätter arbetsmiljöarbetet på nya prov

0
Förutsättningarna för en god arbetsmiljö i hemmet varierar från person till person. Det behövs därför mer kunskap om hur man hanterar det på ett systematiskt sätt, konstaterar Myndigheten för arbetsmiljökunskap.

Bisarra krav på utländska forskare

2
Går Migrationskommitténs förslag igenom kommer tusentals utländska forskare och ingenjörer att tvingas lämna landet. Det skriver Ulrika Lindstrand och Mats Ericson i en debattartikel.
Stefan Westergård med Freedesk

Ingenjören med 12 språk skapade ett mobilt ståbord

1
Under pandemin har många staplat skokartonger eller haft datorn på strykbrädan för att kunna stå och jobba. Men civilingenjören Stefan Westergård hade redan en egen lösning.   

Därför behövs ingenjörer i det fackliga arbetet

0
Att engagera sig fackligt är både roligt och utvecklande. "Det är en häftig resa att göra" säger Jörgen Lundqvist, ombudsman på Sveriges Ingenjörer.

Nytt jobb vid 60 – Lourdes tog stöd av facket och lyckades

0
Byggnadsingenjören Lourdes Valencia var lite orolig inför chansen att få nytt jobb som 60-åring. Envishet och goda råd från Sveriges Ingenjörer var betydde mycket för att hon lyckades.
Sveriges Ingenjörers styrelse 2020-2021

Fem platser i styrelsen uppe för omval – nu vill valberedningen få förslag

0
Vid Ingenjörsfullmäktige i höst är fem av platserna i Sveriges Ingenjörers förbundsstyrelse uppe för omval. Nu vill valberedningen få förslag på personer som vill vara med och ser till att förbundet är relevant.

Därför blir vi utmattade av digitala möten

0
Forskare vid Stanford University har identifierat fyra orsaker till zoom-trötthet, och vad du själv kan göra för att undvika att drabbas av det.

Högskolans otrygga anställningar ses över

0
Regeringen har gett Universitetskanslersämbetet i uppdrag att se över lärosätenas anställningsformer och karriärvägar.

”Många i parlamentet lyssnar för att jag är ingenjör”

0
I början av februari klev den svenska miljöingenjören Emma Wiesner in på sin nya arbetsplats, Europaparlamentet i Bryssel.. Om några månader börjar arbetet som hon verkligen ser fram emot.

VI REKOMMENDERAR

Man som ligger i gräs

Så här fungerar förskottssemester

0
Enligt semesterlagens regler har alla rätt till 25 dagars semester per år. Men man har inte rätt till betald semester direkt när man börjar...

TOPPLISTA