Mer att göra kring företagshälsovård

0
1054

När forskare och experter tittade närmare på arbetsgivares avtal och avtalsprocesser med företagshälsovården visade det sig att långsiktiga mål ofta saknades, liksom diskussionerna om syftet med vården.

Läs mer

Hela rapporten ”Gör avtalen med företagshälsovården arbetsmiljön bättre?” hittar du här.

– Vi finner ringa stöd för att avtalen stimulerar till samarbete för hälsosammare arbetsplatser. Avtalen är sällan resultat av en diskussion om syftet med samarbetet. I det systematiska arbetsmiljöarbetet finns en potential att utveckla relevanta mål, säger Magnus Svartengren, professor och överläkare på Arbetsmiljöverket, i ett pressmeddelande.

Magnus Svartengren har lett en grupp forskare och experter på arbetsmiljö och företagshälsovård som har tittat närmare på avtalen mellan arbetsgivare och företagshälsovården. De har granskat totalt 26 avtal, från både privat och offentlig verksamhet, och intervjuat både företrädare för företagshälsovård, chefer, fackliga representanter, HR-experter och skyddsombud.

Enligt rapporten ser arbetsgivare företagshälsovård mer som goodwill gentemot medarbetarna, än som en resurs i det strategiska arbetet. Avtal om företagshälsovård upprättas ofta om, och när, behov uppstår av den, snarare än att det är ett resultat av en behovsanalys. En av de intervjuade i rapporten säger att företagshälsovården egentligen inte ”är till för medarbetarna utan till för arbetsgivaren”.

Grundavtal är vanligast, avtal där tjänster köps vid behov, och ofta i individärenden. Men enligt rapportförfattarna leder grundavtalen ofta till outvecklade samarbetsstrukturer och de ger också företagshälsovården dåliga förutsättningar att få någon djupare kunskap om arbetsplatsen.

Målen och förutsättningarna
för samarbetet mellan arbetsgivare och företagshälsovården är ofta vagt formulerade i avtalen och i avtalsprocessen. Dessutom saknas ofta de långsiktiga målen när arbetsplatser avtalar om företagshälsovård, liksom diskussionerna om syftet med vården. Det förebyggande arbetsmiljöarbetet stöter därför på hinder.

Hur omfattande och reglerat avtalet med företagshälsovården är, beror på hur stor kunden är. Större offentlig verksamhet har, enligt rapporten, mer omfattande och detaljerade avtal, medan mindre, privata verksamheter ofta har fåordiga varianter som mer handlar om villkor för fakturering. Det finns också avtal som låter enskilda medarbetare själva ta kontakt med företagshälsovården och besöka den ett par gånger per år, utan att arbetsgivaren får veta det.

Det förebyggande arbetsmiljöarbetet lyfts ofta fram som viktig. Ett konkret exempel i rapporten är när en kommunal enhetschef berättar att en hälsoscreening av anställda hade resulterat i att några hade slutat röka och att andra hade lagt om sina motionsvanor.

Rapportförfattarna slutsats är att arbetsgivare och företagshälsovården skulle kunna formulera både förutsättningar, mål och arbetssätt mer specifikt, om man ska lyckas få till ett bra samarbete kring hälsosamma arbetsplatser. De anser också att avtalen bör utformas utifrån ett förebyggande och långsiktigt förhållningsätt.

Ania Obminska

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!

Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer. Publicering sker efter att inlägget granskats. Skriv gärna kort, håll god ton och håll dig till ämnet. Vi publicerar inte kommentarer med personangrepp. Kommentarsfältet stängs 21 dagar efter artikelns publiceringsdag.

Please enter your name here

SENASTE NYTT

Johan Westerman, Stockholms universitet

Ny studie: Den som byter jobb ofta lär sig mer

Det är inte bara lönen som ofta höjs när vi byter jobb. Vi lär oss också mer, visar en ny studie. Och det är som tydligast för personer mellan 40 och 55 år. 

Akademikernas ordförande på Volvo: ”Jag vill inte vara med om det här igen”

– Det är inte en hållbar lösning att lägga ett större varsel var tionde år för att företaget behöver ny kompetens, säger Anna Margitin, Akademikerföreningens ordförande på Volvo Cars.
Övervakning

Övervakning på jobbet ökar – också i Sverige

Allt fler arbetsgivare kollar vad anställda skriver i mejl, om de tittar på Youtube eller byter fönster under Teams-mötet. Nu behöver anställda och fack få koll på vad som sker, menar it-experten Mattias Beijmo.

Risk för fler tvister om Las förändras

Helene Robson, chefsjurist på Sveriges Ingenjörer, varnar för fler tvister på arbetsmarknaden om det blir förändringar i Lagen om anställningsskydd.

”Har jag rätt till avdrag för hemmakontoret?”

Se till att din arbetsgivare tillhandahåller den utrustning du behöver. Det är den bästa lösningen enligt Skatteverkets expert.
Annica Norlenius

140 på GKN Aerospace tar erbjudande om avgångsvederlag 

I juni meddelade GKN Aerospace i Trollhättan att var sjätte tjänst, 350 av 2 100, måste bort. För att inte bara yngre ska få sluta har facket och företaget kommit överens om att ha frivilligavtal.

”De största tekniska genombrotten är också våra största utmaningar”

Ingenjörer som yrkesgrupp har haft en avgörande roll i den svenska samhällsutvecklingen. Nu kommer en ny bok som sätter ingenjören i sitt historiska sammanhang. 

Chalmers erbjuder anställda avgångspaket

I juni varslade Chalmers 180 personer om uppsägning. Nu erbjuder man samtliga tillsvidareanställda möjlighet till avgångspaket.

Arbetstid och stress blir viktiga frågor i statens avtalsrörelse

Större inflytande, bland annat över arbetstiden, blir en viktig fråga i förhandlingarna om ett nytt avtal för akademikerna inom staten.

Forskningens höga status drabbar undervisningen

"Forskning går alltid före undervisning, det ligger så otroligt starkt i kulturen", säger Mats Ericson, professor på KTH som personligen brinner för att höja statusen på undervisningen.