Medlemstidning för Sveriges Ingenjörer
Hem Arbetsliv Hälsa Offentliga chefer tål mer stress än privata

Offentliga chefer tål mer stress än privata

Det är kanske ingen överraskning att det ställs olika krav på chefer i näringslivet och i offentlig sektor. Nu visar resultaten från stor studie att cheferna i de två sektorerna har olika egenskaper. En av överraskningarna är att höga chefer i näringslivet är mindre stresståliga än kollegerna i offentlig sektor.

Få tvivlar sannolikt på att det krävs olika egenskaper på en chef som leder ett vinstdrivande företag och på en chef som leder en offentlig myndighet eller förvaltning. Men är det möjligt att göra några generella påståenden om personlighetsdrag hos chefer i de olika sektorerna?

Trevor Archer, professor i psykologi vid Göteborgs universitet, har tillsammans med några forskarkolleger fått möjligheten att undersöka skillnaderna närmare. Studien utgår från 9000 svar på det omfattande personlighetstestet Jobmatch Talent. De 9000 personerna har alla sökt en chefstjänst inom privat eller offentlig sektor under 2006-2012.

Trevor Archer
Trevor Archer

– Studien är unik dels för att underlaget bygger på ett vetenskapligt validerat personlighetstest, dels för att materialet är så omfattande, säger Trevor Archer. Han har själv lång själv erfarenhet av chef inom näringslivet och arbetade bland annat 11 år på Astra Zeneca innan han återvände till universitetet.

Personlighetstestet ringar in tio områden och tydliga skillnader framkom både mellan chefer på olika nivåer och mellan chefer i privat och offentlig sektor. Trevor Archer tycker själv att resultatet kring chefernas stresstålighet är ett av de mest intressanta.

Studien visar att chefer i offentlig sektor tål stress bättre ju högre upp i hierarkin de befinner sig. De högsta cheferna är alltså mest stresståliga. Inom näringslivet är det däremot tvärt om. De högsta cheferna är mindre stresståliga än chefer på lägre nivåer.

– Den kan finnas flera förklaringar men en viktig aspekt är att de människor som är mest stresståliga ofta reagerar långsammare. I en företagsledning är det viktigt att reagera snabbt medan det sällan krävs av chefer i offentlig sektor, säger Trevor Archer. Men han påpekar också att det inte nödvändigtvis är en fördel att vara stresstålig.

– Från individens perspektiv handlar stresstålighet om att inte visa det utåt men det betyder inte att din kropp inte upplever stress. Att kroppen reagerar på stress är på sikt inte bra för hälsan. De som påverkas negativt av stress men inte visar det är en riskgrupp eftersom omgivningen blir omedveten om problemet och inte ger något stöd, säger han.

Även i förmågan att fatta beslut framkom tydliga skillnader mellan grupperna. De höga cheferna inom offentlig sektor har betydligt svårare att fatta beslut än deras kolleger på lägre nivåer. Inom privat sektor var skillnaderna mellan chefer på olika nivåer mindre. Något mindre stresståliga var mellancheferna.

– Resultaten speglar tydligt förväntningarna. Det viktigaste inom den offentliga sektorn är att inte att fatta beslut, utan att inte göra fel. Inom privat sektor däremot måste chefer på alla nivåer fatta beslut hela tiden, säger Trevor Archer.

Tolens är ett annat område där det också framkom tydliga skillnader. Inom offentlig sektor är cheferna mer toleranta ju högre upp i organisationen de befinner sig men inom privat sektor är det tvärt om. De högsta cheferna är de minst toleranta. Forskarna beskriver nivån på tolerans hos gruppen högre chefer som ”anmärkningsvärt låg”.

Trevor Archer är inte överraskad och tycker att resultaten stämmer väl med hans egna erfarenheter från näringslivet.

– Brist på tolerans är en egenskap som förenar många näringslivschefer. För att bli framgångsrik måste man vara beredd att offra människor. Man måste helt enkelt lära sig en viss grad av hänsynslöshet för att kunna driva igenom frågor och ta sig fram, säger han.

Går det, utifrån resultatet av studien, att veta om det är en viss personlighetstyp som söker sig till särskilda chefspositioner, eller om det är särskilda chefspositioner som skapar en viss typ av personlighet?

– Det finns inget enkelt svar på den frågan men den kan delvis besvaras med den svenska synen på personalen som företagets viktigaste tillgång. Det leder till att människor söker sig till företag som passar deras personlighet, säger Trevor Archer.

Karin Virgin

2 KOMMENTARER

  1. Hej,
    Om det är nu så som det beskrivs varför inte låta, i ett experiment, några chefer från vardera sektor byta plats. Det skulle vara intressant att se hur en chef inom den offentliga sektorn kan klara sin uppgift inom ett privat företag och tvärrtom. Denna studie skulle bidra, tror jag, till en något mer informativ bild av hur en och samma person klarar sig på dessa två olika stolar. Givetvis spelar många andra faktorer roll men det gäller att ta reda på som många som möjigt.

  2. Det kanske kan bero på skillnad i krav och förväntningar? Förenklat: medan en chef i ett privat företag kan beklaga sig över goda resultat som enligt ägare ”inte räcker till”, har man i offentlig sektor ofta en något annan syn på ekonomi och medarbetare. Tesen stämmer långt ifrån in på ”alla” företag (oavsett det är privata eller offentliga), samtidigt är det frågan om vilka personligheter som dras till vilket företag och hur man stöttar de anställda – oavsett det är högste chef eller den som är ”längst ner på golvet”.

LÄMNA EN KOMMENTAR

Please enter your comment!
Please enter your name here

SENASTE NYTT

Sveriges Ingenjörer på Ericsson: ”Inte nu igen”

0
Efter invasionen av Ukraina har Ericsson sökt och beviljats tillstånd för export till Ryssland. Men bolaget har hävdat att exporten upphört.  Det har fått Sveriges Ingenjörer på Ericsson att reagera med besvikelse.
Ingenjörer i riksdagen 2022

Fler ingenjörer i riksdagen efter valet

0
De senaste två mandatperioderna har 12–13 av riksdagens 349 ledamöter varit ingenjörer. Nu har antalet ökat till minst 18 – och alla partier har minst en ledamot som är ingenjör.

Här är de 21 vanligaste frågorna om omställningsstudiestödet

0
Från den 1 oktober kan du söka stöd för att börja plugga nästa år med upp till 80 procent av lönen. Sveriges Ingenjörers förhandlingschef Camilla Frankelius svara på 21 frågor om hur stödet fungerar.

Så söker du omställningsstudiestödet – en guide i sex steg

0
Den 1 oktober öppnar ansökan för att söka omställningsstudiestödet. Ingenjören  guidar dig i sex steg genom ansökningsprocessen. 

När Volvo Cars ställer om måste ingenjörerna ställa om

0
Om åtta år ska Volvo Cars inte längre göra bilar med förbränningsmotorer. För många ingenjörer på Volvo krävs att de kompetensutvecklar sig för att klara framtidens produktion och utvecklingsarbete.

8 av 10 unga ingenjörer vill bli chef

0
Bland ingenjörer under 40 år kan 80 procent tänka sig att bli chef. Det finns tecken på att den administrativa belastningen på chefer har minskat men fler pressas av oklara förväntningar och orealistiska mål.
V-huset LTH

Så skiljer andelen kvinnliga professorer mellan högskolorna – och inriktningarna

0
19,4 procent av professorerna inom teknik i Sverige är kvinnor. Här är statistiken och kommentarer från Lund, Jönköping och Högskolan Väst.  

Se upp så att flextiden inte blir en arbetsmiljöfälla

0
Flextid är en uppskattad förmån, men det finns också risker. Läs på hur avtalet är tänkt att tillämpas på din arbetsplats och var vaksam på hur mycket du egentligen jobbar.

Myndigheter med växtvärk – så här gör de för att hantera den 

0
Flera statliga myndigheter ligger i startgroparna för en kraftig tillväxt. Tusentals nya medarbetare ska anställas – och en stor del är ingenjörer.
Kraftledningar

Sveriges Ingenjörer Syd och Väst: Ta ställning för ett elprisområde

1
Sveriges Ingenjörer bör ta ställning för att Sverige bara ska ha ett elprisområde. Det föreslår Sveriges Ingenjörer Syd och Väst i en av de 39 motioner som kommit in till Ingenjörsfullmäktige.

INGENJÖRSKARRIÄR

VI REKOMMENDERAR

Borde man prata mer om lön på arbetsplatsen?

3
Kan öppna löner vara ett sätt att öka pressen på arbetsgivaren att höja lönerna? Sveriges Ingenjörers förhandlingsexpert ger sin syn på saken.

TOPPLISTA